Denna studie syftar till att ge en översikt av insatser som finns i åtgärdsprogram för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolans senare år samt undersöka på vilket sätt särskilt stöd ges. Urvalet bestod av 40 pågående åtgärdsprogram från kommunala skolor i tre av Sveriges storstäder. Fokus riktades även mot insatser i ämnet svenska med tillhörande betygskriterier eftersom det är ett av kärnämnena som krävs för vidare studier. För analysen användes kvalitativ tematisk analys enligt induktiv metod. Resultatet visade att anpassad studiegång, utökat stöd i sociala kontexter och avvikelser från timplan var vanliga insatser. Placering i särskild undervisningsgrupp förekom i många fall. Insatser riktade mot kärnämnet svenska rörde betygskriterier kring språk-, läs- och skrivutveckling. Majoriteten av personal hade inte specialpedagogisk kompetens. Skolor bedrev distansundervisning trots att särskilt tillstånd krävdes, vilket visar att ett behov finns att se över lagstiftning. Slutsatser var att eleverna har behov av skräddarsydda specialpedagogiska insatser för att skolan ska bli meningsfull och lärorik. För att förebygga problematisk skolfrånvaro måste fokus flyttas från åtgärdande insatser till förebyggande. Studiens evidens kan användas som ett stöd inför elevhälsans arbete med elever med problematisk skolfrånvaro. / This study aims to provide an overview of interventions in Student education plans for students with problematic school absences in primary school and to investigate how special education is given. The selection consisted of 40 Student education plans from municipal schools in three of Sweden's major cities. The focus was also directed towards interventions in the subject of Swedish with associated grading criteria, as it is one of the core subjects required for further studies. For the analysis, qualitative thematic analysis according to the inductive method was used. The results showed that adjusted study programme, extended support in social contexts and deviations from the timetable were common interventions. Placement in a special learning group occurred in many cases. Efforts aimed at the subject Swedish concerned the grading criteria language, reading and writing development. The majority of staff did not have special education competence. Schools conducted online education despite the fact that special permission was required, which shows that there is a need to review legislation. Conclusions were that the students need tailored special educational interventions in order for the school to be meaningful and educational. In order to prevent problematic school absenteeism, the focus must be shifted from remedial efforts to prevention. The study's evidence can be used as support for school health care in their work with problematic school absence.

Den accelererande artutrotningen, orsakad av mänsklig aktivitet, hotar att eliminera 50 % av all biologisk mångfald, vilket riskerar ekologiska sammanbrott. Biologisk mångfald är kritisk för ekosystemens stabilitet och mänsklig överlevnad, vilket gör bevarandeinsatser avgörande. Internationella naturvårdsunionen (IUCN), svenska myndigheter, djurparker och ideella organisationer arbetar på olika sätt med att bevara hotade arter. Studien syftar till att identifiera faktorer som påverkar framgången i bevarandeprojekt och hur de kan förbättras. Metodologin inkluderade semi-strukturerade intervjuer med fokus på projektorganisation, samarbete samt framgång och resultat. Resultaten visar att en långsiktig och balanserad strategi är nödvändig för effektiva bevarandeinsatser. Ekonomiska utmaningar är framträdande, där resursbrist påverkar prioritering och genomförande av åtgärder. Samarbeten mellan olika aktörer är avgörande men ofta bristfälliga, vilket leder till ineffektiv resurs- och kompetensfördelning. Trots ansträngningar för att säkra finansiering kvarstår betydande resursbrister, vilket påverkar projektens hållbarhet och effektivitet. För att optimera bevarandeinsatser krävs stabil finansiering, kompetensutveckling, effektiv planering och uppföljning samt starkt samarbete mellan olika aktörer. Genom att adressera faktorerna kan bevarandeprojekt uppnå sina mål och bidra till att skydda biologisk mångfald för framtida generationer. / The accelerating species extinction, caused by human activity, threatens to eliminate 50 % of all biodiversity, risking an ecological collapse. Biodiversity is critical for ecosystem stability and human survival, making conservation efforts crucial. The International Union for Conservation of Nature (IUCN), Swedish authorities, zoos, and non-profit organizations are working in various ways to preserve endangered species. This study aims to identify factors influencing the success of conservation projects and how these can be improved. The methodology included semi-structured interviews focusing on project organization, collaboration and outcomes. The results indicate that a long-term and balanced strategy is necessary for effective conservation actions. Financial challenges are prominent, with resource shortages affecting the prioritization and implementation of measures. Collaborations between different stakeholders are crucial but often lacking, leading to inefficient distribution of resources and expertise. Despite efforts to secure funding, significant resource gaps remain, impacting the sustainability and effectiveness of projects. To optimize conservation efforts, stable funding, capacity building, effective planning and monitoring, and strong collaboration between various stakeholders are required. By addressing these factors, conservation projects can achieve their goals and contribute to protecting biodiversity for future generations.

Syftet med studien var att undersöka hur behov och åtgärder i ämnet svenska beskrevs i några åtgärdsprogram upprättade för elever i årskurserna 1-3.   Frågeställningarna handlade om hur lärare beskrev elevens behov av stöd och efterföljande åtgärder.   För att besvara frågeställningarna har kritisk diskursanalys använts. Empirin till undersökningen var fjorton åtgärdsprogram från tre olika kommuner. Till hjälp för analys av resultat har de specialpedagogiska perspektiven använts som teoretisk modell.   Det sammantagna resultatet visade att elevens behov vid flera av de granskade åtgärdsprogrammen framställdes som om eleven var bärare av sina problem, eller att eleven behövde träna mer. Behoven framställdes också som om eleven behövde liten grupp eller en resursperson. Åtgärder beskrevs utifrån att eleven var en passiv mottagare av åtgärden. De flesta åtgärderna var åtgärder på individnivå. Speciallärare framstod som åtgärd i flera av de granskade åtgärdsprogrammen. I några åtgärdsprogram var åtgärden beskriven på organisationsnivå, åtgärderna handlade om att lärarna behövde hitta andra arbetssätt.   Sammanfattningsvis utkristalliserades sex olika diskurser, inkluderande diskurs, exkluderande diskurs, pedagogisk diskurs, eleven som problembärande diskurs, akademisk diskurs och kunskapsdiskurs. Flera av diskurserna hör hemma i den traditionella skolan och det kompensatoriska perspektivet. Dock gjordes några diskurser synliga som hör hemma i det kritiska perspektivet, exempelvis inkluderande diskurs, där görs kopplingar till politiska dokument såsom Barnkonventionen och Salamancadeklarationen. En intressant slutsats är att flera diskurser handlade om specialläraren, med hjälp av dilemmaperspektivet påvisades att diskursen kan bli problematiskt beroende på hur vi ser på specialläraren som profession. / The purpose of the study was to examine how the work with special support in the subject Swedish is described in some action programme established for students in grades 1-3.   The paper’s questions were about how teachers described the student’s need for support and the following actions.   Critical discourse analysis was used to answer the questions. The empirical data for the study were fourteen action programmes from three different municipalities. To help in the analysis of the results, the special education perspective as a theoretical model was used.   The combined results showed that the student’s needs at several of the reviewed action programmes were presented as if the student was carrying his problems, or that the student needed to train more. The needs were also presented as if the student needed a small group or an assistant. Actions were described on the basis that the student was a passive recipient of the actions. Most of the actions were on an individual level. Special needs teachers were presented as actions in several of the reviewed action programmes. In some action programmes the actions were described on an organizational level. The measurements used were focused on the teachers where they needed to find other ways of working.   In conclusion, five different discourses emerged; inclusive discourse, excluding discourse, pedagogic discourse, student as the problem bearer, knowledge discourse and academic discourse. Several of the discourses belong in the traditional school and the compensatory perspective. However, there were some discourses revealed that belong in the critical perspective, such as including discourse where connections can be made to political documents such as the child convention and Salamanca declaration. One interesting conclusion is that many discourses were about the special needs teacher, with the help of the dilemma perspective the study shows that the discourse can be problematic depending on how we view the special needs teaching as a profession.

<p>Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetod</p><p>Våra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer än</p><p>Vi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.</p>

<p>The purpose of this study is to learn about educationalists´ apprehensions and their experiences of working with action programmes within the compulsory school's earlier years. Two issues have been composed in order to meet this purpose. They are also the foundation of the interview questions, which are enclosed at the end of the essay.</p><p>The purpose with the issues is to look into educationalists´ work with action programmes. Another purpose is to find out how they consider an action programme should be formulated in order to function as a support for students in need of special aid.</p><p>From the study the result shows that the apprehensions of working with action programmes are separating from one teacher to another. The informants of the study indicate the importance differs inviting both pupils and parents to participate in the entire process. They also indicate that the advantage of accuracy in the document and the descriptions for example who´s responsible for what and when the evaluation will be implemented. The study also shows the benefits of having distinct goals and intermediate goals, which are crucial for a successful result and good motivation.</p> / <p>Undersökningens syfte är att ta reda på pedagogers erfarenheter och uppfattningar av arbetet med åtgärdsprogram inom grundskolans tidigare år. För att uppfylla detta syfte har två frågeställningar arbetats fram. Dessa ligger även till grund för de intervjufrågor som bifogats i slutet av uppsatsen.</p><p>Frågeställningarnas uppgift är att undersöka pedagogers arbete med åtgärdsprogram. De syftar även till att se hur pedagoger anser att ett åtgärdsprogram bör utformas för att på bästa sätt fungera som en hjälp för elever i behov av särskilt stöd.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att uppfattningarna om arbetet med åtgärdsprogram skiljer sig markant. Informanterna påpekar betydelsen av att både elev och vårdnadshavare inbjuds till delaktighet i hela processen kring åtgärdsprogrammet. De beskriver även fördelen med tydligheten i dokumentet, där åtgärden beskrivs, vem som ansvarar för vad samt när uppföljning och utvärdering skall genomföras. Det framgår även att fördelen med att sätta upp tydliga mål- och delmål är avgörande för god motivation och i förlängningen ett lyckat resultat.</p>

Syftet med studien är att undersöka om begåvade elever i årskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i så fall får, samt även vad som anses vara en begåvad elev. Undersökningen är kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades på 3 olika skolor. Resultatet visar på att alla respondenter ansåg att det var svårt att skapa en uppfattning om vad begåvade elever är, samtliga menade dock att det inte behövde bero på vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte använda sig av begreppet särskilt begåvad då de ansåg att det var ett negativt laddat ord. Resultatet visar även att, trots att inga åtgärdsprogram finns för de begåvade eleverna, försöker respektive skola och pedagog ge de begåvade eleverna stöd genom att utmana dem på olika sätt samt låta dem utvecklas på sin egen nivå.

The purpose of this study is to learn about educationalists´ apprehensions and their experiences of working with action programmes within the compulsory school's earlier years. Two issues have been composed in order to meet this purpose. They are also the foundation of the interview questions, which are enclosed at the end of the essay. The purpose with the issues is to look into educationalists´ work with action programmes. Another purpose is to find out how they consider an action programme should be formulated in order to function as a support for students in need of special aid. From the study the result shows that the apprehensions of working with action programmes are separating from one teacher to another. The informants of the study indicate the importance differs inviting both pupils and parents to participate in the entire process. They also indicate that the advantage of accuracy in the document and the descriptions for example who´s responsible for what and when the evaluation will be implemented. The study also shows the benefits of having distinct goals and intermediate goals, which are crucial for a successful result and good motivation. / Undersökningens syfte är att ta reda på pedagogers erfarenheter och uppfattningar av arbetet med åtgärdsprogram inom grundskolans tidigare år. För att uppfylla detta syfte har två frågeställningar arbetats fram. Dessa ligger även till grund för de intervjufrågor som bifogats i slutet av uppsatsen. Frågeställningarnas uppgift är att undersöka pedagogers arbete med åtgärdsprogram. De syftar även till att se hur pedagoger anser att ett åtgärdsprogram bör utformas för att på bästa sätt fungera som en hjälp för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet från undersökningen visar att uppfattningarna om arbetet med åtgärdsprogram skiljer sig markant. Informanterna påpekar betydelsen av att både elev och vårdnadshavare inbjuds till delaktighet i hela processen kring åtgärdsprogrammet. De beskriver även fördelen med tydligheten i dokumentet, där åtgärden beskrivs, vem som ansvarar för vad samt när uppföljning och utvärdering skall genomföras. Det framgår även att fördelen med att sätta upp tydliga mål- och delmål är avgörande för god motivation och i förlängningen ett lyckat resultat.

Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetod Våra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer än Vi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik.   I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen?   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.