Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.   Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan. Den viktigaste slutsatsen av undersökningen är att strategier som används i skolan är effektiva för att minska mobbning. Enligt de intervjuade fanns det inte många mobbningsfall på skolan.  Detta arbete kan förhoppningsvis bli en användbar resurs för mig i mitt framtida yrke som fritidspedagog för att veta vad som kan göras för att förhindra eller minimera effekterna av mobbning på skolan.

Introduktion: Fall är i dag ett stort hälsoproblem för äldre personer. Att skador uppkommit till följd av ett fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer blir vårdade på sjukhus. Det är sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonals ansvar att förebygga fall. Trots att fallförebyggande åtgärder sätts in faller äldre personer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa effekter av fallförebyggande åtgärder för äldre personer i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet delades in i fyra kategorier och två underkategorier. Resultatet baserades på elva vetenskapliga och kvantitativa artiklar som genomgick kritisk granskning efter granskningsmallar av Polit och Beck (2012). Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Information och samordnade vårdinsatser, Hälsobedömning och näringstillskott, Anpassning av hemmet och Träning. Varje kategori belyser effekter av de fallförebyggande åtgärderna. Det framkom både förbättrade och oförändrade effekter i kategorier. Slutsats: Träning som fallförebyggande åtgärd var den enda åtgärden som minskade antal fall. Övriga fallförebyggande åtgärder; Information och samordnade vårdinsatser, Hälsobedömning och Anpassning av hemmet visade sig antingen/eller minska riskfaktorer för fall, ha en positiv hälsoeffekt för personen eller ingen förändring.

I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Uppsatsen belyser åtgärder som finns mot mobbning, vilket ingår under begreppet kränkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga åtgärder mot mobbning och en gemensam nämnare hos dem, som belyses i uppsatsen, är att kommunikation är viktigt för att kunna bekämpa mobbning. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade sex verksamma lärare. Vi har även bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser. Resultatet av vår undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och kuratorn är viktiga åtgärder i arbetet mot mobbning. En central faktor är att vi upptäckte att skolorna, där vi gjorde våra intervjuer, arbetade med samma åtgärder fast på olika vis.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus är en bakterie som är resistent mot flera sorters antibiotika samtidigt, även kallat multiresistenta. Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus smittar på olika sätt; genom direkt kontaktsmitta, indirekt kontaktsmitta samt via livsmedel. Det ingår i sjuksköterskans professionella ansvar att arbeta mot en säker vård genom att förebygga sjukdom och med denna studie identifieras preventiva åtgärder sjuksköterskor kan genomföra för att begränsa vidare spridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus. Syfte: Syftet var att beskriva preventiva åtgärder som sjuksköterskor kan genomföra för att begränsa smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus och därmed främja säker vård. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cumulative index to nursing and allied health litterature och PubMed. Totalt inkluderades 18 artiklar som presenterades i en integrerad innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom huvudtemat preventiva åtgärder för att begränsa smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus. Ur detta kunde underteman urskiljas vilka visade att korrekt handhygien, användande av handskar och engångsförkläden samt adekvat utbildning var effektiva preventiva åtgärder. Slutsats: Slutsatsen blev att ökad följsamhet till hygienrutiner, samt mer omfattande utbildning i vårdhygien, ledde till minskad incidens av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus. Även utbildning rörande följsamhet till samt rätt utförande av handhygien är en effektiv preventiv åtgärd.

Bakgrund     Stressrelaterad ohälsa är ett folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Stress är numera bland de ledande orsakerna till en ökad sjukdomsbörda i världen, enligt World Health Organization. Detta får negativa konsekvenser över hela världen då det ställer höga krav på sociala skyddssystem och näringslivet i form av arbetstidsbortfall och utbetalningar. På individnivå finns det för personer som blir långtidssjukskrivna även en överhängande risk att deras privatekonomi påverkas till följd av minskade inkomster.  Syfte  Syftet var att beskriva effekter av fysisk aktivitet som en hälsofrämjande åtgärd vid utmattningssyndrom. Metod   Den valda metoden för studien var litteraturöversikt. Genom sökningar efter vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycInfo hittades 14 artiklar.  Ytterligare två artiklar hittades senare genom manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys och presenterades i en matris. Resultat  Resultatet i flertalet studier visade på en bättre stresshantering samt kognitiva förbättringar vid införandet av fysisk aktivitet i en intervention. Det självupplevda välbefinnandet samt sömnkvaliteten förbättrades bland personer med utmattningssyndrom. De kognitiva förbättringar som påvisades var förbättrad episodiskt minne samt en förbättring av exekutiva funktioner, där ibland förbättrat arbetsminne. Bäst resultat uppmättes där fysisk aktivitet ingick i en multimodal intervention som inbegrep ett individanpassat förhållningssätt, kognitiv beteende terapi samt avslappning och undervisning om stresshantering.   Slutsats  Studien visar att fysisk aktivitet som oftast förekommer tillsammans med annan behandling, är en lovande metod avseende stresshantering och kognitiva funktioner vid utmattning. Fler studier skulle behövas som belyser den specifika effekten av fysisk aktivitet i jämförelse med traditionell behandling.

<p>Studiens syfte är att via en diskursanalys urskilja existerande och framträdande diskurser om övervikt och fetma utifrån dags- och kvällspressen. Tonvikten ligger på begreppen orsak, ansvar och åtgärd. Vidare är syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhällsproblem i tidningarna och i så fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångsläge är socialkonstruktivismen och de teorier som använts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhällsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framträdande. Dessa diskurser inbegriper individen ensam, livsmedelsindustrin, flera aktörer gemensamt och skolan. Övervikt och fetma har vidare till stor del visat sig vara konstruerat som ett samhällsproblem i texterna. En liten men betydande del har dock inte konstruerat övervikt och fetma som ett samhällsproblem genom att de inte anser åtgärdandet av frågan som en angelägenhet för samhället. De diskurser som kunnat urskiljas som mest framträdande i media, antas särskilt påverka den sociala praktiken och indirekt de ”fysiska” åtgärdshandlingar som utförs. Media förmedlar dock ingen entydig bild vilket kan ge ett splittrat budskap till den sociala praktiken.</p>

<p>Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i</p><p>Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka</p><p>sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder</p><p>prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna</p><p>uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare,</p><p>nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en</p><p>förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på</p><p>arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt</p><p>med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en</p><p>resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten?</p><p>Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och</p><p>arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten</p><p>inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället</p><p>de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr</p><p>Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs</p><p>som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.</p>

BAKGRUND: Sömn är ett mänskligt behov som behövs för kroppens läkning. Patienterupplever ofta att sömnen inte blir tillfredsställd på sjukhus. Faktorer som uppges ge endålig sömn på sjukhus är miljön, kroppslig och emotionell påverkan hos patienten samtsjuksköterskans arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om åtgärder somfrämjar patienters sömn.SYFTE: Syftet är att beskriva åtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att främjapatienters sömn på sjukhus.METOD: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Datainsamlingenoch analysförfarandet utgick från Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter.RESULTAT: Ur analysen framkom fyra teman; beröring, avkoppling genom att lyssna påmusik, reducering av ljud och ljus samt att tillgodose patientens individuella önskemål ochfysiologiska behov. Dessa åtgärder ger patienter ökad sömnkvantitet. Patienter rapporteraräven att deras sömnkvalité förbättras då dessa åtgärder tillämpas.DISKUSSION: De fyra teman som framkom har avslappning som gemensam nämnare.Avslappning inför natten hjälper patienter att få en bättre sömn. Det är viktigt attsjuksköterskan är lyhörd på patienters individuella behov vid sänggåendet eftersom godsömn hjälper patienter att återhämta sig från sjukdom. / BACKGROUND: Sleep is necessary for human life and important for the healing process.Patients often report insufficient sleep when staying at hospital. Environmental, physicaland psychological factors are reasons for poor sleep. Another disturbing factor might beworking staff. It is important for the nurse to have knowledge of what can be done topromote a good night sleep for patients.PURPOSE: The purpose is to describe the nurse’s interventions to promote a good nightsleep for the patients at the hospital.METHOD: A literature study where ten articles were analysed. The model used for thedata collection and the analyse of the study was designed by Friberg (2006).RESULT: The analyse emerged in four themes; touching, relaxation by listening to music,light and sound reduction and supplying individual wishes and physical needs. Theseinterventions have shown increased sleep quantity and quality in patients.DISCUSSION: These four themes make the patients relaxed before going to bed and helpthem to get a good night sleep. It is important that the nurse is observant to the patients’individual needs at bedtime because a good night sleep help patients recover from sickness.

Studiens syfte är att via en diskursanalys urskilja existerande och framträdande diskurser om övervikt och fetma utifrån dags- och kvällspressen. Tonvikten ligger på begreppen orsak, ansvar och åtgärd. Vidare är syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhällsproblem i tidningarna och i så fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångsläge är socialkonstruktivismen och de teorier som använts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhällsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framträdande. Dessa diskurser inbegriper individen ensam, livsmedelsindustrin, flera aktörer gemensamt och skolan. Övervikt och fetma har vidare till stor del visat sig vara konstruerat som ett samhällsproblem i texterna. En liten men betydande del har dock inte konstruerat övervikt och fetma som ett samhällsproblem genom att de inte anser åtgärdandet av frågan som en angelägenhet för samhället. De diskurser som kunnat urskiljas som mest framträdande i media, antas särskilt påverka den sociala praktiken och indirekt de ”fysiska” åtgärdshandlingar som utförs. Media förmedlar dock ingen entydig bild vilket kan ge ett splittrat budskap till den sociala praktiken.

Examensarbetets syfte var att beskriva den aktuella forskningen kring vilka arbetsterapeutiska interventioner som används för barn med koncentrationssvårigheter vid skolaktiviteter. En litteraturstudie genomfördes för att få en aktuell överblick över vilken forskning och kunskap om arbetsterapeutiska interventioner som finns. Litteratursökningen genomfördes i digitala databaser och resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar från åren 2007 till 2012. Resultatet beskriver arbetsterapeutiska interventioner för barn mellan fem och sexton år med och utan någon diagnos. Interventionerna bygger på olika teoretiska angreppssätt. Interventionernas effekt mättes med hjälp av olika instrument som till stor del fokuserade på kroppsfunktion. Interventioner som beskrevs var; användning av viktväst, stabilitetsboll och en speciell sittdyna i klassrummet, samt olika strategier, anpassningar av aktivitet, fysisk och social miljö i skolan. Effekten av interventionerna varierade i de olika studierna och det verkade finnas ett samband mellan deltagarnas grad av svårigheter, interventionens utformning och/eller kontexten av interventionen. / The project aimed to describe the current research of school-based occupational therapy interventions for children with attention difficulties. A literature study was conducted to provide a description of existing research and knowledge about interventions for occupational therapists. The literature study was carried out in digital data bases and consisted of eight scientific articles from year 2007 to 2012. The result describes school-based interventions for children who were between five and sixteen years old, with and without any diagnosis. The interventions based on different approaches. The effectiveness of the interventions was measured by different instruments which mostly focused on body functions. The interventions which are described was; weighted vest, stability ball, Disc’o’sit cushion, various strategies and adjustments of the activity, physical and social environment. The effect of the interventions varied in the different studies and there seemed to be a correlation between participants' degree of difficulty, the design and/or the context of interventions.