Teachers in social sciences have a broad subject field to base their education on. This term paper examines, thru interviews, which factors that have an influence on the subjects contents in the A course of Social Sciences at Swedish high schools. Having interviewed four active teachers at three different schools, it shows that control documents like subject- and national curricula have little to say about what kind of subject that should been taught. Teachers seem rather to rely on local collegiate consensus, the textbook, locally prepared control documents, and adjusting to program directions while choosing material. In the final discussion the risk of structuring the subject around the text book is being investigated, along the fact that new locally control documents need to be written even for basic planning structures. Given the fact that the control documents are couched in general terms, the paper finally claims on account on this matter that pupils rights’ for equal education are being jeopardized.   Key words: Didactics, Social Sciences, Education, National Curriculum, Social Sciences Curriculum, Selection Matters

No description available.

The hypothesis for this essay is: ”Teachers use assessment methods that are mainly summative and as a consequence student involvement in the assessment process is low, with too little focus on the goals of the education.” The primary aim is to investigate whether or not this hypothesis is true. To answer this, students were asked their opinions about assessment. Also, teachers were asked questions about assessment, to see if there is a correlation between students' and teachers' thoughts. The investigation was conducted through a questionnaire, which 46 students and three teachers answered. The students came from three different ninth grade classes.      The results from the questionnaires indicate that mainly summative assessment methods are used since, for example, only 50% of the students know how they are being assessed. Also, when giving examples of assignments they get to do in class, most students gave answers that traditionally are connected with summative assessment. The results also show that student involvement in the assessment process is low, as 65% answered that they rarely or never get to self-assess, and they are only involved in planning subject areas sometimes. Also, a majority of 74% would like to have more personal conversations with their teacher about their development. However, most students feel that their teacher is clear about the goals and objectives of assignments.      The conclusion reached in this essay is that the hypothesis was partly true. The teachers in this study use mainly summative assessment methods, and student involvement in the assessment process is low. On the other hand, teachers are good at explaining the educational goals. In a majority of the questions, students' and teachers' opinions about assessment coincide. However, the opinions differ greatly between the classes in all but two questions.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer.   De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift.   Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet. Slutligen blev det fokus på elevers motivation i arbetet med problemlösande, konkreta, abstrakta eller teoretiska uppgifter.   Jag kan utifrån resultatet av detta arbete se en tendens till ökad motivation till lärande hos eleverna. I studien finner jag att elevernas trivsel med matematik står i nära sammanhang med deras prestation i ämnet. Även markanta skillnader mellan klassernas matematikkunskaper visade sig. Dessa skillnader kan till stor del bero på skillnaderna i undervisningsmetoder.

Global warming is generally recognized as one of the major environmental challenges we have to face in the near future. The students in school today are the ones that will have to deal with the consequences of it tomorrow. That is why education about it is so important. Previous research shows that students believe that environmental issues in general are important problems to be solved. I this study I tested students in grade twelve, in four different schools in order to find out what their level of knowledge about global warming is, how worried they are about it and if there are any correlation between their knowledge and their level of worry. The results show that the students have a medium to low degree of knowledge. They are quite worried except for when it comes to how they themselves will be affected. The correlation between knowledge and worry also indicates that a low level of knowledge is correlated to a low level of worry.

In both engineering and physics education, a common objective is that students should learn to use theories and models in order to understand the relation between theories and models, and objects and events, and to develop holistic, conceptual knowledge. During lab-work, students are expected to use, or learn to use, symbolic and physical tools (such as concepts, theories, models, representations, inscriptions, mathematics, instruments and devices) in order both to understand the phenomena being studied, and to develop the skills and abilities to use the tools themselves. We have earlier argued that this learning should be seen as the learning of a complex concept, i.e. a “concept” that makes up a holistic system of “single” interrelated “concepts” (i.e. a whole made up of interrelated parts). On the contrary, however, in education research it is common to investigate “misconceptions” of “single concepts”. In this paper we will show the power of analysing engineering students’ learning as the learning of a complex concept. In this model “single concepts” are illustrated as nodes or “islands” that may be connected by links, while the links that students actually make are represented by arrows. The nodes in our model are found by looking for “gaps” in the actions and conversations of students. A gap corre­sponds to a non-established link, and when a gap is filled and the students establish a relation between two nodes, this is represented by a link. The more links that are made, the more complete the knowledge. In this study we report an analysis of a sequence of labs about AC-electricity in an electric circuit theory course. In for example electric circuit theory the “concepts” of current, voltage and impedance are interdependent. Rather, the central physical phenomenon is “electricity” represented by Ohms law as a generalization of the current/voltage/impedance/frequency-relationship of a circuit or circuit element. The results show the learning of “electricity” as a complex concept with students’ knowledge becoming more complete. Furthermore, according to our analysis “entities” that in later labs were fused into one were separate in the earlier labs. For example in a later lab we could note that “the physical circuit” and “the circuit drawing” had fused into a single “real circuit”. Our results suggest that the learning of a complex concept first start with establishing more and more links. As links become well established, “entities” that have been separate fuse into a whole. Our model suggests a method for finding “learning difficulties” since these corresponds to “gaps” and non-established links. As teachers and experts in a field we can miss to uncover these since for us the ‘complex concept’ has become a conceptual whole and we may no longer be able to distinguish the parts in the complex. In line with the thesis of M. Holmberg we also argue that learning problems in electric circuit theory may be due to the common failure to appreciate that concepts are relations.

Syften med studien är att undersöka läromedelsanvändningen inom textilslöjden. Mina frågeställningar har varit: Vilka läromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer är det som påverkat lärarens val av läromedel? Hur använder lärarna läromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och läromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lärare, samt undersöka vilka läromedel som fanns att tillgå i textilsalarna. De lärare som deltog i undersökningen arbetar inom ämnet textilslöjd. De är verksamma inom Umeå tätort och undervisar framför allt vid grundskolans senare år. Undersökningen visar att det finns en begränsad tillgång av läromedel att tillgå som är tillverkad specifikt för slöjdämnet. Däremot använder sig textilslöjdslärarna av ett brett läromedelsystem, av vilka den största delen är riktad mot den kommersiella marknaden. Undersökningen visar även att det är vanligt att lärare i slöjdämnen ofta tillverkar eget studiematerial för användning inom undervisningen, vilket i sin tur kan skapa en viss problematik kring den etiska aspekten av läromedelstillverkning. De faktorer som påverkar lärarnas val vid införskaffningen av läromedel är dels ekonomiska, men även vilka läromedel man har möjlighet att få tillgång till styr införskaffningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken utbildningsnivå och vilka ämneskunskaper lärare som undervisar i teknik har och deras uppfattningar om sitt ämne. Undersökning som ligger till grund för rapporten är en kombination mellan en enkät- och intervjustudie. Det visar sig att i undersökningen finns bara en lärare helt utan behörighet och ungefär hälften av lärarna är utbildade lärare men inte just inom ämnet teknik. Det är positivt jämfört med mycket av den tidigare forskningen som pekar på att det skulle vara mycket värre ställt med utbildningsnivån. Uppfattningen hos lärarna är att teknik är ett viktigt ämne och respondenterna pekar på att teknikämnet också har börjat prioriteras högre i skolan och hos andra lärare.

Det här examensarbetet undersöker hur fyra svensklärare verksamma inom grundskolan och gymnasiet använder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers språk. Metoden som används är semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklärarna låter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom både muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De är av åsikten att arbete med film är språkutvecklande och att man kan diskutera många olika aspekter utifrån film. Slutsatsen vi drar är att svensklärare med hjälp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gäller språk och medvetenhet kring normer.

Problem: Antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer ökar för varje år. Många av kvinnorna har familj och befinner sig mitt i livet. Familjen är oftast de som står kvinnan närmast och går därför också igenom en svår tid. Stort fokus läggs på patienten och ofta glöms familjen bort.                                                                                                         Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att ha en familjemedlem med bröstcancer.                                                                                      Metod: Studien är en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades.                                                                                               Resultat och konklusion: Resultatet visar att familjen upplevde chock, rädsla, oro och ilska över cancerdiagnosen. Familjen kände också en stor förändring i vardagslivet och i familjerelationerna. Familjen tyckte att de blev åsidosatta och förbisedda av sjukvården och önskade mer information och stöd.                                                                                                Implikation: Det finns idag kunskapsbrist om familjens upplevelser av att ha en familjemedlem med bröstcancer, därför behövs mer forskning inom ämnet. Genom att sjuksköterskan får kunskap om familjens upplevelser omkring sjukdomsförloppet kan hon anpassa stödet och informationen efter deras behov. Även utbildningen bör fokusera mer på patientens familj för att öka medvetenheten hos blivande sjuksköterskor.