The aim of this essay has been to find out whether the individual development plan does make it easier to teachers to discover any needs of the students to get education or material changes and by that make adjustments in the classroom. I chose to seek information by interviewing special educators at four compulsory schools, since they have an overall apprehension of how the work is carried out at the school, especially the work with students in need of any form of extra support. All students at the Swedish compulsory school shall have an individual development plan. The purpose with the plan is, besides that the student is to be given possibilities to form his own pedagogical and social goals, that the teacher shall get early signals if a student may be in need of getting education and materials changed and adjusted for to easier manage his studies. The individual development plan of the student should have the function as a tool to the teacher to facilitate for his students. The answer of my question can be sum-up in a no, the inherent potential in the individual development plan is not utilized by the teachers that seem to have the apprehension that the plan is for the student all by him/herself. The teaching staff has obviously not understood the use they can get out of it.

The purpose of this study was to examine how teachers see the use of action plans for students in need of special support in physical education. The questions used were: What do the teachers consider being the causes for students not reaching the objectives in physical education? What experiences do four teachers have considering the work with action plans for students in need of special support? And, what experiences have one chosen head of school about establishing action plans for students in need of special support? To reach the answers to these questions qualitative interviews were made with four teachers from different schools. The interviews deal with the teachers views on assessment, curriculum, and the work with action plans for students in need of special support. The results show that that the underlying causes for students not reaching their objectives was either lack of participation or difficulties in certain parts of the subject. Despite this, the teachers write very few action plans even though it appears there are students in need of special support. The head of school whom were interviewed had both knowledge and confidence in working with these types of issues but was rarely informed that there were students in need of special support in physical education.        The conclusion of the study is that the teachers in the survey in most of the cases choose to help and support a student in need of special support without including the principal in the process. In addition the difficulties in grading student in physical education according to the teachers, is grounded in a vague national syllabus for physical education. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på arbetet med åtgärdsprogram för de eleverna med behov av särskilt stöd inom ämnet Idrott och hälsa. Frågeställningarna som användes var: Vilka anser lärarna är de bakomliggande orsakerna till att elever inte når målen i Idrott och hälsa? Vilka erfarenheter har fyra utvalda lärare i ämnet Idrott och hälsa med arbetandet kring utformningen och uppföljningen av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd i ämnet Idrott och hälsa? Samt, vad har en utvald skolledare för erfarenheter av upprättande av åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd? För att få svar på dessa frågeställningar gjordes fyra kvalitativa intervjuer med fyra olika på fyra olika skolor.  Detta för att få en djup och bred bild av problemet som undersöks. Texten behandlar lärarnas syn på bedömning, kursplanen samt arbete med åtgärdsprogram och elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de bakomliggande orsakerna till att elever är i behov av stöd är antingen att de väljer att inte delta eller att de har svårigheter i vissa moment. Lärarna skriver dock enbart i enstaka fall åtgärdsprogram trots att de även framkommer att det ofta finns elever som är i behov av särskilt stöd. Skolledaren intervjuades visade både kunskap och trygghet i hur man i ledningsposition arbetar med elever i behov av särskilt stöd men det är sällan denne får några indikationer på att åtgärdsprogram eventuellt krävs i Idrott och hälsa. Studiens slutsats är att lärarna i undersökningen i en klar majoritet av fallen då det visar sig att en elev är i behov av stöd väljer att internt hjälpa och stötta elever i Idrott och hälsa utan att blanda in skolledning i processen, samt att mycket av bedömningssvårigheterna i ämnet Idrott och hälsa enligt lärarna, grundar sig i en otydlig kursplan.

Läsåret 2013/2014 saknar nästan var tionde elev i årskurs 6 godkänt betyg i matematik. Matematik är ett av tre ämnen som en elev behöver godkänt i för att senare under sin skolgång kunna få gymnasiebehörighet. Skolan har ett lagstadgat uppdrag att ge alla elever förutsättningar att nå godtagbara kunskapskrav och om så inte sker ska ett särskilt stöd sättas in och dokumenteras i åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram får kontinuerligt utstå en hel del kritik för att de alltför ofta brister i kvalitet. Genom en kvalitativ textanalys granskas 15 åtgärdsprogram med syfte att utveckla kunskapen kring hur arbetet med särskilt stöd i matematik skrivs fram och bearbetas. Studien visar att det finns en koppling mellan åtgärdsprogram och kunskapskrav i 22 av 29 behovsbeskrivningar i 11 av 15 åtgärdsprogram. Det saknas i fyra av 15 åtgärdsprogram helt en beskrivning av elevens behov av särskilt stöd utifrån kursplanen i matematiks centrala innehållsområden och angivna förmågor. Av 38 åtgärder i åtgärdsprogrammen är sex av tydlig karaktär och resterande 32 av diffus karaktär. En klar majoritet av åtgärderna uppfyller inte kriterier om utvärderingsbarhet och konkretion som anges i Skolverkets allmänna råd. Studien visar att 26 av 38 åtgärder har en anknytning till aktuell forskning kring vad som är att betrakta som gynnsamma åtgärder för elever i matematiksvårigheter. Enbart i två av 15 åtgärdsprogram syns ett tydligt samband mellan elevens framskrivna behov och de inskrivna åtgärderna. / Academic year 2013/2014 almost every tenth student in grades 6 lacks passing grade in mathematics. Mathematics is one of the three subjects that a student needs to pass in order to later in their schooling get high school eligibility. The school has a statutory mandate to provide all students with opportunities to achieve acceptable knowledge requirements and if this is not done, a special support should be deployed and documented in an education plan. Education plans must constantly endure a lot of criticism because they do often lack in quality. Through a qualitative text analysis 15 education plans will be reviewed for the purpose of developing knowledge about how the work with special support in math are projected and processed. The study shows that there is a link between education plan and knowledge requirement in 22 of the 29 necessary descriptions in 11 of the 15 education plans. In four of the 15 education plans a description of the student's special needs based on the Mathematical Syllabuses core content and given abilities is missing entirely. Of the 38 measures in the education plans there are six with distinct character and the remaining 32 are of a diffuse character. A clear majority of the measures do not fulfill the criteria of evaluability and concreteness specified in Skolverkets general advice. The study shows that 26 of the 38 measures are related to current research on what is considered to be favorable measures for students in mathematics difficulties. Only two of the 15 education plans shows a clear connection between the students written needs and measures.

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents. In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled. The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level. The three levels individual, group and organizational level do appear as headlines in all IEP. But the prominent fact is that the measures are formulated so that in practice they still get individualized no matter on which level they are described. / Forskningen idag visar att åtgärdsprogrammen domineras av individinriktade åtgärder. Detta trots att skolans styrdokument förordar att arbetet med åtgärdsprogram ska ses i ett sammanhang till skolans hela verksamhet. Stödet ska ses ur ett helhetsperspektiv och elevens svårigheter ska sättas i relation till hela skolmiljön. I ett försök att förstå varför de individinriktade åtgärderna fortfarande råder har jag studerat hur konkreta åtgärdsprogram är formulerade, och hur den formuleringen förhåller sig till skolans styrdokument. I studien använde jag mig av diskursteori som metod. Genom att undersöka åtgärdsprogram i pedagogisk verksamhet ville jag få syn på vilken innebörd individ – grupp - samt organisationsnivå fyllts med. Resultatet visar att åtgärdsprogrammen i jämförelse med styrdokumentens riktlinjer främst skiljer sig åt vad gäller definitionen av grupp- och organisationsnivå. De tre nivåerna individ - grupp - och organisationsnivå finns visserligen med som rubrikform i samtliga åtgärdsprogram. Men det framträdande är att åtgärderna formuleras så att de i praktiken ändå blir individinriktade oavsett under vilken nivå de beskrivs.

Tången 2 is a building situated in Stockholm, Sweden. It´s built in the 1930s and contains both residences and businesses. The property owner, Diligentia AB, wants to lower the energy use in Tången 2. This report consists of an energy audit which clarifies the specific circumstances linked to Tången 2. Collected knowledge is then used, together with the results from the literature study, to decide energy measures to proceed with. Result from the energy audit suggests a high potential to lower the energy use. To calculate the potential energy saving of chosen measures, a model of the building was constructed in IDA ICE. Collected data from the energy audit was used as input in the model. Simulation results suggest that there are several possible measures to implement, both constructional and technical. Results from the economical calculations suggest that there´s a connection between energy saving and investment cost. Even though the energy saving potential of a single measure is significant, it´s not cost effective if it consists of a high investment cost. Results from the study are presented as a program of measures that will lower the energy use and save the owner money in the long run. This study shows that even for a building with big energy saving potential, it´s hard to lower the energy use significantly and maintain a profit. The program of measures suggested in this report has an energy saving potential of 11 % and an IRR of 7, 7 %.

Individual Education Plans and the means of creating a sustainable platform for children with learning difficulties is a subject of vast discussion. The original idea was to create a system in which the documentation of certain students with learning difficulties would lead to precautions being taken in order to eradicate difficulties and improve student’s abilities to excel in studies. However, in practice, the IEPs proved less functioning and the special needs of students were not attained accordingly to the theoretical approach. In some aspects the IEPs were a helpful tool to create sustainability for students with special needs, but in the long term the IEPs seemed to provide less support and more segregation. The usage of individual education plans in the Swedish school, as well as Irish- and British schools, had its own theoretical standpoints within each faculty. For some schools the IEP was used as a tool to reflect that the institution indeed followed the guidelines set for special education, in order to protect institutional activities. For other schools there was a normative behavioral standard to be measured through IEPs, in these certain scenarios the IEP served as a tool to create a “normal” behavior for the students that showed certain social “problems”. In many regards these behavioral precautions did not have any actual relation to said student’s special education needs. In this study we examine how the theoretical approach to the IEPs was regarded and how these theoretical ideas have been implemented in practice. In this study we also present a discussion about how the theoretical and practical usage of IEPs is in any form regarded as positive or negative, in accordance to the scientific approach of special education.

It has been shown in various research contexts that action programs do not always work as they should, even though there are clear guidelines on how the action programs should be designed and used. The aim of this study is to illustrate which processes that occur before an action program as well as how these processes lead to action that will give the student the support he or she needs. Through qualitative interviews with eight teachers, I have tried to answer the questions that I created. I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are; What type of inquiry will be done if a student risk to not reach the knowledge goals? How will the inquiry support the action program? In what way does the action program support pupils in special needs? The result of my survey show that the survey being done for an action program is very individual-focused and that the mapping rarely shows on the teachers role or school environment to students who fall into special needs. It also shows that teachers find it difficult to identify the students who have general learning difficulties. It also emerged that there are teachers who do not believe that the action program helps students in need of special support, that educators believe that it depends on many different factors if the action program becomes to support the students or not. One factor are including the teachers themselves. Conclusions to be drawn from the survey is such that it is the pedagogue attitude toward the action program that governs whether it helps the student in need of special assistance or not. A further conclusion is that the action programs structure are similar to the formative assessment within the assessment theory, assessment for learning. / Det har i olika forskningssammanhang framkommit att åtgärdsprogrammen inte alltid fungerar som de ska, trots att det finns tydliga direktiv om hur åtgärdsprogrammen ska utformas och användas. Syftet med detta examensarbete var att belysa vilka processer som sker innan ett åtgärdsprogram upprättas samt på vilket sätt dessa processer leder till det åtgärdsprogram som ska ge eleven det stöd som han eller hon behöver. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger har jag försökt besvara de frågeställningar som jag utifrån detta syfte utformat. De frågeställningar jag utgått ifrån var: Vilken typ av utredning, kartläggning sker om en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen? Påverkas utformandet av åtgärdsprogrammet utifrån den utredning, kartläggning som gjorts? På vilket sätt stödjer åtgärdsprogrammet eleven som är i behov av särskilt stöd? Resultatet av min undersökning visade att den kartläggning som görs inför ett åtgärdsprogram är väldigt individfokuserad och att kartläggningen sällan visar på lärarens roll eller skolmiljöns betydelse för eleven som hamnar i behov av särskilt stöd. Det visar även att pedagogerna upplever svårigheter att kartlägga de elever som har generella inlärningssvårigheter. Det visade även att det finns pedagoger som inte anser att åtgärdsprogrammet hjälper elever i behov av särskilt stöd, att pedagogerna anser att det beror på många olika faktorer om åtgärdsprogrammet blir till något stöd för eleverna som är i behov av stöd eller inte, däribland pedagogerna själva. Slutsatser som kan dras av undersökningen är till exempel att det är pedagogens inställning till åtgärdsprogrammet som styr om det hjälper eleven som är i behov av särskilt stöd eller inte. En ytterligare slutsats var att åtgärdsprogrammens uppbyggnad liknar den formativa bedömningen inom assessment teorin, bedömning för lärande.

Syftet med studien är att ur ett diskursteoretiskt perspektiv beskriva rådande diskurs och inom diskursen tillgängliga subjektspositioner, då sju gymnasieelever beskriver sina åtgärdsprogram på högskoleförberedande program. Resultatet visar att det råder samstämmighet bland eleverna kring att de har fått åtgärdsprogram upprättade eftersom de ligger efter i skolarbetet och att de ligger på betyget F i en eller flera kurser. Resultatet visar vidare att det inte råder samstämmighet bland eleverna kring hur det kommer sig att de ligger efter och riskerar F, och att det heller inte råder samstämmighet kring hur åtgärdsprogrammet har bidragit till förbättrade resultat. Resultatet visar att det i elevernas beskrivningar också framkommer att de har ett flertal subjektspositioner tillgängliga inom diskursen. Av dessa tillgängliga subjektspositioner intar samtliga elever i studien subjektspositionen elev som riskerar att få F. Likaså visar resultatet att samtliga elever intar en subjektsposition som innebär att han eller hon inte är ovanlig. / The aim of this study is to describe, from a discourse theoretical perspective, the prevailing discourse and the subject positions available within this discourse among sevens pupils attending higher education preparatory programmes at Upper Secondary Schools in Sweden. The discourse emerges in qualitative interviews where the pupils talk about their experiences of individual educational plans. The result shows that concordance prevails among the pupils about the fact that their individual educational plans have been drawn up because they have fallen behind in their school work, and because they run the risk of having grade F. Furthermore, the result shows that concordance does not prevail among the pupils when it comes to why they have fallen behind in their school work or how the individual educational plan has helped to improve the results. The result shows that in the pupils’ descriptions several subject positions appear as accessible within the discourse. All pupils accept the subject position of a pupil running the risk of getting an F, likewise they all accept a subject position that signifies that he or she is not an unusual or special pupil.

No description available.

Denna kvantitativa forskningsstudie har för avsikt att klargöra om det finns skillnader mellan hur legitimerade förskollärare och barnskötare arbetar med kränkande behandling och om de tar stöd i verksamhetens trygghetsplan. 86 respondenter valde att delta i studien genom att svara på en webbenkät.  Forskningsstudien tar grund i positivismen för att analysera och lägga fram resultatet på ett så korrekt sätt som möjligt. Resultatet visar att det finns ett samband mellan pedagogers utbildningsnivå och deras förmåga att identifiera, förebygga och motverka kränkande behandling i förskolan.  Forskningsstudien visar att legitimerade förskollärare är tryggare än barnskötare i sin profession men att båda grupperna upplever en tidsbrist och en bristande samsyn som påverkar deras upplevda förmåga att systematiskt arbeta mot kränkande behandling. / This quantitative research study examines whether there is a connection between the degree of education of educators and their views on abusive treatment and work with systematic prevention programs. 86 respondents chose to participate in the study by responding to a webbsurvey.  The research study is based on positivism in order på analyze and present the results in the most accurate way possible. The results show that there is a connection between educators’ level of education and their ability to identify, prevent and counteract abusive treatment in preschool.  The research study shows that licensed preschool teachers are mor confident than uneducated theachers in their profession, but that both groups experience a lack of time and a lack of counsensus that affects their ability to work systematically against abusive treatment.