<p>The dissertation <i>What to do and how to be</i> reflects upon the professional skills needed by unit managers and nursing staff within the institutions of eldercare. Throughout the study, three conceptions are essential: formal education and training, professional skills, and individual competence. In order to understand the professional skills within its proper context, an activity perspective has been applied.</p><p>The study is based on empirical materials, historical and present national and municipal documents, interviews with and observations of unit managers as well as questionnaires filled in by nursing staff members.</p><p>A main result is the stress the respondents put on the importance of individual competence among unit managers and nursing staff members. “How to be” is more important than formal training and professional skills. To work with – and develop – individual competence therefore becomes momentous both to job activities and to education. The result shows a discrepancy between the way professional skills are discussed and the actual work performance. A lot of tasks carried out by unit managers and nursing stuff are never mentioned in connection with professional skills. The unit manager’s task is to lead both unit operations and staff work. Such responsibilities demand basic knowledge in social sciences, an overall understanding of the work activities from political management, job conditions and duties of the nursing staff.</p><p>The professional skills given priority are those present in organisations and leadership. Problematic are economic and budget tasks which may sometimes cause unit managers to give up their economic responsibility, favouring client – directed over economy – directed care.</p><p>The main task of the nursing staff is the care of elderly. It calls for social, caring, medical and housekeeping skills. For this one needs an upper secondary level education supplying the students with solid knowledge within social science as well as basic medicine and an overall understanding of the situation and needs of the elderly. Throughout the study, knowledge of the demented and of other mental disorders is emphasized as well as treatment of elderly persons suffering from those disorders. Units still have a long way to go before reaching the goal that every nursing staff member be given a formal education. Some municipalities already offer employees shorter nursing staff training. As to the rest, the educational development is neglected.</p>

<p>Abstract</p><p>Title:                                                                                                                  The individual elder care?Author:                                                                                                              Dennis JonssonSupervisor:                                                                                                        Kerstin GynnerstedtExaminator:                                                                                                       Course:                                                                                                             2SA46E,  Programme for social workDate:                                                                                                                 20100526Key words:                                                                                                       public assistance, need assessments                                                                                                                                                              methods, individual public help service</p><p>Summary</p><p>The purpose of this paper is to describe and analyze the practices of needs assessment, and put them in relation to municipal policies and the autonomy of the elderly. Development managers are characterized as grassroots bureaucrats, then they are officers who are in the organization, but also has a direct contact with the elderly applicants for municipal assistance. I wanted to explore how these policies relate to the older people's autonomy and their implications for officer assistance in their daily work. As a theoretical starting point I have used out of a närbyråkratiskt perspective, and a negotiation perspective. Study was conducted using a qualitative approach. The material for analysis were collected from six interviews with the assistance officer from six different municipalities, and an analysis of these municipalities' municipal guidelines for needs assessments. For the result shows that there are three main methods used for needs assessment. These are needs assessment calls, home visits and care planning. Something else that govern aid administrators needs assessment is the investigation finished templates available in the various municipalities. The results also showed that aid administrators are faced with a number of considerations in its work. This could depend on how the local guidelines were formulated and the elderly did not receive municipal assistance. Aid managers agreed that the autonomy of the elderly, it is applicable to a needs assessment, yet there are only a certain range of actions which they transformed into mature through negotiations and "coaxes".</p>

Syftet med studien är att beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i en svensk kommun beskriver arbetet med äldres välbefinnande och hur de konkretiserar den samma.  Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod i form av semi- strukturerade intervjuer tillsammans med 8 enhetschefer. Intervjuerna har transkriberats och kodats genom innehållsanalys. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och olika teoretiska ramar till begreppet välbefinnande. Enhetscheferna som deltog i studien valde att beskriva arbetet med personalen som det främsta sättet att bidra till äldre välbefinnande. Detta görs delvis genom utbildning i socialtjänstlagens nya värdegrund, och delvis i det dagliga arbetet då enhetscheferna tillsammans med personalen arbetar för att stärka den äldres självbestämmande och delaktighet. Slutsatsen från analysen tyder på att självbestämmande är lättare att tillgodose till de äldre som klarar av detta fysiskt och psykiskt. De äldre som inte har dessa förmågor får inte samma möjlighet till välbefinnande, eftersom delaktighet och självbestämmande då behövs göras genom personalen. Avslutningsvis behövs det mer resurser i äldreomsorgen både personalmässigt och utbildningsmässigt för att stärka äldres välbefinnande. Om de personalmässiga resurserna utökas kan detta bidra till mer värdefull individuell tid för den äldre. / The purpose of this study is to explore how managers of elderly care accommodations describes well-being for the elderly and the implementation of this. We interviewed eight managers of elderly care accommodations from a community in Sweden. A qualitative research method was used in the form of semi-structured interviews. The interviews were then transcribed and coded by content analysis. The results were analyzed based on previous research and different theoretical models explaining the concept of well-being.                                                               The managers that took part in this study described that well-being was mostly implemented by the care staff. The staffs are given courses about the guideline values for the care of elderly in special housing. This in accordance to the Social act law 5.kap §4 . The managers of elderly care also work together with their care staff to find ways to strengthen the elderly´s participation and decision making of their care. Our conclusion from this study is that the elderly’s decision making is easier to provide for those who have the physical and mentally strengthen for it. Those who haven’t got those abilities don’t get the chance to feel well-being, and the decision making and participation is then removed from the elderly to the care staff. One way to improve elderly’s well-being could be by expanding the care staff resources so that more individual time can be devoted for the elderly.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring begreppet värdighet hos äldre personer som bor på särskilt boende, samt hur de ser till att deras personal omsätter värdighet i det praktiska arbetet. Värdighetsbegreppet diskuteras främst i förhållande till komponenterna bemötande och självbestämmande. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av semisstrukturerade intervjuer med fem enhetschefer inom äldreomsorgen. I analysen användes fyra olika teorier om värdighet, nämligen (I) meritvärdighet, (II) värdighet som moralisk resning, (III) identitetsvärdighet samt (IV) människovärde. Studien visar att begreppet värdighet rymmer en mängd olika beståndsdelar enligt enhetschefer för äldreomsorgen. Bland annat nämns individualitet, god omvårdnad, respektfullhet och gott bemötande som viktiga delar av värdigheten. Enhetschefer inom äldreomsorgen lägger också mycket vikt vid sin personal och huruvida de uppfyller dessa komponenter i sitt praktiska arbete kring äldre. Studien indikerar även att begreppet identitetsvärdighet bör uppmärksammas och lämnas mer utrymme inom verksamheter som rör äldre. / Abstract This study aims to examine how unit managers in eldercare reason about the concept of the dignity of older people living in residential care, and how they ensure that their staff turnover of dignity in the practical work. Dignity concept is discussed mainly in relation to the components of treatment and self-determination. The study was a qualitative research in the form of semi-structured interviews with five heads of units in elderly care. The analysis used four different theories of dignity, namely (I) merit dignity, (II) dignity as moral stature, (III) the identity and dignity and (IV) human dignity. The study shows that the concept of dignity can accommodate a variety of ingredients according to unit managers for their care. Among others mentioned individuality, good care, respectfulness and good treatment as essential elements of dignity. Heads of Unit in elderly care also places much emphasis on their staff and their compliance with these components in the practical work around the elderly. The study also indicates that the concept of dignity as identity should be recognized and given more space in the activities related to the elderly.

This study will examine if caregivers, working with people with dementia problems, is in need of support and in what way they see how the support should be designed. Previous research shows that there are many factors in elderly care that affect all of the caregivers. Working with people in this sort if dependence, requires a lot of the caregivers, both mentally and physically. To study if the caregivers consider themselves to be in need of support, and in what way they see how the support should be designed, the study employs a qualitative approach using to types of interviews, one focus group with four assistant nurses, and two individual in-depth interviews with the administrative personnel and one nurse.   The results show that the need for support for the caregivers exists. Caregivers working with people with dementia problems, daily face difficulties, some more difficult to handle than others. The more difficulties to handle, the more the caregivers have the need for support.  The support should be designed in both internal and external forms, such as support from colleagues and tutoring. It is also indicated, by the caregivers that the need of support in their work exists despite of several years of experience. The need for continuous professional development is, according to caregivers, based in that each person with dementia problems has different needs. It can be seen as a similar need, but it's never quite the same. / Denna studie skall undersöka om vårdpersonalen, som arbetar med vårdtagare med demensproblematik, är i behov av stöd och på vilket sätt de då ser att detta i så fall ska utformas. Tidigare forskningsresultat visar att det finns väldigt många faktorer inom äldreomsorgen, som påverkar vårdpersonalen. Att arbeta med människor i denna beroendeställning kräver väldigt mycket av vårdpersonalen, både psykiskt och fysiskt. För att undersöka om vårdpersonalen anser sig ha ett behov, och i så fall på vilket sätt de ser att detta ska utformas, gjordes en kvalitativ studie. Studien delades upp i olika former av intervjuer. Det genomfördes två enskilda intervjuer och en fokusgruppintervju. Intervjuerna gjordes med sjuksköterska och chefen för demensboendet. Fokusgruppen genomfördes med fyra av demensboendets undersköterskor.   Resultatet påvisar att det finns ett behov av stöd för vårdpersonalen. Ett arbete på ett äldreboende, med inriktning för vårdtagare med demensproblematik innebär dagligen svårigheter, vissa mer svårhanterliga än andra. De mer svårhanterliga utmaningarna, som sker på demensboendet, behöver vårdpersonalen hjälp att hantera. Stödet får gärna vara utformat i både interna och externa former, som till exempel stöd mellan kollegor och handledning. Det framkommer även av vårdpersonalen att de behöver ett stöd i sitt arbete trots flera års erfarenhet. Behovet av kontinuerlig kompetensutveckling ligger, enligt vårdpersonalen, i att varje vårdtagare har olika behov. Det kan ses som liknande behov, men det är aldrig helt lika.

People born 1940-1949 will be more demanding regarding help from the elder care than previous generations. The explanation often proposed is that people born in the 1940’s grew up after the Second World War when cultural changes took place in society. The aim of this qualitative study was to describe the social needs of people born in the 1940’s today, in order to make cautious assumptions about what type of social needs elder care is likely to face in the future, when the older people becomes in need of elder care. A hermeneutic interpretation was made of the interviews with four older people born in the 1940’s who are not in need of elder care at the moment, and one social care assistant. The results showed that people born in the 1940’s want to maintain their current interests and activities in the future. Demands from the 1940’s generation concerning request for help from elder care, will according to this study and previous research, increase, especially concerning social needs and relationships. The conclusion is that the 1940’s generation will have bigger demands on getting various social needs satisfied, but how those needs will be met by the elder care, is still an open question for the future. / Fyrtiotalisterna kommer att ställa mer krav angående hjälp från äldreomsorgen än vad tidigare generationer gjort och förklaringen sägs vara att fyrtiotalisterna växte upp efter kriget då ett kulturellt skifte förändrade samhället. Syftet med denna studie var att redogöra för vilka sociala behov fyrtiotalister har i dagsläget för att göra försiktiga antaganden om vilka sociala behov som äldreomsorgen kan tänkas möta i framtiden, när fyrtiotalisterna blir i behov av äldreomsorg. Intervjuer med fyra fyrtiotalister som idag inte har något behov av äldreomsorg och en biståndshandläggare låg till grund för studien och analysen genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade att fyrtiotalisterna vill bevara sina nuvarande intressen och aktiviteter i framtiden. Kraven från fyrtiotalisterna kommer enligt denna studie och tidigare forskning att öka jämfört med tidigare generationer, speciellt när det rör sociala behov och relationer. Slutsatsen är att fyrtiotalisterna kommer ställa mer krav på att få olika sociala behov tillgodosedda, men hur dessa behov senare kommer att tillgodoses av äldreomsorgen är en öppen fråga för framtiden.

Bakgrund: Förutsättningarna för sjukgymnasters arbete på särskilt boende ser olika ut beroende på brukarantal, möjlighet att vara tillgänglig samt resurser från kommunen. Flera studier visar på att resursbrist försvårar sjukgymnasters arbete och att det är svårt att tillgodose brukarnas behov när sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker på specifik och allmän nivå, och till stor del genom omvårdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete på särskilt boende för äldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade på särskilt boende. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys framkom fem huvudkategorier: styrande faktorer, prioriteringar, samarbetet runt brukaren, arbetets bredd samt självbild och status. Konklusion: Deltagarna upplevde sitt arbete på särskilt boende för äldre som roligt och varierande, men påverkat av stress och resursbrist. Arbetet upplevdes bestå av mycket prioriteringar men vad de grundade sig på varierade, liksom upplevelsen av stödet från riktlinjer. Deltagarna uppgav att det är önskvärt med ett väl fungerande samarbete med omvårdnadspersonalen eftersom de sjukgymnastiska insatserna i stor utsträckning delegeras till dem. / Background: The conditions for the physiotherapists’ work in housing for the elderly vary depending on number of care recipients, the availability of the physiotherapists and the resources provided at the county level in Sweden. Previous studies have shown that the lack of resources makes the work difficult for the physiotherapists. Moreover, it is hard to meet the needs of individual care recipients when physiotherapists have the medical rehabilitation responsibility for a large number of care recipients. Rehabilitation is carried out on a specific level and a general level and often delegated to care assistants. Purpose: The aim of this study was to examine physiotherapists’ perceptions of their work in housing for the elderly. Method: Seven physiotherapists working in houses for the elderly were interviewed with the help of a semi-structured interview guide. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis revealed five categories: controlling factors, priorities, cooperation around the care recipient, the breadth of the work and self-image and status. Conclusion: The participants’ perceptions of work in housing for the elderly were that the job was fun and varied but influenced by stress and lack of resources. The work was perceived as consisting of a lot of prioritizing; however, the grounds on which the decisions were made varied as did the perception of support from guidelines. The participants reported that they desired a well-functioning working relationship with the care assistants because the physiotherapy inputs were often delegated to them.

The purpose of this study is to explore the eldercare managers' descriptions of their work situation, and through our research, reach a comprehesive view of the managers discretion in the municipational eldercare system in Sweden. Our questions in focus are: In what sense do the managers feel that laws, guidelines and objectives control their decisions? In what sense do the magangers feel that colleagues influence their decisions? How do the managers experince that superior managers and politicians influence their decisions? The essay is based on semi-structured interviews, with six different managers in the eldercare, from three different municipalities. We have made a questionnaire as a tool for our interviews, so that no questions were forgotten during the interview sessions, (with a few additional follow up questions). We analyze our results by using DiMaggio and Powell theory; we have chosen to work with two of the isomorphisms, in order to show how the managers relate to the organisations. We are also using Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and their professional discretion, to see the manger from the other perspective; as an individual person in the organisation. Our results and analysis indicates that managers in the eldercare have a wide ability to control and shape their discretion. The factors, which control how the managers form their discretion, are laws, guidelines, goals, colleagues and superior management levels. These factors are largely interpretable, which gives the managers a wider possibility to shape decisions based on the existing guidelines and framework. The study shows that the most limiting factor to constrain the discretion is the financial resources.

Managementmodellen lean uppstod i bilindustrin men har applicerats på helt andra typer av branscher, varav offentlig sektor är en av dem. Tidigare forskning visar att lean applicerat på offentliga tjänster passar bättre när tjänsten är av mer homogen karaktär såsom sophantering och parkförvaltning. Ändå visar en kartläggning av lean i Sverige att flest kommuner har implementerat lean inom äldreomsorg - vilket är en heterogen tjänst med höga krav på individanpassning. Syftet med den här fallstudien är att undersöka om lean således är en passande managementmodell för kommunal äldreomsorg. Baserat på sju intervjuer i två svenska kommuner har studien utgått från vad som påverkar kommuners möjlighet att arbeta lean på en filosofisk nivå (lean thinking). Resultatet visar att lean thinking i sin helhet inte är passande för äldreomsorgen, vilket framför allt beror på att offentliga verksamheter utöver brukaren ser socialnämnden och skattebetalare som kunder, vilket försvårar arbetet med lean som utgår från värde enligt kundens perspektiv. Däremot visar verksamheterna att de genom att arbeta med lean framförallt förbättrar processer som inte involverar brukaren, exempelvis administration och förråds- och tvätthantering. Det frigör tid till värdeskapande aktiviteter för brukaren. Vi finner också att myndigheten som reglerar svensk äldreomsorg möjliggör för lean-inspirerat arbete inom äldreomsorg, framför allt på grund av arbetet med att utgå och anpassa tjänster till de faktiska behoven för brukaren istället för att begränsas till det redan befintliga tjänsteutbudet. / Lean was first seen in the automotive industry but has since then been applied to a number of different industries, whereof the public sector is one of them. Previous research has shown that lean has a better fit with services when applied to homogeneous services like waste disposal and maintaining parks. Yet an overview of lean in Swedish municipalities has shown that the most frequent use of the concept lean is in elderly care - which is categorized as a heterogeneous customized service. The aim of this case study is to examine the fit between lean and municipal elderly care. The study has investigated what determines the ability of adopting lean thinking based on seven interviews in two Swedish municipalities. The results show that the whole concept of lean thinking cannot be applied, primarily because of the complexity of the customer concept in the public sector. The interviewees identify several customers apart from the end-user of the service. The fact that tax payers and the social welfare board also are considered customers hinders the work with lean, since their interests may diverge from that of the end-user. However, by using lean tools, processes without involvement from the end-user have been improved, for instance services like administration, laundry and storage management. In turn, these improvements made time for value creating activities for the end-user. The results also show that the Social authority regulating the Swedish municipal elderly care, actually enables an approach inspired by lean. This is primarily due to the development towards a service production based on the actual needs of the end-user rather than being limited to the existing services.

Denna studie undersöker enhetschefer i offentlig sektor som arbetar inom ”stöd i hemmet”, det vill säga med hemmaboende personer som har en funktionsnedsättning och med de över 65 års ålder. Syftet är att undersöka hur enhetschefer i en mellanstor kommun i Norrbottens län beskriver sin roll som mellanchef, sin arbetssituation och sina erfarenheter från sin psykosociala arbetsmiljö. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts, det som framkom analyserades sedan genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har bearbetats utifrån utformade teman för att besvara syfte och frågeställningar för att sedan analyseras utifrån the två teoretiska referensramarna – New Public Management och den byråkratiska skolan inom organisationsteori. Resultaten visar på att samtliga informanter har svårt att precist definiera vad som ingår i arbetet som enhetschef. Det som framkommer är att arbetsbelastningen vanligtvis är på en hög nivå, men att den ibland kan variera. Arbetsbelastningen är hög med anledning av att informanterna agerar som spindeln i nätet, vilket innebär att de är involverade i flera olika ärenden och samtidigt besitter den viktigaste rollen som samordnare. Rollen som enhetschef kräver kunskap inom flera olika områden. För informanterna förknippas begreppet psykosocial arbetsmiljö med det psykiska måendet och hur man mår på arbetsplatsen. Situationen för enhetscheferna beskrivs ibland som stressfylld, där vissa perioder är tuffare än andra. Slutligen beskrivs det att rollen som mellanchef är komplex då enhetschefen ska agera utifrån direktiv uppifrån och nedifrån. Det är däremot individuellt hur denna roll hanteras i relation till informanternas arbetslivserfarenhet.