Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda i Sverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att öka sysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärder prövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Denna uppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare, nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare. Det rör sig om en förstärkt arbetsförmedlingsverksamhet med inslag av uppföljning och aktivt deltagande på arbetsplatsen av arbetsförmedlaren. Uppsatsens syfte är att undersöka vad, om något, som är nytt med denna åtgärd. Handlar det om helt och hållet nya idéer, eller rör det sig enbart om en resursförstärkning av den ordinarie arbetsförmedlingsverksamheten? Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där arbetsförmedlare, arbetssökande och arbetsgivare, som samtliga har erfarenhet av SIN-stödet, intervjuas. Uppsatsens slutsats är att SINverksamheten inte innehåller några nya inslag i någon större utsträckning. Det avgörande är istället de ökade resurser som gjorts tillgängliga för åtgärden. Dessa resurser har gjort att de idéer som styr Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet har kunnat utvecklas och fördjupas, något som upplevs som mycket positivt av samtliga intervjupersoner.

<p>BAKGRUND: Sömn är ett mänskligt behov som behövs för kroppens läkning. Patienterupplever ofta att sömnen inte blir tillfredsställd på sjukhus. Faktorer som uppges ge endålig sömn på sjukhus är miljön, kroppslig och emotionell påverkan hos patienten samtsjuksköterskans arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om åtgärder somfrämjar patienters sömn.SYFTE: Syftet är att beskriva åtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att främjapatienters sömn på sjukhus.METOD: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Datainsamlingenoch analysförfarandet utgick från Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter.RESULTAT: Ur analysen framkom fyra teman; beröring, avkoppling genom att lyssna påmusik, reducering av ljud och ljus samt att tillgodose patientens individuella önskemål ochfysiologiska behov. Dessa åtgärder ger patienter ökad sömnkvantitet. Patienter rapporteraräven att deras sömnkvalité förbättras då dessa åtgärder tillämpas.DISKUSSION: De fyra teman som framkom har avslappning som gemensam nämnare.Avslappning inför natten hjälper patienter att få en bättre sömn. Det är viktigt attsjuksköterskan är lyhörd på patienters individuella behov vid sänggåendet eftersom godsömn hjälper patienter att återhämta sig från sjukdom.</p> / <p>BACKGROUND: Sleep is necessary for human life and important for the healing process.Patients often report insufficient sleep when staying at hospital. Environmental, physicaland psychological factors are reasons for poor sleep. Another disturbing factor might beworking staff. It is important for the nurse to have knowledge of what can be done topromote a good night sleep for patients.PURPOSE: The purpose is to describe the nurse’s interventions to promote a good nightsleep for the patients at the hospital.METHOD: A literature study where ten articles were analysed. The model used for thedata collection and the analyse of the study was designed by Friberg (2006).RESULT: The analyse emerged in four themes; touching, relaxation by listening to music,light and sound reduction and supplying individual wishes and physical needs. Theseinterventions have shown increased sleep quantity and quality in patients.DISCUSSION: These four themes make the patients relaxed before going to bed and helpthem to get a good night sleep. It is important that the nurse is observant to the patients’individual needs at bedtime because a good night sleep help patients recover from sickness.</p>

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar med ungdomarna sedan lagändringen. Följande frågeställningar har formulerats: “Hur ser insatserna ut för ungdomarna inom det kommunala aktivitetsansvaret utifrån de yrkesverksammas perspektiv? ” samt “Hur beskriver de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret att den nya lagändringen påverkat deras arbetssätt?”. För att besvara dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ forskningsmetod. Jag har intervjuat sex personer som är yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret i tre små kommuner i Skåne. Målet med studien är att beskriva och analysera hur de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar sedan den nya lagändringen. Den teori som har använts är Careership som beskriver människans livshistorier. De centrala begreppen för Careership är strukturerad brytpunkt och själv-initierad brytpunkt. Jag har även använt mig av Pierre Bourdieus begrepp fält och kapital. I resultatet framkommer det hur arbetet bedrivs inom det kommunala aktivitetsansvaret. Vidare visar resultatet att inga större förändringar har skett sedan den nya lagändringen. Däremot beskriver de yrkesverksamma att effektiviteten av uppsökningen av ungdomar har ökat och att administrativa uppgifter har tillkommit i arbetet för att kunna redovisa vilka åtgärder ungdomarna genomför.

Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där "supported employment". Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion. Målgruppen för projektet är invandrare från utomnordiska länder som har sämre förankring på den svenska arbetsmarknaden.Undersökningsgruppen består av åtta personer, fyra deltagare och fyra handläggare och den metod som jag använt mig av är kvalitativ.De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till är, att deltagarna är väldigt nöjda med sina handläggare och känner att det finns någon som stödjer dem vid behov.Förmedlarna är eniga om att den sökandes namn är det som ställer till när man söker arbete och att det även finns de med språk- och skrivsvårigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjälp.Enligt både förmedlare och deltagare betyder stödet de får i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att få kontakter och bättre förankring på den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med detta arbete är att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har använts i Sverige sedan år 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter där ”supported employment”. Den svenska varianten benämns arbetsplatsintroduktion. Målgruppen för projektet är invandrare från utomnordiska länder som har sämre förankring på den svenska arbetsmarknaden.Undersökningsgruppen består av åtta personer, fyra deltagare och fyra handläggare och den metod som jag använt mig av är kvalitativ. De viktigaste resultaten som jag har kommit fram till är, att deltagarna är väldigt nöjda med sina handläggare och känner att det finns någon som stödjer dem vid behov. Förmedlarna är eniga om att den sökandes namn är det som ställer till när man söker arbete och att det även finns de med språk- och skrivsvårigheter, som inte kan komma vidare och behöver extra hjälp.Enligt både förmedlare och deltagare betyder stödet de får i projekt oerhört mycket för dem och det kan öka deras chans och möjlighet att få kontakter och bättre förankring på den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med mitt examensarbete är att lyfta fram vad mobbning innebär. Vad är det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara är vissa som blir mobbade. Min avsikt är även den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka åtgärder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frågeställningar i mitt arbete är följande:–Vad är mobbning?–Hur kan mobbning förebyggas i skola?–Vilka åtgärder inom skolan finns mot mobbning?Som hjälp till mitt arbete har jag använt mig av relevant fakta och litteratur. Undersökningen och insamlingen av mitt empiriska material har utförts på en mellanstor f-9 skola i en rätt så stor kommun. Min undersökning utgjordes av två intervjuer i en klass 2 där jag delade upp klassen i pojkar och flickor. Andra metoder jag använt mig av är att jag var med på ett av skolans antimobbningsmöte samt stämde mötet med en av skolans fritidspedagoger som jag hade ett givande samtal med. Jag har genom min undersökning konstaterat att de som verkar inom skolan har stort ansvar och betydelse i arbetet att förhindra och motverka mobbning.

Syftet med mitt examensarbete är att lyfta fram vad mobbning innebär. Vad är det somdefinierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara är vissa som blirmobbade. Min avsikt är även den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kanman arbeta förebyggande samt vilka åtgärder finns det i skolan mot mobbning.Mina tre frågeställningar i mitt arbete är följande:– Vad är mobbning?– Hur kan mobbning förebyggas i skola?– Vilka åtgärder inom skolan finns mot mobbning?Som hjälp till mitt arbete har jag använt mig av relevant fakta och litteratur. Undersökningenoch insamlingen av mitt empiriska material har utförts på en mellanstor f-9 skola i en rätt såstor kommun. Min undersökning utgjordes av två intervjuer i en klass 2 där jag delade uppklassen i pojkar och flickor. Andra metoder jag använt mig av är att jag var med på ett avskolans antimobbningsmöte samt stämde mötet med en av skolans fritidspedagoger som jag

Swedish state aid to the press (presstödet) aims to ensure diversity in news publishing and advocacy and is considered to fill an important democratic function. However, the technical development has left the aid system obsolete, and plans are under way to replace the system in its current form with a technology neutral aid (mediestöd), addressing news media of all content forms and means of dissemination. A recurring debate in this context has been whether the new aid system is to include a so called “democracy criterion”, requiring publishing companies that receive aid to display “democratic values”. A corresponding rule already exists in the Swedish Radio and Television Act. The legal conditions surrounding such a rule targeting the press are, however, fundamentally different. Above all, it can be questioned whether a democracy criterion would cause the state aid to be considered a preventive action in violation of the Freedom of the Press Act, which forms part of the Swedish constitution. In this thesis, it is argued that so, in fact, would be the case. It is also maintained that arguments relating to the democracy promoting objective of the criterion are of no relevance to the legal analysis.

<p>Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning. När det gäller elevers uppfattningar av åtgärd vid kränkning har vi funnit tre kategorier, vilka är åtgärd som tillsägning, åtgärd som delegering och åtgärd som ignorering. Slutsatser vi kommit fram till är att avgörande för hur kränkning en uppfattas av eleven är vem som utför den och kränkningens art. Noggrant utarbetade handlingsplaner är en förutsättning för att personal i skolan ska kunna vidta lämpliga åtgärder. Tydliga vuxna som vistas ute bland eleverna skulle kunna minska antalet kränkningar.</p>

<p>Denna undersökning bygger på 14 pedagogers tankar om åtgärden kvarsittning. Syftet är att undersöka vilket alternativ som är bäst för barn; att gå om eller att inte gå om och diskutera åtgärden kvarsittning. På grund av att det inte finns forskning inom ämnet i Sverige har jag till största delen utgått från forskning från andra länder. Eftersom jag önskar ta reda på pedagogers tankar har jag använt den kvalitativa metoden; fokusgruppsintervju. Mitt resultat visar att pedagoger har olika åsikter om när, hur, varför och på vem åtgärden ska tillämpas. Alla pedagoger tyckte att det viktigaste var hur barnet upplevde åtgärden. En slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns stort behov av vidare forskning inom ämnet. Eftersom merparten av forskningen i utlandet visar att åtgärden inte borde tillämpas och pedagogerna i mina intervjuer inte har kunskap om ämnet borde skolan i Sverige undersöka om åtgärden tillämpas och vad den ger för följder för barn i Sverige.</p>