Denna studie har som syfte att undersöka olika svensklärares inställning till grammatikens roll och syfte i undervisningen, hur det påverkar deras val av undervisningsstrategier samt elevernas syn på syftet med grammatikundervisningen. Jag har intervjuat tre olika svensklärare och i intervjuerna använt mig av fyra didaktiska frågor som frammanar ett didaktiskt perspektiv på grammatikundervisningen i dagens skola. Jag har även gjort en enkätundersökning av de intervjuade lärarnas elever i syfte att belysa elevernas perspektiv på syftet med grammatikundervisningen. I min tidigare forskning har jag använt mig av en liknande studie gjord av Beng Brodow där han undersöker ”svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning”. Det som skiljer denna studie från Brodows är framförallt inkluderandet av elevernas perspektiv. I resultatet går det att konstatera att lärarens undervisningsstrategier snarare än deras inställning till grammatikundervisningen är avgörande för elevernas uppfattning om syftet med grammatikundervisningen.

Gender is one of several factors that affect our society. According to the National Agency of Education and the values of Lpf 94, the school should communicate and counteract gender stereotypes. However, there is no demand for gender knowledge in the syllabus for Civics in upper secondary school.The purpose of this study is to investigate how two teachers work with gender in Civics education, with main focus on working practices. In addition, I wanted to investigate which conceptions students in upper secondary school have about gender in education. The method used is interviews. The teachers were interviewed individually and the students in gender- segregated groups of three. A total of twelve students participated, equally boys and girls. The results show that the two teachers did not consciously apply a gender perspective into their work practices. However, these practices did include strategies to overcome “messy” or “silent” students. One method, called “Instructive conversations” offers quiet students an opportunity to express themselves in a smaller group with a prepared task. Furthermore, this method also teaches students to respect views of other and to wait for their turn. Regarding gender as content in Civics, the two teachers integrate gender issues in their teaching. Students’ conceptions of gender in education vary depending on the student group. The results from the single- sex classes show that gender roles tend to be reinforced in classes with only girls or boys. The girls strive for good grades in school, while the boys have a more relaxed attitude toward schoolwork. In mixed classes you find more cross- gender patterns and students explain their behavior with increasing age and maturity in upper secondary school. Finally, results show that the absence of gender knowledge in the syllabus might explain why the teachers tend to address gender issues, both as educational method and as content, rather than gender knowledge. / Genus är en av flera faktorer som påverkar vårt samhälle. Enligt Skolverket och Värdegrunden i Lpf 94 ska skolan förmedla och motverka stereotypa könsroller. Dock saknas krav på genuskunskap i ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur två gymnasielärare arbetar med genus i ämnet samhällskunskap, med fokus på arbetsmetoder. I tillägg ville jag undersöka vilka föreställningar gymnasieelever har om genus i undervisningen, samt om det finns skillnader eller likheter mellan olika elevgrupper. Metoden som använts är intervjuer, där lärarna intervjuades enskilt och eleverna i könsuppdelade grupper om tre. Totalt har tolv elever deltagit, hälften flickor och hälften pojkar. Resultatet visar att de två lärarna inte medvetet tillämpar ett könsperspektiv i sina arbetsmetoder, dock används metoder för att komma till rätta med ”stökiga” eller ”tysta” elever. Metoden lärande samtal ger tysta elever en möjlighet att få uttrycka sig i en mindregrupp med en på förhand förberedd uppgift. I tillägg lär metoden elever att respektera andras åsikter, lyssna och invänta sin tur. När det gäller genus som innehåll i samhällskunskap, tas genusfrågor upp i den övriga undervisningen. Elevernas föreställningar om genus iundervisningen varierar i de olika elevgrupperna. Resultaten från de enkönade klasserna visar att könsrollerna tenderar att förstärkas i klasser med bara flickor eller pojkar. Flickorna strävar efter goda studieresultat och pojkarna tenderar att ha en slapp attityd till skolarbetet. I blandklasserna är mönstren mer könsöverskridande hos flickor och pojkar. Eleverna förklarar sitt beteende med ökad ålder och mognad på gymnasieskolan. Slutligen visar resultaten att detfaktum att det saknas ett krav på genuskunskap i kursplanen för samhällskunskap kan vara en bidragande faktor till varför lärarna tenderar att behandla genusfrågor, både som arbetssätt och som innehåll, istället för att fokusera på genuskunskap.

Syftet med vår undersökning var att söka kunskap om olika faktorer som påverkade elevers möjligheter att nå kursmålen i idrott och hälsa. Vi ville med undersökningen som grund skapa diskussion kring kursmål, betygsättning och undervisning i idrott och hälsa på grundskolan. Frågeställningarna gällde: 1. Vad som utmärker en skola med en hög andel godkända elever i ämnet idrott och hälsa med avseende på betygskrav, undervisningens innehåll och lärmiljö? 2. Vad kännetecknar en skola där flickor i minst lika hög grad som pojkar når betyget Godkänd i idrott och hälsa? 3. Vilka mål är vanligast att elever inte uppnår, bland de elever som inte blir godkända i ämnet idrott och hälsa? Undersökningen som omfattade 428 elevenkäter, nio lärarintervjuer samt granskning av betygsjournaler genomfördes vid fem grundskolor. Resultatet visade att en variationsrik undervisning och en positiv och stödjande lärmiljö var viktiga faktorer för att skolan ska få en hög andel godkända elever. För flickorna var gemenskapen, att undervisningssituationen blev betydelsefull ur ett socialt perspektiv, viktig. Kulturella och religiösa orsaker gjorde deltagandet svårt för vissa flickor. För låg aktiv närvaro var den enda orsaken till uteblivet betyg. Godkändnivån i betyget idrott och hälsa har därmed i praktiken blivit ett ordningsbetyg

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål. De visar också att ett stort fokus läggs vid träning av fonologisk medvetenhet i förskoleklassen, medan detta inte längre upplevs som nödvändigt i årskurs ett när eleverna förväntas ha knäckt den alfabetiska koden. I båda årskurserna sker ämnesintegrering mellan svenska och andra teoretiska ämnen, men inte mellan svenska och praktisk-estetiska ämnen.

Denna studie är en litteraturstudie där kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende på hur beräkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen användes vid Stockholms universitet läsåret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolår. Beskrivna beräkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika beräkningsstrategier. Matrisen bygger på forskning om vilka beräkningsstrategier som elever använder då de utför beräkningar i huvudet. Det är både strategier som eleverna fått lära sig i skolan och strategier som de själva har utvecklat. Studien har även analyserat vilka ord som författarna till den undersökta litteraturen använder för beräkningsstrategi. Resultatet av studien gällande beskrivningar av beräkningsstrategier har analyserats ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Den undersökta litteraturen ger läsaren olika möjligheter att uppfatta en variation av vilka beräkningsstrategier som finns. Studien visar att ingen enskild bok eller artikel ger en fullständig och strukturerad bild av vilka beräkningsstrategier för subtraktion som elever använder. Resultatet av författarnas ordval för beräkningsstrategier sätts i relation till de ordval som samma litteratur uppvisar för situationer inom räknesätten. Studien visar att ordvalen för beräkningsstrategier varierar och överlappar ordvalen för situationer. Resultaten diskuteras i förhållande till vilka möjligheter lärarstuderande ges att erfara strukturer av hur olika beräkningsstrategier kan kategoriseras. Det förs även en diskussion om vad det kan innebära för de studerande att de ord som används för beräkningsstrategier och situationer varierar och sammanfaller. Studien föreslår gemensamma och entydiga termer för såväl begreppet beräkningsstrategi, som för olika beräkningsstrategier samt en tydlig struktur för att kategorisera olika beräkningsstrategier.

Arbetets syfte är att ta reda på några föreställningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare år. Undersökningen har bestått av en intervjustudie där tre tidigarelärare och tre senarelärare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mål i fysik för det femte och niondeskolåret samt en lärobok för de tidigare åren och en lärobok för de senare åren. Lärarna har fått delge sina tankar och tolkningar kring/av målen för det femte skolåret och utifrån detta har de didaktiska frågorna varför, vad och hur fått svar. Dessa svar har sedan fått tjäna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolåren. Undersökningen visar att undervisningen i de tidigare skolåren skall lägga grunden för undervisningen i de senare åren. Det viktigaste i den grunden är ett intresse och motivation, det är detta som grundskolans tidiga fysikundervisning ska åstadkomma.

No description available.

No description available.

Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs. vad som motiverar eleven.

BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs. att byta språk från målspråket till svenskan, diskuteras mycket mer bland engelsklärare än bland fransklärare. Vi har samtidigt erfarenhet av fransklärare som undervisar franska uteslutande på målspråket, vilket fungerar väl på alla nivåer. Denna undersöknings fokus riktas därför mot språkelevers kodväxling inom såväl engelsk- som franskundervisningen. Eftersom vi vill rikta fokus mot de främmande språken så har vi valt att tala om elevernas målspråksanvändning under språklektionerna, snarare än att tala om deras kodväxling.   SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga Halmstads kommuns gymnasieskolors språkelever, beträffande deras tankar om den egna målspråksanvändningen under engelsk- respektive fransklektionerna samt att beskriva och analysera språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen under deras engelsk- respektive fransklektioner.   METOD: Dels kvantitativ metod i form av enkäter, dels kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer,  som har genomförts på gymnasiet med fransk- och engelskelever.   RESULTAT: Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att det eleverna efterfrågar är en undervisning med meningsfullt innehåll och ämnen som har en verklighetsanknytning. Vikten av att kunna relatera till det de förväntas prata om på ett främmande språk betonas. Vidare har vi kommit fram till att bristen på självförtroende i klassrummet är en betydande faktor till att elever inte producerar tillräckligt med utflöde under lektionerna. Vi presenterar elevernas förslag på vad som skulle kunna öka deras målspråksanvändning under språklektionerna.