Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av sömn i klientarbetet inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer med arbetsterapeuter inom primärvården genomfördes och materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier: Klientgrupper och sömnstörning, Påverkan på dagliga aktiviteter och livskvalité, Från utredning till åtgärder och Teamsamverkan. Utifrån arbetsterapeuternas kliniska erfarenhet visade det sig att majoriteten av klienterna med sömnproblematik är i arbetsför ålder och det är vanligare bland kvinnor. Resultatet visar på att sömnproblematik många gånger ses i samband med andra sjukdomar eller tillstånd, där stress många gånger är en bidragande orsak. Det framkommer även att det är viktigt i klientarbetet att ta hänsyn till sömnen då den kan ha en stor inverkan på livskvalitén. Vidare framkommer det att sömnen påverkar de dagliga aktiviteterna och där många klienter väljer att plocka bort aktiviteter som ger energi. Resultatet visar på hur arbetsterapeuterna arbetar kliniskt när det finns en sömnproblematik. Vid utredning är det många olika faktorer att ta hänsyn till och samtliga arbetsterapeuter använder sig av semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer för att utreda klienten. Även Insomnia severity index, sömndagbok och ADL-taxonomin nämns vid utredning av sömnen. De mål som sätts kring sömnen är många gånger kopplat till vanor och rutiner kring sänggående, livsstilsförändring och dagliga aktiviteter. Vidare framkommer det i resultatet att vanliga åtgärder är sömnhygien, information och råd. Arbetsterapeuterna arbetar med vanor, rutiner och miljö för att främja klientens sömn. Andra åtgärder som nämns av arbetsterapeuterna är tyngdtäcke och sömnrestriktioner. Arbetet kring sömn kan var komplext och en teamsamverkan är viktigt för att främja klientens sömn. Slutsats: Slutsatsen är att arbetsterapeuter kan ha en viktig funktion i arbetet med klienter och deras sömn. Dagliga aktiviteter och sömn går hand i hand, med arbetsterapeutens helhetsperspektiv är det möjligt att identifiera och arbeta med det som främjar en god sömn. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till sömnen i klientarbetet då klientens livskvalité kan påverkas. / Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experience with sleep in client care within primary healthcare. Method: A qualitative study with semi-structured interviews. Seven interviews with occupational therapists in primary healthcare were conducted and the material was analysed based on qualitative content analysis. Results: The results are presented in four categories: Client groups and sleep disturbance, Impact on daily activities and quality of life, From evaluation to interventions and Team collaboration. Based on the occupational therapists' clinical experience, it turned out that the majority of clients with sleep problems are of working age and it is more common with women. The results show that sleep problems are often seen in correlation with other diseases or conditions, where stress is often a contributing factor. It also appears that it is important in client care to take sleep in consideration as it can have a major impact on the quality of life. Furthermore, it appears that sleep affects daily activities and where many choose to remove activities that provides energy. The results show how the occupational therapists work clinically when there is a sleep problem. During evaluation, there are many different factors to consider and all use semi-structured or unstructured interviews to evaluate the client. Insomnia severity index, sleep diary and the ADL taxonomy mentioned in the sleep evaluation. The objective goals regarding sleep are often linked to habits and routines around bedtime, lifestyle changes and daily activities. Furthermore, it appears in the results that common interventions are sleep hygiene, information and advice. They also work with habits, routines, and environment to promote the client's sleep. Other interventions brought up by the occupational therapists are weight blanket and sleep restrictions. The work around sleep can be complex and teamwork is important to promote the client's sleep. Conclusion: Occupational therapists can have an important function in working with clients and their sleep. Daily activities and sleep go hand in hand, with the occupational therapist's holistic perspective, it is possible to identify and work with what promotes good sleep. Furthermore, it is important to take sleep into consideration in client care as it can have an impact on the person's quality of life.

Idag byggs det för lite i Sverige, och särskilt svårt har det visat sig vara att nyproducera hyresrätter. Det är en upplåtelseform som är mycket viktig för en fungerande bostadsmarknad och som de allra flesta av oss någon gång kommer att bo i. Såväl arbetsmarknaden som samhällsfrågor såsom integration blir lidande om det inte byggs fler hyresrätter – och det snabbt. Det här blir fler och fler politiker och sakkunniga medvetna om och debatten i ämnet har därför exploderat de senaste åren. Alla tycks ha lösningar och förslag till olika branscher och institutioner. Mitt i den här samhällsdebatten befinner sig kommunerna och deras planeringstjänstemän, som besitter en unik position i den svenska samhällsbyggnadsprocessen. Att omsätta alla debattinlägg och forskningsrapporter till konkreta handlingar är dock ingen lätt uppgift. Den här undersökningen försöker göra just det; sammanfatta och gallra bland debattens och forskningens alla åtgärdsförslag som riktas åt den kommunala planeringen. Med en enkätundersökning tas det sedan hjälp av just planeringstjänstemännen i några av Sveriges kommuner för att analysera åtgärderna utifrån deras kommuns situation. Undersökningen tar sig därmed an en hett debatterad fråga, kokar ner dess centrala beståndsdelar till konkreta åtgärder och analyserar sedan vilken förmåga de faktiskt har att omsättas i verkliga resultat; nyproducerade hyresrätter. Resultaten av undersökningen analyseras och påvisar mönster i och samband mellan åtgärder och olika bra resultat av nybyggnation av hyresrätter bland kommunerna som medverkat.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier. Resultat: Ett tema och tre kategorier framkom. Under temat Intraoperativ strategi framkom tre kategorier Ordning, Teknik och Kommunikation. Slutsats: Operationssjuk-sköterskorna i denna studie använder sig av en intraoperativ strategi med ordning, teknik och kommunikation samt olika tekniker med följsamhet beroende på det aktuella ingreppet. / Background: The theatre nurse uses different prevention measures to protect the patient and the theatre team from any stick and cut injuries. Technique and strategies which could be used are hand-free technique and neutral zone, double gloves and blunt surgical needles. Objective: The point of this study is to illustrate the theatre nurse and the use of methods to prevent stick and cut injuries. Method: The study was conducted by semistructured interviews with four professional theatre nurses. The material was transcribed and analysed with content analyse. The results were presented in themes and categories. Results: One theme and three categories appeared. Beneath theme Intraoperative strategies three categories appeared Order, Technique and Communication. Conclusion: The theatre nurses in this study use an intraoperative strategy with order, diffrent techniques and communication with compliance depending on the current operation.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som påverkar social interaktion, kommunikation och beteende. Arbetsterapeutiska interventioner kan hjälpa barn och unga med AST att förbättra sin förmåga att delta i dagliga aktiviteter. Trots denna viktiga funktion, saknas fortfarande en sammanställning av forskning gällande vilka arbetsterapeutiska interventioner erbjuds i dagsläget för barn och unga med AST. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa och beskriva arbetsterapeutiska interventioner för barn och unga med AST. Metod: Denna studie är genomförd som en litteraturöversikt. En systematisk sökning genomfördes i databaser PubMed, CINAHL och AMED för att hitta relevanta studier. Endast kvantitativa studier inkluderades, där interventionerna utfördes av arbetsterapeuter. Dataanalysen för de 10 artiklarna i denna studie genomfördes i enlighet med Friberg (2022) och baserades på OTIPM:s (Fisher &Marterella, 2019) fyra interventionsmodeller som ett ramverk för att strukturera informationen. Resultat: Resultaten visade tre modeller av arbetsterapeutiska interventioner: pedagogisk modell, modell för aktivitetsträning och kompensatorisk modell. Pedagogisk modell inkluderade social färdighetsträning, coaching för aktivitetsutförande (OPC) och I-ADL träning med hjälp av teknik. Modellen för aktivitetsträning inkluderade sensorisk integrationsterapi med eller utan hjälpmedel och intervention med användning av ett robottdjur. Kompensatorisk modell inkluderade användning av teknik, anpassningar av miljön och användning av hjälpmedel. Slutsats: Studiens resultat visade att det finns en betydande inriktning mot föräldrar och anhöriga i de beskrivna interventionerna, vilket betonar deras viktiga roll. Möjligheten att kombinera olika interventionsmodeller och använda arbetsterapeutiska praxismodeller som stöd i interventionens planering och utförande har också identifierats. Dessa interventioner bör vara individanpassade och syftar till att skapa optimala förutsättningar för att uppnå önskade mål och förbättra livskvalitén för barn och unga med AST. / Background: Autism Spectrum Disorder (ASD) is a disability that affects social interaction, communication and behavior. Occupational therapy interventions can help children and adolescents with ASD to improve their ability to participate in daily activities. Despite this important function, there is still a lack of compiled research on which occupational therapy interventions are currently offered to children and adolescents with ASD. Objective: The purpose of this study was to compile and describe occupational therapy interventions for children and adolescents with ASD. Method: This study was conducted as a literature review. A systematic search was performed in databases PubMed, CINAHL and AMED to find relevant studies. Only quantitative studies were included, where the interventions were carried out by occupational therapists. The data analysis of the 10 articles in this study was conducted in accordance with Friberg (2022) and based on OTIPM's (Fisher & Marterella, 2019) four intervention models as a structure for organizing the information. Results: The results revealed three models of occupational therapy interventions: education and teaching model, acquisitional model for occupational skills training and compensatory model. Education and teaching model included social skills training, Occupational Performance Coaching (OPC) and technology-assisted I-ADL training. Acquisitional model for occupational skills training included sensory integration therapy with or without assistive devices and intervention utilizing a robotic animal. Compensatory model included the use of assistive technology, environmental adaptations, and assistive devices. Conclusion: The results of the study showed a significant focus on parents and caregivers in the described interventions, emphasizing their important role. The possibility of combining different intervention models and using occupational therapy practice models as support in the planning and carrying out of the intervention was also identified. These interventions should be individualized and aim to create optimal conditions for children and youth with ASD to achieve desired goals and improve quality of life.

Trycksår kan förekomma på alla typer av vårdavdelningar och tar lång tid att läka samt är en stor kostnad för samhället.Syftet med litteraturstudien var att undersöka åtgärder för trycksårsprevention. Metoden är baserad på en modifierad version av Forsberg & Wengströms modell för en systematisk litteraturstudie. Sökning i databaser PubMed och CINAHL utfördes och resultatet i litteraturstudien grundades på nio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Författarna kunde identifiera olika preventionsåtgärder där framför allt evidensbaserade bedömningsinstrument som Modifierad Nortonskala och MNA-SF är viktiga att använda i trycksårsprevention, men även temperaturmätning, ”Continental anal plug” (CAP), god nutrition, aktivitet samt tryckreducerande underlag som fårskinn. / Pressure ulcers may occur in all types of hospital wards and are a major cost to society, and takes a long time to heal. The purpose of the study is to examine measures for pressure ulcer prevention. The method is based on a literature review using the modified version of Forsberg & Wengström model for a systematic literature review. Search in PubMed and CINAHL were conducted, the results of this study were based on nine quantitative scientific articles. The results showed that, among other things, there is a significant correlation between pressure ulcer development and stroke. The authors were able to identify various preventive measures, particularly evidence-based assessment instruments Modified Norton Scale and MNA-SF. They are important to use in pressure ulcer prevention, but also to measure the skin temperature, “Continental anal plug” (CAP), good nutrition, activity and pressure reduction surfaces such as sheepskin.

Eklund, Louise (2020). Hur ska vi göra nu då? - En studie om åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning i specialskolan. Speciallärarprogrammet grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte: Enligt tidigare forskning har elever med grav språkstörning svårare än jämnåriga att nå skolframgång. Detta kan förklaras av diskrepansen mellan de stora variationerna av språksvårigheter som elever med språkstörning upplever, och de specifika språkförmågor läroplanen ställer krav på. Den här studien avser därför att undersöka hur behov och åtgärder beskrivs och relaterar till varandra såväl som till aktuell forskning kring målgruppen. Förväntat kunskapsbidrag: Genom att öka insikten om hur behov, åtgärder och elever beskrivs i åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning i specialskolan kan denna studie bidra med en ökad medvetenhet i utarbetandet och formuleringarna av framtida åtgärdsprogram. Metod: Totalt fyrtiotvå åtgärdsprogram för elever med grav språkstörning samlades in från en specialskola med inriktning mot målgruppen. Kvalitativ textanalys användes för att bearbeta insamlade data och identifiera trender. Empirin analyserades utifrån specialpedagogiska perspektiv och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultaten visar att beskrivningar av behov och åtgärder i åtgärdsprogram för elever med språkstörning generellt saknar tydlighet och endast delvis innehåller en tydlig koppling mellan behoven och åtgärderna såväl som mellan åtgärderna och aktuell forskning. Slutsatser och implikationer: Det föreligger ett stort behov inom specialskolan att fortsätta utveckla hur man i åtgärdsprogram beskriver behov och åtgärder för målgruppen, såväl som hur man tydliggör kopplingen mellan åtgärder och aktuell forskning. Risken med att inte ha tydligt beskrivna behov och åtgärder grundade i aktuell forskning är att elever löper risk att inte få sina behov tillgodosedda och därmed också löper en ökad risk att inte få tillgång till den utbildning som de har rätt till. / Eklund, Louise (2020). So what’s the plan? - A study of IEP’s for pupils with SLI within the special schools. Department of School Development and Leadership (SOL), Malmö University, 90 hp. Purpose: Pupils with SLI have a harder time than their peers in reaching academic achievement according to current research, which can be explained by the discrepancies between the diverse language difficulties that children with SLI experience and the specific linguistic skills required by the curriculum. Therefore, this paper aims to examine how needs and interventions are described and correlate to each other as well as to current research regarding pupils with SLI. Contribution to knowledge: By increasing the insight into how needs, interventions and pupils are described in IEP’s for children with language impairment in special schools, this study can contribute to a more conscious approach regarding the phrasing and establishing of IEP’s. Method: A total of forty-two IEP’s for children with SLI were collected from a special school for the target group. Qualitative content analysis was used to process the data and determine trends which were then analyzed using special educational perspectives and Bronfenbrenners ecological systems theory as a framework. Results: Results show that descriptions of needs and interventions in IEP’s for pupils with SLI are generally not clearly defined and only partly contain a clear connection between needs and interventions as well as interventions and current research. Conclusions and implications: There is a dire need within the special school to further improve on how needs and interventions are described for the target group in IEP’s as well as clarify the interventions connection to current research in the field. The risk that follows with needs and interventions that aren’t clearly defined and anchored in current research, is that the pupils are put at risk of not having their needs met and thereby also an enhanced risk that the pupils won’t receive access to the education that they are entitled to.

No description available.

Denna undersökning har sitt fokus på arbetslöshetsåtgärder i Karlstad under mellankrigstiden och tiden för andra världskriget. Undersökningen baseras från rapporter och protokoll från Arbetslöshetskommittén i Karlstad samt några ytterligare lokala aktörers uttalanden i frågan vilka funnits med i bilagor till rapporter och protokoll. Kommunen skulle genom den lokala arbetslöshetskommittén i praktiken genomföra och utöva arbetslöshetspolitiken som fastställts på nationell nivå. De två vanligaste hjälpmedlen till att dämpa de problem som arbetslösheten medförde var kontantunderstöd och arbetshjälp. I vilken omfattning och i vilken form dessa skulle erbjudas var upp till kommunen att besluta inom ramarna för de statliga direktiven och lagarna relaterade till arbetslöshetshjälp. Arbetslöshetspolitiken baserades på en samling värderingar relaterade till arbetslöshetspolitik, arbetsmarknad, arbetsmoral och försörjning kallad arbetslinjen. Arbetslinjen förespråkade sammanfattningsvis möjligheten till familjeförsörjning, där de som kunde arbeta skulle arbeta, och att de som inte kunde få hjälp skulle få hjälp av staten – i första hand genom arbete som arbetslöshetshjälp. Denna undersökning syftar till att undersöka om arbetslinjens politik implementerats på lokal nivå via Arbetslöshetskommittén, och i så fall hur implementeringen kan urskiljas i materialet. För att besvara syftet har protokoll, rapporter och bilagor till dessa analyserats. På grund av materialets varierade utformning har materialet både analyserats med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod där rapporter med statistisk sammanställts kvantitativt och rapporter beskrivits genom en mer kvalitativ metod i textform. För att analysera huruvida arbetslinjens värderingar kan utläsas i materialet eller har en egenskapad analysmodell använts vilken främst baserats på Junestavs och Olofssons forskning. Undersökningen påvisar att Karlstad uppvisade arbetslöshetskommittén enligt undersökningen samsyn med de värderingar som arbetslinjen representerade. Detta framkom bland annat genom förespråkande av arbete som arbetslöshetsåtgärd framför understöd, negativa uttalanden gentemot understöd som arbetslöshetshjälp och negativa uttalanden om höga löner för nödhjälpsarbeten. Efter 1920-talets mitt använde de dessutom sällan understöd som hjälpåtgärd. I stället användes arbete som arbetslöshetshjälp. / This survey examines unemployment measures in Karlstad between the interwar period and the end of World War II. The survey is based on reports and protocols from the Unemployment Committee in Karlstad, as well as the statements of a few other local actors on this issue in cases where these were included as appendices to reports or protocols. The municipality, through the local Unemployment Committee, would in practice implement and exercise the unemployment policy established at the national level. The two most common means of alleviating the problems caused by unemployment were financial support and work arranged by the state or municipality. The extent and form of both of theese were up to the municipality to decide, as long as they remained within the framework of the state directives and laws related to unemployment assistance. The unemployment policy was based on a set of values ​​related to unemployment policy, labor market, work ethic and livelihood called the work line, or arbetslinjen in Swedish. In summary, the work line advocated the possibility of the ability to support families where those who could work would work and those who could not would receive help from the state - primarily through work as unemployment assistance. The purpose of this research is to examine whether or not the local implementation of values of the work line is visible within the work of the Unemployment committee i Karlstad, and if so how the implementation can be discerned in the material. Protocols, reports and appendices has been analyzed to achieve the purpose of this research. Due to the different design of the material, the material has been analyzed using both qualitative and quantitative methods, where reports with statistical compilations has been described through qualitative methods in text. In order to analyze whether the work line's values ​​can be read in the material, an analysis model has been created and used, which is primarily based on research by Junestav and Olofsson. In Karlstad, according to the survey, the unemployment committee showed signs of consensus with the values ​​that the work line represented. This was, among other things, noticed by advocating work as an unemployment measure over financial support, negative statements towards financial support such as unemployment aid and negative statements about high wages for emergency relief work. In addition, they rarely used support as a relief measure compared to work. Instead they advocated for using work as a unemployment assistance.

No description available.

Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera arbetets betydelse i starta eget–bidragsföretagares liv. Material har samlats in dels genom en omfattande enkätstudie som omfattar hela populationen nuvarande och tidigare företagare från 1995 i Östergötlands län, dels genom en serie livsberättelseorienterade intervjuer med ett urval aktiva respektive före detta företagare med fokus på deras inställning till arbete. Resultaten visar bland annat att etableringsmotiven ofta utgår främst från strukturer och omständigheter utanför individen och att dennes handlande när det gäller att starta eget i mycket bygger på ett oreflekterat förhållningssätt. Analyserna lyfter också fram de identitetsskapande aspekterna av arbete och visar att den del av identiteten som är knuten till arbete i många fall mycket starkt påverkar eller omformar övriga identitetsaspekter. SeB-företagarna kan betraktas som ”nödvändighetsentreprenörer” då de skapar nya arbetstillfällen åt sig själva. Bland nuvarande företagare anser drygt hälften att deras liv tagit en positiv riktning. De mest negativa återfinns i gruppen tidigare SeB-företagare, av vilka drygt en tredjedel anser att deras liv tagit en negativ riktning. Bland fördelarna med företagande framhålls av de studerade personerna framför allt möjligheten till en upplevd egenkontroll i arbetet. Nackdelar som betonas är ekonomisk oro, kompetensbrist och brist på sociala relationer. / The thesis aims to describe and analyze the importance of work for those who start up in business through the active labour market programme – the start-up grant entrepreneur. The material was collected partly through an extensive questionnaire study covering the entire population of current and former entrepreneurs in subsidized enterprises from 1995 in Östergötland, Sweden, and partly by a series of life story-oriented interviews about attitudes to work with a sample of active or former entrepreneurs. The results show, inter alia, that the establishment motives are often essentially based on the structure and circumstances beyond the individual and that his/her actions in terms of starting their own business are largely based on a non reflective approach. The analysis also highlights the identity-building aspects of work and shows that in many cases the part of one’s identity that is associated with work significantly affects other identity issues. Start-up entrepreneurs can be regarded as ”necessity entrepreneurs” when they create new jobs for themselves. Among the current workers, just over half believe that their lives have taken a positive direction. The most negative is the group of former start-up entrepreneurs, in which just over one third indicate that their lives have taken a negative direction. The benefits of entrepreneurship highlighted by the studied subjects include the possibility of a perceived self-monitoring at work. Disadvantages indicated by the same people include economic concerns, skills shortages and lack of social relationships.