Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation. Som ett efterspel av detta samt med en allt mer interaktiv och samarbetande roll tillsammans med externa aktörer via Internet, så myntades begreppet Crowdsourcing (Howe, 2006). Crowdsourcing är en relativt ny term som syftar till att förklara förhållandet till när företag outsourcar uppgifter till en större skara människor via internet. För att hitta en djupare förståelse för hur detta har frambringats har vi försökt att kartlägga dess ursprung genom att gå bakåt i forskningen och titta närmare på innovationen i sig. Vår teoretiska referensram bygger på äldre och nya inflytelserika studier (inom innovation, öppen- och sluten innovation, öppen källkod, kollektiv intelligens, användarinnovation samt motivationen bakom deltagande på crowdsourcing plattformar) som speglar hur vi har utformat och genomfört studiens empiriska undersökning. Syftet med denna studie var att bidra till en vidare förståelse kring detta område samt tydliggöra för områdena Öppen Innovation och Crowdsourcing genom att koppla ihop fördelarna de ger till innovation. Motivationen är också essensen som driver medverkan i denna typ av innovation och utgör en central del för öppen innovation och crowdsourcing. Därför har vi valt att studera de bakonliggande motiven som bidrar till att ”crowden” väljer och inspireras att delta på crowdsourcing plattformar som Etsy. Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt som bygger på 18 intervjuer baserat på crowdsourcing plattformen Etsy. Vi valde att utgå från användarens perspektiv för att få en djupare förståelse för motivet bakom deltagande på plattformen. Alla intervjuer skedde via ”Instant Messenger” och resultatet utformar vårt empiriska underlag för denna studie. Vi har funnit incitament för att crowdsourcing har en stor påverkan för innovation. Det kan användas på flera olika plan bland organisationer och företag. När det används rätt bidrar det till att effektivisera framtagandet av nya produkter, marknadsföring, supportfunktioner samt att det i många industrier däribland Etsy’s även revolutionerar marknaden som de verkar i. En annan intressant faktor som frambringades av studien är att den sociala aspekten av att delta, grupptillhörighet, att träffa nya vänner och att lära sig nya färdigheter har en större betydelse än det monetära motivet.

The organization the authors have collaborated with is one of the largest information technology services company in the Nordics, Tieto. This study intends to examine Tieto’s social idea management software solution called Eureka to determine if it helps organizations to increase their innovative capabilities. Eureka helps organizations collect, manage, share, and evaluate their employee’s proposed ideas. Eureka also enables an organization’s resources to better interact with each other in association with idea development. Eureka works like an intranet where by company employees internally get the opportunity to suggest ideas that could improve, e.g., processes, products or services. This study examines whether Tieto’s software solution can help an organization increase its capacity for innovation. An additional aim is to describe the actual value an organization receives by working with Eureka. Empirical findings demonstrate that Eureka is a great tool for organizations to get their employees to interact with one another when it comes to innovation and idea development.

Studien ”Att skapa innovation” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ”Hur skapas framgångsrika innovativa processer?”. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ”Årets byrå”. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på respektive byrås huvudkontor. Frågorna behandlade teoretiska teman ur teori och tidigare forskning såsom kreativitet, innovationsprocess, organisationskultur, ledarskap samt kontextuella faktorer (Tidd & Bessant, 2013; Nahavandi, 2014; Aasen & Amundsen 2010; Salerno et al., 2014; Alvesson, 2004). Företagen som medverkat i studien är Spoon, Silver, Dear Friends, Abakus samt Åkestam. Holst. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta företagen har utvecklat en anpassad innovationsmodell likt föreslagen av Salernos et al. (2014) för säljanpassade, innovativa samt kundberoende småföretag. Betydelsen av ledarskap i kreativa miljöer samt en öppen och tillåtande organisationskultur poängterades av respondenterna. Vidare behandlas öppen innovation och co-creation i resultat, analys och diskussion som betydande faktorer. Diskussionsavsnittet inkluderar även en föreslagen modell för innovationsprocessen kombinerad av vald teori, tidigare forskning sammansatt med respondenterna svar – utifrån identifierade brister och förtjänster. Slutligen ses sammansättningen av mångfaldiga team som särskilt betydande tillsammans med ledarskap, öppen innovation och co-creation samt organisationskultur i skapandet av framgångsrika innovativa processer.

Öppen innovation är ett väletablerat begrepp inom både akademisk forskning och industrin. Då teorin saknar ett strategiskt tillvägagångssätt, kan ramverket dynamiska förmågor bidra med ett nödvändigt perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur dynamiska förmågor skapar förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med öppen innovation och hur öppen innovation förstärker dynamiska förmågor. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign där ett fallföretag studerats. Sju semistrukturerade djupintervjuer har genomförts som tillsammans med annan dokumentation legat till grund för studiens resultat och analys. Studiens resultat visar på en ömsesidig relation mellan företagets avläsning samt fånga-förmågor och dess arbete med öppen innovation. Vidare indikerar studiens resultat på att fallföretaget besitter en transformeringsförmåga och att denna är nödvändig i arbetet med öppen innovation. Slutligen identifieras ett gap mellan teorin och den empiriska undersökningen, där både teorier om öppen innovation och dynamiska förmågor understryker vikten av juridiskt skydd. I den empiriska undersökningen framkom att juridiskt skydd kan hämma arbetet med öppen innovation.

Bakgrund: Vikten av att öppna upp sin innovationsprocess, både internt inom organisationen och externt utanför organisationen, är av stor betydelse för företag i dagens samhälle. Studier på specifikt inifrån-ut processen av öppen innovation är ett underrepresenterat område inom forskningen på öppen innovation. Genom en litteraturgenomgång belyses tre områden inom inifrån-ut processen som är i behov av vidare forskning: för- och nackdelar, framgångsfaktorer samt ett beaktande av dessa aspekter från perspektivet av SMEs. Enligt Europeiska kommissionen (2018) utgör ca 99.8% av företagen inom EU av SMEs, således föreligger det av intresse att belysa inifrån-ut processen av ÖI, i form av för- och nackdelar samt framgångsfaktorer, utifrån ett SME-perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse om hur svenska SMEs utövar inifrån-ut processen av ÖI. Detta genom att belysa huvudsakliga för- och nackdelar med processen samt identifiera framgångsfaktorer och hur dessa förhåller sig till de funna huvudsakliga för- och nackdelarna. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallsstudie, varav fem olika fallföretag har studerats. Studien antar ett realistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, för att möjliggöra teori- prövning såväl som -generering. Studiens empiriska data utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika svenska SMEs inom life science-branschen. Slutsats: Studien belyser två respektive fyra stycken huvudsakliga fördelar med den säljande respektive avslöjande formen av inifrån-ut processen av ÖI. Gällande de huvudsakliga nackdelarna, presenteras två stycken för respektive form av inifrån-ut processen. Vidare identifierar studien sju framgångsfaktorer, varav fem stycken är kritiska och två stycken är möjliggörande, som anses viktiga för svenska SMEs som utövar inifrån-ut processen av ÖI. Dessa framgångsfaktorer bidrar, i stor mån, till att uppnå de huvudsakliga fördelarna, medan ett minimerande av de huvudsakliga nackdelarna har fastställs i mindre utsträckning. Slutligen dras slutsatsen att den avslöjande formen används i syfte att möjliggöra den säljande formen, vilket skiljer sig från tidigare forskning där de två formerna presenterats utövas separat. Således utgör detta ett av studiens teoretiska såväl som empiriska bidrag gällande inifrån-ut processen av ÖI. / Background: Opening up a firm's innovation process, both within the organization and outside its boundaries, is of high importance in today’s society. Within the open innovation literature (OI), studies on outbound OI marks a relatively unexplored area. By conducting a literature review we identified three areas within the outbound OI literature, that are in need of further research: advantages and disadvantages, success factors and viewing these aspects from an SME-perspective. According to the European Commission (2018) 99.8% of the companies within the EU are SMEs, hence making the perspective of SMEs an interesting base for researching advantages, disadvantages and success factors within outbound OI. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how Swedish SMEs practice outbound OI. This is achieved by looking at the main advantages and disadvantages with the process, as well as identifying success factors and how these relate to the main advantages and disadvantages. Method: This is a qualitative multiple case study, in which five cases have been studied. The study is based on the philosophical standpoint of realism, with an abductive approach, in order to enable testing as well as the creation of theory. The empirical data consists of five semi-structured interviews with representatives from five different Swedish SMEs within the life-science industry. Conclusions: The study identifies two, respectively four, main advantages of the selling and revealing form of outbound open innovation. Regarding the main disadvantages, two disadvantages is presented for each form of outbound OI. Furthermore, the study identifies seven success factors, of which five are critical and two are enablers, which are considered important for Swedish SMEs who practice outbound OI. These success factors contribute in achieving the main advantages, while their effect on minimizing the main disadvantages has been identified to a lesser extent. Lastly, it is concluded that the revealing form is used in order to enable the selling form of outbound OI. This differs from how previous research has presented the two forms, as being performed separately. Hence, this is one of the study’s theoretical, as well as empirical, contributions to the research field of outbound OI.

Bakgrund: I takt med ökad digitalisering uppkommer nya marknadsmöjligheter för finansiella aktörer. Svenska storbanker förväntas förlora stora delar av sin vinst till nystartade digitala bolag på den finansiella marknaden. En viktig aspekt i den digitala utvecklingen är innovation. De digitala bolagen ligger i framkant när det kommer till innovation och använder extern information på sociala medier som inspiration till nya innovativa lösningar. Att utnyttja extern information i syfte att utveckla produkter och tjänster beskrivs som öppen innovation. Det torde således vara fördelaktigt för storbanker och tänka utifrån kunders digitala perspektiv genom att använda information på sociala medier som inspiration till nya innovativa lösningar, i enlighet med en öppen innovationsstrategi. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska storbanker kan använda sociala medier för att stimulera öppna innovationsprocesser. Metod: Studien har utformats i enlighet med en kvalitativ forskningsstrategi. Empiriska data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från svenska storbanker samt med, enligt studien definierade, innovationsexperter. Resultat: Svenska storbanker använder sociala medier i kundservice- och marknadsföringssyfte genom reaktiv och proaktiv kommunikation. Studien bekräftar att sociala medier även kan användas i innovations- stimulerande syfte. Sociala medier kan användas som informationskälla i, enligt studien definierade, öppna innovationsprocesser genom att kunders idéer, beteenden och behov utläses med hjälp av metoder för extern informationssökning. Vidare kan sociala medier stärka kundrelationer, vilket ökar kunders incitament till deltagande i innovationsstimulerande aktiviteter. Aktiviteterna kan äga rum på sociala medier eller andra kanaler. Avslutningsvis visar studien att lagstiftade regleringar inte torde utgöra en utmaning som hindrar storbankers användning av sociala medier. Det är snarare storbankers ovana på sociala medier som hämmar den aktivitet som sker. / Background: In line with increased digitalization, new market opportunities are emerging for financial players. Swedish banks are expected to lose a large part of their profits to new digital companies in the financial market. An important aspect of digital development is innovation. Digital companies are in the front edge when it comes to innovation and uses external information on social media as inspiration for new innovative solutions. Utilizing external information for the purpose of developing products and services is described as open innovation. Thus, it would be beneficial for banks to think based on customers' digital perspectives using information on social media as inspiration for new innovative solutions, in accordance with an open innovation strategy. Purpose: The aim of the study is to investigate how Swedish banks can use social media to stimulate open innovation processes. Method: The study is designed in accordance with a qualitative research strategy. Empirical data has been collected through semi-structured interviews with respondents consist of representatives from Swedish banks and, by the study defined, innovation experts. Result: Swedish banks use social media in customer service and marketing purposes through reactive and proactive communication. The study confirms that social media also can be used for innovation-stimulating purposes. Social media can be used as a source of information in, by the study defined, open innovation processes by identifying customer ideas, behaviors and needs using methods for external information retrieval. In addition, social media can strengthen customer relations, which increases customer incentives to participate in innovation-stimulating activities. The activities can take place on social media or other channels. Finally, law-based regulations should not be a challenge that prevents banks from communicating on digital platforms. We would rather say that it is the banks inhabit on social media that is the biggest challenge.

I takt med högre krav på minskade koldioxidutsläpp ökar trycket på ett mer hållbart transportsystem som lett till teknologiska omvandlingar inom fordonsindustrin. Industriomvandlingarna kräver nya sätt i hur företag skapar, erbjuder och omsätter värde vilket tillsammans utgör ett företags affärsmodell. När etablerade fordonstillverkare ändrar sina affärsmodeller till följd av de teknologiska omvandlingarna påverkar det i sin tur underleverantörerna och vice versa. Syftet med studien är att identifiera hur underleverantörer inom fordonsindustrin kan anpassa sina affärsmodeller till följd av de förändrade kundkraven beroende på fordonsindustrins teknologiska omvandlingar. De teknologiska omvandlingarna i denna studie är avgränsade till elektrifiering och digitalisering. Studien genomfördes som en fallstudie där 17 underleverantörer inom fordonsindustrin i Stockholms län intervjuades. Sammantaget identifierades fem olika affärsmodellsvarianter, varav två varianter representerar dagens affärsmodeller och tre framtida affärsmodeller, vilka är följande: Nuvarande affärsmodellsvarianter (0 och 1) ● Variant 0 - Kunderna är fordonstillverkare, värdeerbjudandet en komponent som monteras i fordonet, värdeskapandet sker in-house och värdefångsten genom styckförsäljning. ● Variant 1 - Snarlik variant 0 med tillägget att underleverantörerna erbjuder avgiftsfria produktutvecklingstjänster i syfte att anpassa komponenten till kunden där produktutvecklingen sker i samarbete med densamma. Framtida affärsmodellsvarianter (2, 3 och 4) ● Variant 2 - Produktutvecklingen sker i samarbete med kunden och utgör den stora delen av intäkterna i affärsmodellen. ● Variant 3 - Eftermarknadstjänster tillkommer som en stor del av affärsmodellen där intäkterna i huvudsak genereras genom prenumerationer. ● Variant 4 - Erbjuder en komplett tjänst i form av uthyrning av komponenten där eftermarknadstjänster ingår, och ägandeskapet kvarstår hos underleverantören. Studien kommer fram till att dagens underleverantörer som använder affärsmodellsvariant 0 eller 1 kan välja att anpassa sina affärsmodeller på två respektive tre sätt. Underleverantörerna som använder affärsmodellsvariant 0 kan anpassas till variant 1 och 2. Underleverantörer som använder affärsmodellsvariant 1 kan anpassas till variant 2, 3 och 4. Anpassningarna innebär att: ● Tjänster blir en större del av värdeerbjudandet, värdeskapandet och värdefångsten ● Gemensam produktutveckling blir en del av värdeskapandet ● Mjukvaran blir en viktigare del i värdeerbjudandet och värdeskapandet ● Fysiska värdeerbjudanden har en annan uppbyggnad och förändrad funktion / The pressure towards a more sustainable transportation system is increasing as a result of higher demands for reduced carbon dioxide emissions. This has led to technological transformations in the automotive industry. Industrial transformations require new ways in which companies create, offer and capture value, which together represent a company's business models. When established vehicle manufacturers change their business models due to technological transformations, it in turn affects their suppliers and vice versa. The purpose of this study is to identify how suppliers in the automotive industry can adapt their business models due to the changed customer requirements as a result of the automotive industry's technological transformations. The technological transformations in this study are limited to electrification and digitization. A qualitative exploratory case study was conducted on suppliers in the automotive industry in Stockholm County, containing 17 interviews with suppliers. A total of five different types of business models were identified, of which two represent current business models and three future business models, which are the following; Current business model types (0 and 1) ● Type 0 - The customers are vehicle manufacturers, the value proposition is a component that is assembled in the vehicle, the value creation takes place in-house and the value capture through unit sales. ● Type 1 - Similar to type 0 with the addition that the suppliers offer free product development services in order to adapt the component to the customer where the two actors collaborate in product development.Future business model types (2, 3 and 4) ● Type 2 - The product development takes place in collaboration with the customer, which accounts for the large part of the revenue in the business model. ● Type 3 - Aftermarket services are added as a large part of the business model where revenues are generated mainly through subscriptions. ● Type 4 - The suppliers offer a complete service by leasing the component where aftermarket services are included, and the ownership of the component remains with the supplier.The study concludes that today's suppliers are in business model type 0 or 1. These suppliers can adapt their business models in two or three different ways. The suppliers who are in business model type 0 can adapt their business models to type 1 and 2. Suppliers who are in business model type 1 can adapt their business models to types 2, 3 and 4. The adaptions indicates that: ● Services become a larger part of the value proposition, creation and capture ● Joint product development becomes part of the value creation ● The software becomes a more important part of the value proposition and creation ● The physical value proposition has a different structure and changed function

No description available.

No description available.

Abstract  Title: Network construction and innovation performance – the variation of search depth and search breadth in Open Innovation networks.  Authors: Robin Cianelli, Jenny Nilsson and Sarah Wennström  Supervisor: Henrik Sällberg  Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology  Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits  The study aimed to investigate how companies construct there open innovation networks and how they in turn affects the innovation presentation. It was distinguishing between the product innovation and the process innovation to investigate if the companies constructed different open innovation networks for different innovation types. This was investigated by looking at how many different extern collaborators the companies were using and how deep these collaborations were. The studies hypotheses were that the search depth and the search width would have a positive influence on the innovation presentation and that the search depth and the search width would have a greater impact for the product innovation than the process innovation. To investigate this a selection of 91 small and middle big Swedish companies in the manufacturing industry where asked to answer a web survey and our collected data was processed by multiple regression analyzes. The results showed that search depth and width in open innovation networks had a positive influence on the innovation performance when the company wanted to do product innovations, but only search depth showed a significant positive correlation for process innovation. This could be explained with the fact that processes innovations are very complex and can look very different even within the same industry. / Abstrakt  Titel: Nätverkskonstruktion och innovationsprestation - Variationen av sökdjup och sökbredd i öppna innovationsnätverk  Författare: Robin Cianelli, Jenny Nilsson och Sarah Wennström  Handledare: Henrik Sällberg  Institution: Managementhögskola, Blekinge Tekniska Högskola  Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng  Studien ämnade undersöka hur företag konstruerar sina öppna innovationsnätverk och hur det i sin tur påverkar innovationsprestationen. Det särskildes mellan produktinnovation och processinnovation för att undersöka om företagen konstruerade olika öppna innovationsnätverk för olika innovationstyper. Detta undersöktes genom att se till hur många olika externa samarbetspartners företagen använde sig av och hur djupa dessa samarbeten var. Studiens hypoteser var att sökdjup och sökbredd skulle påverka innovationsprestationen positivt och att sökdjup och sökbredd skulle ha större påverkan för produktinnovation än för processinnovation. För att undersöka detta fick ett urval på 91 svenska små till medelstora företag i tillverkningsbranschen svara på en webbenkät och vår insamlade data bearbetades sedan med multipla regressionsanalyser. Resultatet visade att sökdjup och sökbredd i öppna innovationsnätverken påverkade innovationsprestationen positivt när företaget ville innovera inom produkt, men att enbart sökdjup kunde uppvisa ett signifikant positivt samband för processinnovation. Detta förklarades med att processinnovationer är väldigt komplexa och kan skilja sig väldigt även inom samma bransch.