<p>Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer.</p><p>En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen.</p><p>För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod.</p><p>Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.</p>

Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning. När det gäller elevers uppfattningar av åtgärd vid kränkning har vi funnit tre kategorier, vilka är åtgärd som tillsägning, åtgärd som delegering och åtgärd som ignorering. Slutsatser vi kommit fram till är att avgörande för hur kränkning en uppfattas av eleven är vem som utför den och kränkningens art. Noggrant utarbetade handlingsplaner är en förutsättning för att personal i skolan ska kunna vidta lämpliga åtgärder. Tydliga vuxna som vistas ute bland eleverna skulle kunna minska antalet kränkningar.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer. En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen. För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod. Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning. Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna. En slutsats som kan dras av undersökningen är att om ett extra år ska ske, så bör en väl genomtänkt och riktad pedagogisk plan göras för elevens skolarbete inför året. Vidare framkommer att behov finns avvidare forskning inom ämnet.Merparten av den internationella forskningen visar att den långsiktiga effekten av ett extra år inte är gynnsam för eleverna och i Sverige anser vår skolminister att det borde tillämpas i större utsträckning.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats. Jag har genomfört fem intervjuer med elever, lärare och specialpedagoger. I form av direkta observationer har jag genomfört sju klassrumsstudier och analyserat dessa med hjälp av aktuell forsningslitteratur med en hermeneutisk ansats. Observationerna har varit fokuserade på pedagogernas struktur i inlärningssituationen, men det sociala spelet och samarbetet mellan eleverna och mellan en fysiskt funktionshindrad elev och övriga i klassen har också observerats. Sammanfattningsvis pekar resultatet från studien på att specialpedagogiska utredningar görs och tillämpas i undervisningen av fysiskt funktionshindrad elev. Studien visar även på att specialpedagogiska insatser för en elev kan få negativ effekt i ett socialt perspektiv. I skolorganisationen är implementerat ett team bestående av specialpedagog och pedagoger, vars uppgift är att förbereda mottagandet av fysiskt funktionshindrade elever, samt att vara ett pedagogiskt stöd för lärare som i sin undervisningsgrupp har en eller flera fysiskt funktionshindrade elever. Begreppen inkludering och integrering har i mångt och mycket varit i fokus i studien.

Denna undersökning bygger på 14 pedagogers tankar om åtgärden kvarsittning. Syftet är att undersöka vilket alternativ som är bäst för barn; att gå om eller att inte gå om och diskutera åtgärden kvarsittning. På grund av att det inte finns forskning inom ämnet i Sverige har jag till största delen utgått från forskning från andra länder. Eftersom jag önskar ta reda på pedagogers tankar har jag använt den kvalitativa metoden; fokusgruppsintervju. Mitt resultat visar att pedagoger har olika åsikter om när, hur, varför och på vem åtgärden ska tillämpas. Alla pedagoger tyckte att det viktigaste var hur barnet upplevde åtgärden. En slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns stort behov av vidare forskning inom ämnet. Eftersom merparten av forskningen i utlandet visar att åtgärden inte borde tillämpas och pedagogerna i mina intervjuer inte har kunskap om ämnet borde skolan i Sverige undersöka om åtgärden tillämpas och vad den ger för följder för barn i Sverige.

No description available.

Detta är en interventionsstudie av hur rumsakustiken i ett klassrum påverkar en lektion beträffande tidseffektivisering samt taluppfattbarhet. Studien jämför resultat av olika mätningar och tester före och efter en rumsakustisk åtgärd i form av ett nedpendlat akustiktak. Åtgärden utförs i ett klassrum på S:t Hansskolan i Visby, i syfte att undersöka huruvida en förbättring av ljudmiljön i klassrummet kan ge positiva samhällsekonomiska effekter. De mätningar och tester som genomförts ger tillsammans en bild av klassrummets akustiska egenskaper före och efter åtgärden. Mätningarna innefattar tidtagning av uppstartstid av en lektion samt olika rumsakustiska mätningar och tester beträffande taluppfattbarhet. Mätningar visar att klassrummets ljudmiljö efter den rumsakustiska åtgärden har förbättrats med kortare efterklangstider, förbättrade förhållanden med rummets reflexer samt ett förbättrat talöverföringsindex. Även ett lyssningstest har genomförts och resultaten visar att taluppfattbarheten har ökats. Lärarens tidtagning visar att uppstartstiden förkortats med åtminstone 15 minuter per vecka. Sammantaget visar studien att den rumsakustiska åtgärden inneburit en ökning i nyttjad lektionstid som dessutom blivit mer effektiv genom en uppmätt ökad taluppfattbarhet. Observerade nyttoeffekter anses väga tyngre än investeringskostnaden till den grad att installationen rekommenderas till befintliga skolmiljöer och inte bara vid nyproduktion. / This is an interventional study of how classroom acoustics affects a class in regards to time effectiveness and speech intelligibility. The study compares results of measurements and tests before and after acoustical treatments in the form of a new acoustic ceiling. The treatments are made in a classroom in S:t Hansskolan elementary school, with the aim to see whether an improvement in room acoustics can lead to socio economic gains through an increase in the effective time for a lesson. The combined measurements and tests show the state of the acoustical environment before and after the treatments. Measurements includes the time it takes to get a lesson going, as well as various acoustical measurements and tests regarding speech intelligibility. Results shows that the room acoustics have improved with reduced reverberation times, an increase in early reflexes compared to late, as well as improved speech transmission index values. The class also scores higher on hearing in noise tests, which implies an increase in speech intelligibility. The teacher’s timekeeping shows that the time it takes to start classes has shortened by at least 15 minutes per week. On a whole the study shows that the acoustic treatments has led to an increase in use of planned time for each lesson, which through increased speech intelligibility also has become more effective. Observed socio economic effects outweigh the cost of the installation to the point that it is recommended not only to new classrooms but also to existing school environments.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska som andraspråksundervisningen bedrivs ute på skolorna. Är det en specialpedagogisk åtgärd eller ett eget skolämne? För att skaffa oss mer kunskaper kring detta läste vi forskningslitteratur i ämnet. Det råder ingen tvekan om att svenska som andraspråk är ett eget skolämne och att det ska ersätta modersmålssvenskan om så är nödvändigt. Det är dessutom att föredra att ämnet inte bedrivs isolerat utan har förankring i hela elevens skoldag. Andraspråkselever behöver, precis som alla andra elever, en utmaning för att kunna språkutvecklas. Den bästa undervisningen är den som ligger en bit ovanför deras nuvarande, språkliga nivå. I den undersökande delen valde vi att använda oss av intervjuer. Vi intervjuade tre klasslärare och tre svenska som andraspråkslärare på tre olika skolor i samma kommun. Det viktigaste vi kom fram till i analysen av svaren var att andraspråksundervisningen inte ersätter modersmålssvenskan så som läroplanen föreskriver. Ämnet bedrivs isolerat med mycket lite förankring till resten av undervisningen. De lärare som undervisar i svenska som andraspråk har ingen utbildning i ämnet. De har svårt att få gehör och utrymme för sin undervisning. Det förekommer ofta att specialpedagogiska åtgärder sätts in istället för andraspråksundervisning. Specialläraren är den som hjälper klassläraren med att diagnostisera och bedöma språkutvecklingen. Det är alltså inte styrdokumenten som det är fel på utan hur de tolkas och efterlevs ute på skolorna.

Abstrakt: Studien har genom semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder och åtgärder i dagens Seved samt skillnader mellan beskrivningarna. Intervjudeltagarnas svar d v s resultat av uppsatsens metod har analyserats utifrån social desorganisation-teorin samt broken windows-teorin. Studiens resultat visar: att det finns stöd för flertalet av de beskrivna problembilderna/åtgärderna i dagens Seved att kopplas till social desorganisations-teorin samt dess utveckling i form av kollektiv styrka-teorin. En del av broken windows-teorins problembild kan kopplas samman till nyckelaktörers beskrivningar medan åtgärderna till största del inte överensstämmer med broken windows. Mellan nyckelaktörer finns skillnader vilka kan förklaras genom att fler nyckelaktörer i större grad grundar sina problembilder utifrån social desorganisation och färre i broken windows-teorin. Mellan vissa nyckelaktörer finns motstridiga skillnaderna vilka kan resultera i att vissa verksamheters åtgärder motverkar andra verksamheters åtgärder.