Denna studie omfattar dels hur lärare beskriver sitt arbete med elevanpassningar i SO- undervisningen, men även hur lärare upplever arbetet med elevanpassningarna. Syftet är att visa hur lärare kan arbeta för att anpassa sin SO-undervisning utifrån ett heterogent klassrum men också att visa hur lärare känner inför detta uppdrag och hur förändringar i läraryrket kan ha påverkat dessa känslor. Studien synliggör lågstadielärares upplevelser av hur man kan arbeta med anpassningar i SO-undervisningen, dels ur Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Men även hur lärarna upplever detta arbete ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Då empirin som ligger till grund för studien behandlar lärares upplevelser av fenomenet anpassningar så bär även studien på ett fenomenologiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att kunna besvara frågeställningarna och dessa har utförts med hjälp av fem lärare som arbetar i åk 1-3 med SO-undervisning på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna har alla olika lång erfarenhet av läraryrket. Studiens resultat och analys grundar sig på den empiri som samlats in under intervjuerna. Slutsatsen som dras i studien är att lärare arbetar med tydliggörande pedagogik och varierande undervisning för att anpassa SO-undervisningen i förhållande till elevernas behov i ett heterogent klassrum. En annan slutsats är att lärare upplever att de inte räcker till i förhållande till tiden de har att tillgå för arbetet vilket visar sig ha kopplingar till läraryrkets förändring och fråga om deprofessionalisering. Då forskning visar att flera lärare upplever en stress inför arbetet med anpassningar så är denna studie av relevans för läraryrket. Detta eftersom studien dels lyfter lärares upplevelser av fenomenet men också orsakerna som ligger bakom upplevelserna av arbetet med anpassningar, med hänsyn till det omfattande arbetet som medförs.

Syftet med den här studien var att få reda på vilka möjligheter det finns att integreramatematikämnet med idrottsämnet. För att uppnå det så formulerades en övergripandefrågeställning med fyra delfrågor, detta gjordes med stöd i teorierna pragmatismen och detsociokulturella perspektivet. För att svara på forskningsfrågorna så planerades och genomfördesfyra intervjuer med lärare som alla har någon erfarenhet av att integrera matematikämnet medidrottsämnet. Inför intervjuerna så gjordes förberedelser genom att läsa och skriva om tidigareforskning om idrott/rörelse blandat med matematik. Även forskning om omkringliggande temansåsom allmän ämnesintegrering och betydelsen av rörelse och fysisk aktivitet för elever och förinlärning. Intervjuerna genomfördes via video och de fyra lärarna delade med sig av sinaerfarenheter, uppfattningar och tankar kring arbetssättet integration mellan matematikämnet ochidrottsämnet. Resultaten visar på att det finns goda möjligheter att jobba med ämnesintegrationmellan matematikämnet och idrottsämnet. Bland annat presenteras en mängdlektionsbeskrivningar och arbetsmoment som lärarna delat med sig av. Det presenteras ävenvilka uppfattningar och erfarenheter som lärarna har kring att arbeta med att integreramatematikämnet och idrottsämnet. Slutligen förs en diskussion där resultaten sammankopplasmed den tidigare forskningen och den teoretiska bakgrunden.

Syftet med denna studie är att undersöka om materialet Praktisk matematik 1 passar att använda i matematikundervisningen i årskurs 1–3 utifrån arbetssättet konkret till abstrakt med fokus på kopplingen till de matematiska förmågorna och det centrala innehållet i matematik från Skolverkets (2019) läroplan. I studien undersöks vilka fem matematiska förmågor som elever ges möjlighet att öva, genom vilket centralt innehåll elever ges möjlighet att öva dessa fem matematiska förmågor samt hur materialet är utformat för arbete genom arbetssättet konkret till abstrakt.    Denna studie innehåller en kvalitativ innehållsanalys av materialet Praktisk matematik 1. För att analysera materialet skapades kriterier utifrån de matematiska förmågorna och det centrala innehållet från den svenska läroplanen (Skolverket, 2019). Materialets utformning för arbetssättet konkret till abstrakt analyserades utifrån studiens teori.   Resultatet visar att elever ges möjlighet att öva samtliga matematiska förmågor i olika utsträckning genom arbete med materialet Praktisk matematik 1. Genom områdena taluppfattning och tals användning, geometri och problemlösning ges elever möjlighet att öva samtliga fem matematiska förmågor. Genom områdena algebra och sannolikhet och statistik ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne- och problemlösningsförmågan och genom området samband och förändring ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne-, problemlösnings- och resonemangsförmågan. Dessa förmågor ges möjlighet att öva i olika utsträckning genom de olika punkterna som områdena innehåller. Materialet är utformat för att arbeta utifrån arbetssättet konkret till abstrakt genom att samtliga kort uppmanar elever till arbete med konkret material. Vid ungefär hälften av korten följs arbetet med det konkreta materialet av abstrakta beräkningar. / The purpose of this study is to investigate whether the material Praktisk matematik 1 is suitable for use in mathematics teaching in years 1–3 based on the working method concrete to abstract with a focus on the connection to the mathematical abilities and the central content in mathematics from Skolverkets (2019) curriculum. This study analyses which five mathematical abilities students are given an opportunity to practice, through which central content students are given the opportunity to practice these five mathematical abilities and in what way the material is designed for working from concrete to abstract.   This study contains a qualitative content analysis of the material Praktisk matematik 1. To analyse the material, criteria were created based of the mathematical abilities and the central content from the Swedish curriculum (Skolverket 2019). The material’s design for working from concrete to abstract was analysed from this study’s theory.   The results show that students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities to a verifying degree through working with the material Praktisk matematik 1. Through the areas number perception and number’s use, geometry and problem-solving students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities. Through the areas algebra and probability and statistics are students given the opportunity to practice the ability to comprehend mathematical terms, numeracy, and the ability to solve problems. Through the area connections and change student are given the opportunity to practice their ability to comprehend mathematical terms, numeracy, the ability to solve problems and reasoning ability. These abilities are given a varied opportunity to practice through the different points the areas include. The material is designed to work from concrete to abstract because every card calls on using concrete material. The usage of concrete material is in about half of the cards followed by an abstract calculation.

I skolans tidigare åldrar fokuseras till stor del på läs- och skrivutveckling och vilka metoder som lämpar sig bäst för elevers lärande. Den här systematiska litteraturstudien handlar om elevers tidiga skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg och att skriva sig till läsning (ASL-metoden). Syftet är att studera om digitala verktyg och ASL-metoden kan gynna elevers tidiga skrivande. Studiens syfte och frågeställning besvaras med en analys av flertalet vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att digitala verktyg och ASL-metoden kan vara ett bra komplement till den mer traditionella skrivundervisningen med penna och papper. Dock visar ett resultat att bland det viktigaste, oavsett modell, är att skrivundervisningen behöver vara systematisk och tydligt strukturerad.

Denna studie utgår från en tes om framgångsrik undervisning som baseras på Hatties m.fl. (2017) och Grevholms (2012) forskning. Uppsatsen är en jämförande studie som utgår från tre undervisningsmodeller i matematik, traditionell undervisningsmodell, montessorimodellen och singaporemodellen. Fokus är på matematikundervisning i årskurs 1-3, svensk skola. Studien omfattar dels en mindre litteraturstudie, dels en intervjustudie med tre lärare som arbetar enligt de tre modellerna. Jag utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, undervisning och kunskap. Analyserna baseras på en riktad kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på för och nackdelar med de tre undervisningsmodellerna och hur väl de uppfyller kraven enligt tesen för en framgångsrik undervisning. I resultatet tydliggörs genom lärarnas utsagor problematiken med de olika undervisningsmodellerna. / The proposal in this study define successful teaching from Hattie et al. (2017) and Grevholm (2012) research results. This is a comparative study with three teaching models in mathematics, Traditional model, Montessori model and Singapore model. The focus is on mathematics teaching in primary school, in Sweden.  The study embrace a minor literature study and an interview study with three teachers, who work according the three models in their teaching. I use a socio-cultural perspective on learning, teaching and knowledge. A directed qualitative content analyze is used to analyze both the literature and the interviews.  The results show the pros and cons of the three teaching models, according to the requirements of the proposed ideas of successful teaching. The results of the teachers´ statements clarify and problematize the differences between the three educational models in practice.