Förutsättningarna för äldreomsorgens enhetschefer är idag begränsade. Situationen kan beskrivas som ohållbar och i behov av förändring. Den här studien belyser arbetssituationen hos dessa enhetschefer genom att inkludera och analysera arbetsbelastning, mående och copingstrategier. Studien använde en kvantitativ metod och insamling av empiri har genomförts genom en webbenkät. Med hjälp av IBM SPSS 28.0 har deskriptiv data tagits fram och sambandsanalyser genomförts. Respondenterna var 31 stycken enhetschefer inom särskilt boende och/eller hemtjänst i södra Sverige med ett spann på mellan ett halvt och 18 års erfarenhet i yrket. Resultatet visar en arbetssituation med hög belastning för de enhetschefer som deltog i studien. Ett flertal faktorer lyfts kring detta som vilken typ av verksamhet, känsla av kontroll, upplevelse av stöd och återhämtning. Även måendet påverkas av enhetschefers arbetsförhållanden. Enhetschefer uppgav att de använder copingstrategier för att klara av sitt arbete. I analys redogörs resultatet i relation till Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell samt kopplas till relevant forskning. Enhetschefer upplever höga krav och låg kontroll, vilket överensstämmer med högstressarbete enligt krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visar enhetschefers behov av stöd för att omvandla stress till handling.En av studiens slutsatser är att arbetsrollen har en stark påverkan på individen på grund av arbetsbelastningen. Detta ligger till grund för de copingstrategier som enhetschefer uppgett eftersom dessa används för att klara av arbetet. Viktiga resultat för det socialpedagogiska fältet som framkommer i studien är bland annat behovet av att tydligare definiera enhetschefens roll för att öka kvalitet för målgruppen äldre på individ- och gruppnivå.

Uppsatsen beskriver första linjen chefers upplevelse av att arbeta i äldreomsorgen. Det handlar om deras upplevelser av att sitta i en mellanposition och själva problematiken med att vara styrda både uppifrån och nedifrån.För att försöka fånga denna upplevelse har vi ställt följande frågor till våra informanter: Vad innebär det att vara första linjen chef inom äldreomsorgen? Vad anser första linjen chefer behövs för att vara en bra chef samt åstadkomma ett gott ledarskap? För att kunna få svar på våra frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem första linjen chefer inom äldreomsorg i tre olika kommuner i Skåne. Tre övergripande teman framkom ur våra intervjuer vilka vi benämnt som handlingsutrymme, chef och ledare samt stöd och handledning. Slutsatser som blivt uppenbara för oss är att första linjen chefer behöver mer stöd och handledning för att på så vis kunna öka flödet i timglasets mitt. / The aim of the present paper is to describe first-line manager experience of working in elderly care. The main focus involves their subjective perception of being in a middle position and entails answering to management higher up in the hierarchy, as well as listening and supporting staff within employees. In an attempt to seize this perception we interviewed five first-line manager of elderly care in three different municipalities of Skåne and asked them the following questions: What does it mean to be a first-line manager of elderly care? What qualities consider first-line manager they should have to be a good manager and provide a good leadership? A qualitative method was utilized to analyze the data in which thre overlying themes were detected. We labeled them, discretion, manager and leader, support and guidance. Our conclusions are that first-line manager of elderly care needs more support and mentorship in order to increase the flow in the center of the hourglass.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453), samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Studien har genomförts på en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. Vår granskning av 16 utredningar inom äldreomsorgen syftade till att ta reda på hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. Våra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hälsa, ADL-status, boendesituation och socialt nätverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och närmiljö förekom mer sällan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna är varierar. Våra intervjuer med fyra hem-vårdsinspektörer syftade till att förstå hur de resonerar kring helhetssynen i hand-läggningsprocessen. Resultaten visar att helhetssynen är aktuell innan, under och efter mötet med vårdtagaren. Det finns faktorer i mötet, situationen och relationen mellan hemvårdsinspektör och vårdtagare som har betydelse för hur omfattande helhetssynen blir i en utredning. Organisationens styrning och hur denna styrning kan påverka beaktandet av en helhetssyn positivt och negativt framkom i resulta-tet. För- och nackdelar med en beställare-utförare organisation i relation till en helhetssyn framkom också. Samtliga resultat har analyserats med utgångspunkt i organisationsteorier av Johansson (2007) samt Lindelöf och Rönnbäck (2004).

I den svenska Hälso- och sjukvårdslagen är målet för sjukvården att det ska ges likvärdigt till alla i hela befolkningen. Personliga egenskaper som kön, ålder, etnicitet eller bostadsort ska inte påverka utfallet på sjukvården. Att omotiverade skillnader förekommer i Sverige är välkänt i tidigare forskning. Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka utifrån ett sjuksköterskeperspektiv hur man säkerställde likvärdighet inom den palliativa vården. Metoden som användes för att samla in informationen var intervjuer. Dessa genomfördes med tre sjuksköterskor i den utvalda kommunen. Intervjufrågorna hade tre tydliga teman utifrån Vedungs treenighet; förstå, vilja och kunna. Resultatet från denna undersökning visade att sjuksköterskorna arbetade aktivt med utbildningar kring palliativa vården. Samt att de säkerställde att all omvårdnadspersonal kände sig trygga i omvårdnaden vid livets slutskede. Bristerna som beskrevs av alla tre sjuksköterskorna var att ensamarbete ibland riskerade att äventyra jämlikheten bland de palliativa patienterna. Detta eftersom de inte kan vara på två ställen samtidigt. Slutsatsen av detta fördjupningsarbete är att sjuksköterskorna arbetar efter det riktlinjer och rutiner som finns på arbetsplatsen för att säkerställa en likvärdig palliativ vård.

Vår uppsats undersöker hur bilden av vanvård framställs inom äldreomsorg i Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan 1997–1999. Vi går också in på hur framställningssätten, inom de valda medierna, kan förklaras för den valda tidsperioden. Den tredje frågeställningen berör hur efterdyningarna av vårdskandalen framställdes år 2000. För att bäst få svar på de frågor vi utgått från har vi valt att använda oss av diskurs- och gestaltningsteori. Diskursteori utgår från journalisten som skribent och vad hen gör för medvetna- och omedvetna val när hen gestaltar, exempelvis vanvård. Gestaltningsteorin utgår från hur vi människor förstår vår omvärld genom det vi läser. När en skribent kommunicerar i text kan hen välja att gestalta detta på ett visst sätt, i detta fall innebär hur en sakfråga framställs eller uppfattas i text. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys som metod. Med fokus på språk och ett analysschema har denna metod gett oss bäst förutsättningar för att bryta ned varje artikel i mindre delar och analysera bit för bit. Resultatet vi fick fram efter att ha genomfört analysen visade att det rapporterades mer om vanvård mellan åren 1997–1999 och mindre år 2000. År 2000 lade Aftonbladet mer fokus på politiska frågor inom äldrevården, medan Svenska Dagbladet fortfarande rapporterade om vanvård men inte lika frekvent som tidigare år. Vi kunde också utläsa att tidningarna rapporterade varierande teman inom äldrevården och med varierande ideologiska perspektiv. Slutsatsen är att samtliga artiklar genomgående behandlar en diskussion om etik och moral, möjligheten till bra äldreomsorg och värdighet i livets slutskede. Aktiviteter, god mat, bra omvårdnad är de flesta aktörer i tidningarna överens om men detta är en diskussion som fortsätter än idag.

Det råder kompetens- och erfarenhetsbrist hos undersköterskor, vårdbiträden och enhetschefer inom äldreomsorgen. Därför var syftet med denna studie att genom en enkätundersökning kartlägga vilka faktorer som är viktiga för att den kommunala äldreomsorgen ska kunna behålla dessa yrkesgrupper,och inte förlora den erfarenhet och kompetens som finns i organisationerna. Enkätens respondenter är undersköterskor, vårdbiträden och enhetschefer inom äldreomsorgen i Umeå kommun. Enkätfrågorna berörde bland annat arbetsmiljö, sociala relationer, arbetsbelastning och möjligheter att kunna påverka sin arbetssituation. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön inom äldreomsorgen är ansträngd och behöver åtgärdas för att tillgodose medarbetarnas hälsa och upprätta en patientsäker vård. Resultatet belyser att den nuvarande arbetssituationen upplevs ansträngd i och med att respondenterna upplever hög arbetsbelastning och många funderar på att säga upp sig. Kompetensen inom äldreomsorgen i Umeåkommun upplevs vara relativt god, men mer åtgärder behöver sättas in för att tillgodose den stora efterfrågan på kompetens nu och i framtiden. För att behålla erfaren omvårdnadspersonal behöver äldreomsorgen prioritera bra relationer och stöd av kollegor, meningsfullt arbete och passande arbetstider. För att behålla erfarna enhetschefer behöver de prioritera hög lön, meningsfullt arbete, eget ansvar samt bra relationer och stöd av kollegor.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur elever på omvårdnadsprogrammets tredje år ser på sin utveckling av synen på arbetslivet under utbildningstiden. Intresserat har särskilt legat på deras syn på ett arbete inom äldreomsorg och på hur de ser på omvårdnadsyrkets status. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Resultatet av studien är att eleverna har haft positiva förväntningar på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och de praktiska inslagen är centrala i valet av omvårdnadsprogrammet. Eleverna har ändrat sin syn på att arbeta inom äldreomsorgen till det positiva, i de flesta fallen. De elever som har negativa erfarenheter från APUn menar att det beror till största del på handledaren och arbetslaget. Alla elever har siktet inställt på fortsatta studier och vill inte stanna i äldreomsorgen, även om flera av dem har ändrat inställning och kan tänka sig att arbeta i äldreomsorgen en kortare tid innan fortsatta studier. Eleverna menar att de har utvecklats mycket som personer under utbildningens gång och att erfarenheterna av människovårdande uppgifter kommer att stärka dem i sina fortsatta karriärer.

Äldreomsorgen kommer behöva förändras när de som är i arbetsför ålder utgör en mindre del av befolkningen. Genom projektet utforskas hur ett kollektivboende som resurssparande boendeform kan se ut för en åldrande befolkning. Siten har en brant terräng och arbetet behandlar hur både ett landskap och byggnader i olika nivåer kan göras tillgängliga för människor med olika funktionsvariationer. Valet av site är ett exempel på förtätning i urban miljö, då kuperad terräng som tidigare varit orörd nu står inför att bebyggas när Stockholm med omnejd växer.   Tanken att rita ett kollektivhus för äldre kom sig av flera skäl. Aldrig tidigare har vi levt i ett så gammalt samhälle rent demografiskt. Fördelningen av olika åldersgrupper i samhället är alltså inte statisk utan dynamisk. Hur kommer ett samhälle vara när den äldre åldersgruppen utgör en allt större del av befolkningen? Vi lever allt länger och vi skaffar färre barn. Studier pekar på att i västvärlden tenderar familjerelationer att bli svagare till förmån för vänrelationer som blir viktigare, också längre upp i åldrarna. Vi lever inte i livslånga parrelationer längre och det tillsammans med en ändrad syn på ansvar tror jag förändrar anhörigvården. Samhället kommer inte kunna lite på makars och barn, framförallt döttrar och svärdöttrars, välvilja att ta hand om en anhörig. Samtidigt utgör de äldre alltså en allt större del av befolkning. Om dom tillsammans med barn och ungdomar ställs gentemot de som är i arbetsför ålder, är relationen dom emellan snart 1:1. Vilken service och vilken välfärd, vilken äldrevård, kommer vi ha råd att erbjuda varandra i framtiden?

Syftet med vår C-uppsats var att ta reda på hur enhetschefer tänker kring begreppet social kompetens. För att ta reda på det valde vi att vända oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i äldreomsorgen. De frågor som vi ville ha svar på var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens är? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillräckligt med arbetstid och förutsättningar för enhetschefer att använda sig av sin sociala kompetens? För att få svar på våra frågor utgick vi från en kvalitativ studie där vi utarbetade en intervjuguide som främst utgick ifrån vår frågeställning men även utifrån informanterna kön, ålder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns några skillnader och likheter mellan informanterna. De två olika teorier som vi har valt att utgå ifrån var det interaktioniska perspektivet, eftersom social kompetens handlar om att samspela med andra människor men även att det rör den egna personen. Den andra teorin som vi har valt att utgå ifrån är det situationsanpassade ledarskapet. Dels för att den stämmer bra in på hur just denna organisation fungerar, dels för att det stämmer väl överens med hur vi uppfattar enhetschefernas ledarstil.Begreppet social kompetens är inte helt lätt att definiera, vilket bl.a. framgår i vårt avsnitt ”Tidigare forskning”. Hur man definierar begreppet beror på vem som tolkar det och vilken situation man befinner sig. Alla informanter uppfattade begreppet olika beroende på vem som blev tillfrågad. Detta tror vi dels har att göra med hur lång arbetslivserfarenhet våra informanter hade och dels med annan livserfarenhet. Vi kom dock fram till att det fanns vissa gemensamma faktorer i vårt resultat, när det gäller enhetschefernas syn på social kompetens. Dessa var samspelet med andra människor och vikten av kommunikationsförmågan. Vidare har våra informanter funderat och reflekterat över varifrån våra sociala förmågor egentligen kommer. Flertalet var överens om att den sociala förmågan går att utveckla. Vi är benägna att hålla med om att social kompetens inte enbart är något medfött utan något som vi utvecklar livet igenom. När man pratar om social kompetens är emotionell intelligens (EQ) ett begrepp som man idag alltmer fokuserar på. Emotionell intelligens ingår i social kompetens. Det är en förmåga som innefattas av att känna igen både sina egna och andras känslor för att kunna dra omdömesgilla slutsatser av dem. Detta för att i sin tur använda sig av denna kunskap för att få vägledning vad gäller personens egna handlingar och tankar . Idag består en enhetschefs arbetsuppgifter av många olika delar. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter ligger emellertid inom området för den sociala kompetensen. Det betyder att social kompetens i ledarskapet har fått en allt mer framträdande plats i dagens platta organisation. Det har i sin tur bidragit till att enhetscheferna har fått ett allt större ansvar. Enhetscheferna arbetar i ett nät av förväntningar som byggs upp av politiker, överordnade, de boende, underställda och anhöriga, vilket främst visar på att dagens ledarskap bygger på relationer och samspel. Vidare har vi kunnat konstatera att arbetstid och förutsättningar för enhetscheferna för att utöva social kompetens just i denna kommun är betydligt större idag än vad de var tidigare. Det man idag eftersträvar är att enhetscheferna ska ha personalansvar för färre underställda än vad som tidigare var fallet så att mer tid kan frigöras för det mänskliga mötet. Vidare visar vårt resultat att det finns stor kunskap hos samtliga enhetschefer i ämnet social kompetens. Eftersom man aldrig blir fullärd på detta ämnesområde är det därför av stor betydelse att man både som människa och enhetschef har ett reflekterande förhållningssätt för att kunna vidareutveckla sin sociala kompetens under hela livet.

Denna uppsats handlar om konflikthantering utifrån ett enhetschefsperspektiv.Frågeställningarna som vår uppsats bygger på är: Hur menar de intervjuadeenhetscheferna att de hanterar konflikter mellan medarbetarna vidverksamhetsutveckling? Hur reflekterar enhetschefer kring konfliktbegreppet?Vilka redskap anser enhetschefer att de behöver för att utföra godkonflikthantering?Som metod till vår uppsats har vi valt att använda oss av kvalitativ metod för attbesvara våra frågeställningar. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuer medenhetschefer inom äldreomsorgen. I resultat delen har vi bearbetatintervjumaterialet genom att koda och kategorisera enligt grund teori. I analysenhar vi kopplat samman vårt empiriska material med förändringsperspektivet, detsituationsanpassande ledarskapet, rollteori samt symbolisk interaktionism. / This paper is about conflict management from outside a unit head perspective.The issues that the paper builds on are: How do the interviewed unit headsmanage conflicts between employees during changes in the organisation? How dounit heads reflect around the conflict concept? Which tools consider unit headsthat they need in order to carry out good conflict handling?As method to our paper has we select to use a qualitative method in order torespond to our issues. We have done four half structure row interviews with unitheads within the elderly care.In the result part, we have processed the interview material through encoding andto categorize according to Grounded theory. In the analysis, we have linkedtogether our empirical materials with the change perspective, the situation thetailored leadership, role theory and symbolic interaktionism.