Syftet med uppsatsen var att undersöka om äldre invandrare som bor på vårdboende i Malmö hade ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Kvalitativa intervjuer utfördes med vårdtagare med utländsk härkomst och vårdpersonal som arbetade med vårdtagarna. Målgruppen var äldre invandrare med utländsk härkomst som bor på vårdboende samt personal som arbetar med dem. Frågeställningarna handlade om det fanns kommunikationsproblem mellan de äldre invandrade vårdtagarna och personalen samt om de upplevde ett behov av språkanpassad äldreomsorg. Resultatet av studien visade att det finns ett behov av språkanpassad äldreomsorg hos informanterna. Tidigare forskning visa även att språk är väsentligt för att kunna kommunicera och förstå sin omvärld och ha en meningsfull vardag. / The purpose of this paper was to find out whether elderly foreign people living inretirement homes in Malmö, Sweden, need language adapted elder care.Qualitative interviews were conducted within retirement homes with bothcaretakers and caregivers. The target group was elderly people with migrantbackgrounds living in retirement homes and the personnel working with them.Our questions were mainly about communication problems experienced byelderly and caregivers and their perceived need for language adapted elderly care.The results showed that both caregivers and caretakers need language adaptedeldercare to be able to communicate. The literature shows that language is the keyto communication that enhances comprehensibility. Language difficulties cancause communication problems and make the elderly immigrant feel lonely andisolated. To the elderly immigrant who already belongs to a vulnerable group insociety, it is especially important to be able to communicate in order to managedaily life. Therefore it is essential to be able to express their thoughts and feelingsand to create a meaningful social connection with others.

Dagens äldreomsorg är inne i ett spännande skede med privatisering och förändringsarbete av den traditionella äldreomsorgen. I detta arbete görs en kort återblick bakåt i tiden med bland annat Fattigvårdsförordningen 1871, Fattigvårdslag1918, Lagen om socialhjälp1956 och socialtjänstlagen (SoL) 1982 där vi ser att det har det hänt mycket inom äldreomsorgen genom åren. Denna uppsats kommer att handla om hur fyra kvinnor vill ha den framtida äldreomsorgen för egen del. Detta görs genom att intervjuer om deras personliga erfarenhet, yrkesmässiga erfarenhet och deras uppfattning om dagen äldre och äldreomsorg samt att det görs en analys utifrån Maslows motivationsteori och behovspyramid. Slutsatsen blir att det finns sju nivåer som mina informanter tar upp som viktiga saker för den framtida äldreomsorgen. Dessa sju är; Individen ska stå i fokus; Personalen ska vara lämplig, kompetent och utbildad; Anhöriga är och ska spela en viktig roll i den äldres liv; Boendeformer ska det finnas ett varierat utbud av, Maten ska vara hemlagad och tillagad i närområdet, Gemenskap och Aktivering ska vara en självklar del av den äldres vardag, och Förebyggande insatser ska finnas för att förhindra eller fördröja funktionsnedsättningsproblematiken.

Första linjens chefer har stora krav på sig, både från överordnade och anställda. Under covid-19-pandemin blev arbetsbelastningen extrem för många linjechefer inom äldreomsorgen i Sverige. Höga sjukantal, utsatta äldre, många nya arbetsuppgifter, ständigt förändrade rutiner och riktlinjer skapade stor stress. Denna studie syftar till att undersöka stresshanteringen för enhetschefer på särskilda boenden inom äldreomsorgen i en större kommun i norra Sverige samt om man kan förbättra befintliga rutiner för stresshantering. Datainsamlingen gjordes via enkäter till enhetscheferna. Resultatet från studien visade att många chefer upplevt stress i relation till sitt arbete under pandemin. Det visade också att man känt sig överväldigad av sin arbetsbelastning, inte haft tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter samt att man inte kunnat ta pauser eller återhämta sig på sitt arbete / First-line managers have high demands on them, both from superiors and employees. During the COVID19 pandemic, the workload became extreme for many line managers in elderly care in Sweden. High sickness rates, vulnerable elderly, many new tasks, constantly changing routines and guidelines created great stress. This study aims to investigate the stress management of unit managers in specialized housing in elderly care in a large municipality in northern Sweden and whether existing routines for stress management can be improved. Data collection was done through questionnaires to the unit managers. The results of the study showed that many managers experienced stress in relation to their work during the pandemic. It also showed that they felt overwhelmed by their workload, not having enough time for their tasks and not being able to take breaks or recover at work.

Uppsatsen bygger på sju enskilda intervjuer med vårdpersonal på ett större äldreboende i södra Sverige. Syftet är att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka på trivseln samt klargöra vad en bra respektive dålig arbetsmiljö kan vara. Därutöver diskuteras hur förhållandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dålig arbetsmiljö och otrivsel. Frågeställningarna är: Hur trivs personalen på sin arbetsplats? Vad kan inverka på om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dålig arbetsmiljö? När kan otrivsel och/eller dålig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som använts är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. För att analysera materialet har främst Karaseks modell om krav och kontroll använts. Studiens slutsatser är att arbetsledningen är en faktor som kan inverka på trivsel och arbetsmiljö och det verkar vara viktigt att arbetsledaren uppmärksammar personalens arbetssituation. Arbetskollegorna är en annan faktor som kan inverka på trivseln och det kan vara av värde att ha kollegor som både kan bistå med hjälp och emotionellt stöd. Värdefullt för trivseln kan även uppskattning från de äldre, chefer och arbetskamrater vara. Därutöver kan organisationen vara en bidragande faktor som inverkar på trivseln och det verkar vara av betydelse att arbetsmiljön möjliggör samvaro med såväl kolleger som chefer. Påverkansmöjligheter beträffande arbetssituationen förefaller även vara av vikt samt kompetensutveckling då det kan upplevas som stimulerande och utvecklande med olika utbildningar. För att arbetsmiljön skall vara bra tycks det vara viktigt med god samarbetsförmåga mellan samtliga yrkeskategorier. En dålig arbetsmiljö kan vara när det är stressigt, fysiskt tungt eller när påverkansmöjligheterna är små. Dålig fysisk arbetsmiljö med tunga lyft kan leda till sjukskrivningar. Det kan även otrivsel i kombination med dålig arbetsmiljö som när stora förändringar görs utan att personalen känner sig delaktig.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen hanterar dilemmat som uppstår när en person som har en demensdiagnos motsätter sig hjälpinsatser som biståndshandläggare, vårdpersonal och anhöriga anser är nödvändiga för att den enskilde inte ska riskera att fara illa. För att uppnå syftet med studien tillämpades kvalitativ metod i form av intervjuer. Den dataanalysmetod som användes var tematisk analys. Resultatet visade att samtliga biståndshandläggare använde sig av liknande strategier för att nå fram till den enskilde som motsatte sig hjälpen. Strategierna de använde sig av var långsiktighet, att ta hjälp från andra professioner och anhöriga samt att lirka. Majoriteten av biståndshandläggarna upplevde att de med hjälp av strategierna kunde skydda personer som har en demensdiagnos. Några av biståndshandläggarna uttryckte en önskan om större befogenheter. Flera biståndshandläggare tolkade även lagstiftningen olika. Resultatet analyserades därefter med hjälp av organisationsteori ur ett strukturellt och kulturellt perspektiv, men även med hjälp av begreppet pastoralmakt. Analysen visade att biståndshandläggarna styrdes av en struktur bestående av lagar och riktlinjer vilket begränsade deras handlingsutrymme. Däremot hade alla biståndshandläggare oberoende av varandra skapat en kultur inom respektive organisation som strävade efter att övervinna den enskildes motstånd i ett försök till att skydda den enskilde. Ur ett pastoralmaktsperspektiv, visade resultatet att samhällets sociala normer var av betydelse för hur biståndshandläggarna handlade gentemot den som motsatte sig hjälpen. Studiens slutsats var att personer med demensdiagnos kan skyddas från att fara illa, men att vissa riskerade ett sämre skydd beroende på hur lagstiftningen tolkades av den enskilde biståndshandläggaren. / The purpose of this study was to examine how case managers in elderly care deals with the dilemma that arises when a person suffering from a dementia diagnosis opposes the care case managers,  healthcare workers and relatives consider to be necessary to that person so that the individual does not risk being involved in an accident or becoming ill. To reach the purpose of the study we used a qualitative research technique in the form of interviews and the research strategy we used was thematic strategy. The result shows that all of the case managers in our study used similar strategies in their work to persuade the individual who opposed the care granted by the case managers. The strategies used were long-term, take help from other professionals and relatives and to coax. A majority of the case managers experienced that they with help of the strategies had the capability to protect the people suffering from dementia diagnoses. A few of the case managers expressed a wish for extended authority, and it was not uncommon for the case managers to have their own interpretation of the laws. The result was then analyzed by using organization theory and viewed from a structural and cultural perspective, but also with the help of pastoral power. The analysis showed that case managers were guided by a structure consisting of laws and guidelines, which limited their room for maneuver. however, all case managers had independently created a culture within each organization that strived to overcome the individual's resistance in an attempt to protect the individual. From a pastoral power perspective, the results showed that society's social norms were important for how case managers acted towards those who opposed . The study concluded that people with dementia can be protected from being harmed, but that some risked worse protection dependent on how the case manager interpreted the law.

This study aims to explore the factors that contribute to, or hinder the level of work engagment among generation Z in the context of future elderly care. Additionally, it investegates the need to adapt leadership within elderly care to meet the preferences of generation z regarding work engagement. This is a qualitative study conducted by interviewing generation z, who currently work in elderly care. By understanding the unique factors that influence work engagement for this generation, from their own point of view, this study seeks to provide insights and recommendations for effectively engaging the future workforce in elderly care.

Organisationsförändringar inom välfärdsorganisationer har blivit allt vanligare sedan finanskrisens början 2008. Denna uppsats var en del i ett större projekt mellan Umeå Universitet och Barcelona Universitet. Andelen deltagare var 530 anställda inom äldreomsorgen i Sverige (92,1% av dem var kvinnor, 2,6% var män) och Spanien (andelen kvinnor var 84,7% varav 5,4% var män). Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns samband mellan psykisk hälsa och organisationsförändringar. Samt om det finns ett samband mellan ålder och psykisk hälsa, och huruvida det finns signifikanta skillnader mellan svenska och spanska vårdarbetare inom äldreomsorgen gällande faktorer som psykisk hälsa, upplevelse av organisationsförändringar, anställningsform och kön. Analysmetoderna som valdes för denna studie var oberoende t-test, korrelationsanalys och chi-square test. Resultatet av analysen av ålder och psykisk hälsa visade på ett icke signifikant negativt samband. Psykisk hälsa och organisationsförändringar visade vara positivt korrelerade med varandra. Vilket betyder att ju fler symtom av psykisk ohälsa, desto högre känsla av att ha blivit påverkad av organisationsförändringar. Skillnader mellan spanska och svenska vårdarbetare gällande kön visade vara signifikant. Undersökningen visade också på att det fanns signifikanta skillnader mellan spanska och svenska vårdarbetare i variablerna för psykisk hälsa och organisationsförändringar, men undersökningen av skillnader i anställningsform visade sig vara icke signifikant. Slutsatsen som kunde dras från dessa resultat är att denna studie bekräftar tidigare forskning om psykiska hälsa och organisationsförändringar. / Organizational changewithin welfareorganizations have become more common since the beginning of the financial crisis of 2008. This study was a part of a larger projectbetween the University of Umeaand the University of Barcelona. The number of participants were 530 employed within geriatric care in Sweden (92.1% were women, 2.6% were men) and Spain (the number of women were 84,7%) of which5.4 % were men. The aim of this study was to study the relationship between mental health and organizationalchange. And,if there is a connection between age and mental health, and whether there aresignificant differences between Swedish and Spanish healthcare workerswithin geriatric care concerningfactors as mental health, experience of organizational change, type of employmentand gender. The methods of analysis chosen for this study wereindependentt-test, correlation and chi-square test.The result of the analysis of age and mental health showed a non-significantnegative association. Mental health and organizational change showed to be positive correlated with each other. Which means that the more symptoms of mental health one has, the greater the feeling of being affected by organizational changes. Differences between Spanish and Swedish healthcare workers on the count of sex were shown to be significant. The study also shown that there weresignificant differences between Spanish and Swedish healthcare workers in the variables for mental health and organizational change, but the study of differences in type of employment showed to be not significant. The conclusion that could be drawn from these result is that this study confirms previous research about mental health and organizational change.

The purpose of the study is to describe and analyze how different professions in elderly care perceive the need for change and how they respond to challenges the elderly care is facing with an increasing heterogeneous generation of elderly in need of care. Further the study wants to describe and analyze differences between the professions perception of needs for change. Through this the study can contribute to increase knowledge in the area of an increasing heterogeneous generation of elderly people and its response to the needs of care. The empirical material has been collected through five semi-structured qualitative interviews where different employee positions in elderly care have been represented. One focus group has also been conducted. The empirical material from these interviews has thereafter been analyzed through the concept of salutogenic approach, forty talists and the third age. The result and conclusions shows that there are similar opinions about the importance of the quality of healthcare in the elderly care. The different employes work with the specific needs of the elderly in different ways and have overall similar goals. The results and conclusions confirm how communication lacks differently in the cooperation with each other. The employes believe that their interaction and cooperation with each other is important for the prospective work with future elderly care.

Denna uppsats problematiserar tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i en kommunal äldreomsorg. En kritisk granskning utförs då uppsatsens ansats är att salutogenes är ett komplext begrepp och därför kan problem uppstå vid implementeringen och tillämpningen av förhållningssättet. Med en kontrustruktionistisk ontologi, hermeneutisk epistemologi och inslag av kritisk granskning söks svaren på uppsatsens syfte som är att synliggöra, analysera och diskutera tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i det vardagliga arbetet inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Insamlad data i uppsatsen har varit intervjuer och olika kommunala dokument. Uppsatsens resultat och analys visar på olika svårigheter och problem med tillämpningen av ett salutogent förhållningssätt i en kommunal äldreomsorg. Dessa problem och svårigheter uppstår med grund i förståelsen och tillämpningen av begreppet salutogenes samt den metod kommunen valt för att lära sin personal om salutogenes.

Under början av 1990-talet infördes reformer som än idag påverkar svensk äldreomsorg. Dessa reformer föranledde till stora förändringar i den offentliga sektorn, där privatiseringen av offentliga tjänster är en del av resultatet. I nästan tre decennier har resultatet av dessa reformer varit väl omdiskuterade i både politiska sammanhang och samhället, där äldreomsorgen är en av de stora reformerna som diskuteras. Föreliggande studie jämför och analyserar tillförlitlig kvalitet på given vård i äldreomsorgen mellan den offentliga och privata sektorn eftersom den privata sektorn ibland har ett vinstintresse, vilket den offentliga sektorn saknar. Syftet med studien var att jämföra och analysera hur chefer uppfattar möjligheten att ge tillförlitlig kvalitet i verksamheten. Arbetet i den dagliga verksamheten utförs av chefer och medarbetare tillsammans, vilket föranledde att det i studien intervjuades åtta chefer på äldreboenden i Sverige, där fyra chefer från respektive offentlig eller privat given äldrevård utgjorde studiens empiriska material. Intervjufrågorna var konstruerade utifrån studiens analysmodell som bygger på karaktäristiska egenskaper för organisationer med hög tillförlitlighet. Föreliggande studie visar att cheferna i både den offentliga och privata sektorn uppfattar, utifrån de förutsättningar som finns i äldreomsorgen, möjlighet till tillförlitlig kvalitet. Dock visar resultatet av studien att det finns brister i den tillförlitliga kvaliteten. Studiens vetenskapliga bidrag visar på kvaliteten utifrån de förutsättningar som chefer har att ge en tillförlitlig kvalitet i äldreomsorgen. / During the start of the 1990´s reforms were introduced that to this day affect Swedish elderly care. These reforms brought forth large alterations in the public sector where in multiple, previously public services were privatized. In the following three decades have these reforms been regularly discussed in both political contexts and society, where the reforms of the elderly care have been prominent. This study compares and analyze reliable quality of administrated care of elderly between the public and private sectors, because of the private sector´s common profit orientation, which the public sector does not have. The purpose of this study was to compare and analyze how management perceive the opportunity to give reliable quality within the organization. Operational labor is performed by both management and coworkers together which resulted in eight managers within the Swedish elderly care being interviewed wherein four worked in the public sector and private, respectively. These interviews became the empirical basis for the study. The interview questions were constructed using the studies analytical model which is based on characteristic properties within organization with high reliability. The result of this study shows that managers in both the public and private sectors perceive the possibility of reliable quality based on the conditions that exist in elderly care. However, the results of the study show that there are shortcomings in the reliable quality. The study´s scientific contribution indicates the quality based on the conditions that managers have to provide a reliable quality in elderly care.