Syfte:                           Syftet är att analysera intermediärens funktion i en svensk kontext för att öka kunskapen kring vilka roller en intermediär kan tillskrivas och varför de existerar. Syftet är vidare att analysera huruvida ett förtroende gentemot intermediären förelåg och vad detta förtroende baserades på. Detta för att skapa ett bidrag till befintlig forskning och öka kunskapen kring förtroendeskapande gentemot intermediärer.     Metod: Fallstudie av Stiftelsen Flemingsberg Science och dess projekt Kraftcentrum Flemingsberg. Semi-strukturerade intervjuer med respondenter vilka varit involverade i projekt drivna av Kraftcentrum Flemingsberg.   Teori Transaktionskostnadsteori, strukturella hål, kunskapsöverföring, medling och förtroende.                                  Slutsatser                  Intermediärerna fyllde en funktion utöver de traditionella ”brokering” och ”knowledge brokering” funktionerna genom att de även fungerade som operativa projektledare och stöd. Förtroende existerade i ett tidigt stadie och baserades på intermediärens kompetens och meriter.  Vidare baserades förtroendet även på organisationen vilken intermediären representerade och förmedlades genom, där organisationens finansiär och syfte även var betydelsefullt.

For the past decades, sustainability enhancement has become a necessity for ensuring a brighter future for the coming generations. Promoting technologybased innovation is seen as the main path for reaching the ambitious sustainable development goals. However, the academic literature about innovation highlights the need for an open innovation approach because sustainable innovations require consideration of complex issues throughout the entire product life cycle. Building on previous research on external collaboration and radical sustainability-oriented innovation, this qualitative single case study aims at extending the knowledge by particularly focusing on collaborative capabilities in the early development stages of publicly funded networks. The empirical findings were obtained through nine semi-structured interviews, and they were supported by available documentation, from the selected European research and development consortium within smart paper-based electronics. The outcome of the thesis is a framework summarizing success factors and challenges for the identified themes; capability, expectation, disposition, communication, management, commitment, and experience. Furthermore, the findings suggest that decision-making, preconditions, resourcing, and commitment, are the four main differences when comparing to collaborative capabilities in small and medium-sized enterprises, and large companies. Concerning managerial implications, top-level managers should carefully consider the strategic objectives of participating in networks, to guarantee organizational and personal commitment. / Under de senaste decennierna har hållbarhetstänket blivit en nödvändighet för att säkerställa en ljusare framtid för kommande generationer. Att främja teknikbaserad innovation ses som en huvudväg för att nå de ambitiösa målen för hållbar utveckling. Akademisk litteratur om innovation framhäver emellertid behovet av en öppen innovationsstrategi, eftersom hållbara innovationer kräver överväganden av komplexa problem under produktens hela livscykel. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring externt samarbete och radikal hållbarhetsinriktad innovation, syftar denna kvalitativa fallstudie till att utöka kunskapen genom att särskilt fokusera på samverkansförmågor i de tidiga utvecklingsstadierna av offentligt finansierade nätverk. De empiriska resultaten erhölls genom nio semistrukturerade intervjuer och stöttades av tillgänglig dokumentation, från den utvalda europeiskt forsknings- och utvecklingskonsortium inom smart pappersbaserad elektronik. Resultatet av avhandlingen är ett ramverk som sammanfattar framgångsfaktorer och utmaningar för de identifierade teman; förmåga, förväntning, disposition, kommunikation, ledning, engagemang och erfarenhet. Dessutom tyder resultaten på att beslutsfattande, förutsättningar, resurser och engagemang är de fyra största skillnaderna när det gäller samarbetsförmågor i små och medelstora företag samt stora företag. Vad gäller ledarskap, bör chefer på toppnivå noga överväga de strategiska målen för deltagande i nätverk, för att garantera organisatoriskt och personligt engagemang

The modern financial industry includes fast-changing technology, new regulations, and markets where companies at times find themselves at disadvantage. This study focuses on how organizations can build competitive advantage, particularly by drawing on the open innovation concept. We conceptualize its relationship to competitive advantage as a strategy of using and developing dynamic capabilities in business ecosystems. This view is empirically analysed through qualitative data from four organizational actors in the financial technology (fintech) sector, using semi-structured interviews and a case study approach. The results of the study show that there is a so-called fintech business ecosystem where collaboration and openness generate new opportunities and new innovations. It also shows that the capabilities networking and scanning, investment processes and an open, agile organizational culture are essential to gain advantage of the opportunities in the business ecosystem. In building competitive advantage from open innovation process, these capabilities provide speed and are necessary to find external resources that can effectively be united with internal key resources, creating unique resource combinations. This indicates that companies should focus on activities that enable these capabilities.

Utifrån en föränderlig omvärld har allt fler organisationer insett att de inte kan agera oberoende av omgivningen. Förändringarna beskrivs ofta i termer av mer intensiv konkurrensen, kortare livscykler för produkter och tjänster samt ständig teknikutveckling. Internet och den digitala transformationen har dessutom skapat en övergång till den digitala ekonomin vilket omvandlat grundläggande antaganden för flertalet affärsmodeller. Den intensifierade konkurrensen, teknologiska utvecklingen och ökade rörligheten av kunskap har resulterat i att allt fler organisationer måste analysera sitt sätt att organisera och styra innovationsarbetet för att öka innovationsförmågan. Mot bakgrund av de förändrade spelreglerna bör det ifrågasättas om interna innovationsprocesser är den mest framgångsrika strategin för att generera förutsättningar för en ökad innovationsförmåga. I linje med detta visar en tydlig trend under de senare åren att allt fler organisationer utforskar och efterfrågar kunskap från ett omfångsrikare spektrum av källor än tidigare. Detta åskådliggörs genom hur allt fler organisationer utnyttjar kunskapsflöden från nätverk utanför den egna organisationens gränser. Innovationsprocesser som fångar kunskapsflöden utifrån ett nätverkssynsätt ger upphov till nya potentiella fördelar för innovationsförmågan. En av de möjliga fördelarna beskrivs som kombinationen av interna och externa kunskaper. Förskjutningen från interna till mer öppna innovationsprocesser, innebär dock att innovationsstyrningen måste förändras. Med öppna innovationsprocesser har det uppdagats nya utmaningar, något som till stor del grundas i den bärande idén om involvering av flertalet individer. En central utmaning handlar om att styra öppna innovationsprocesser utan formell auktoritet över samtliga individer. Syftet med denna studie har därmed varit att identifiera och analysera vad som kännetecknar öppna innovationsprocesser och styrningsaspekterna för att öka innovationsförmågan. Utifrån en litteraturstudie upprättades ett styrningskoncept för att analysera, förklara och utveckla begrepp inom öppna innovationsprocesser. Styrningskonceptet kan beskrivas som ett paraply under vilket författaren samlar praktiska aspekter som kan utnyttjas på olika sätt för att styra en öppen innovationsprocess med målsättningen att öka innovationsförmågan. Den empiriska delen omfattar en fallstudie innehållande nio stycken intervjuer av innovationsstyrningen inom Lindholmen Science Park. Det är en internationell samverkansmiljö för forskning och innovation. Resultatet påvisar vikten av en flexibel styrning där fokus riktas mot ständig följsamhet gentemot den externa kontexten. Dessutom poängteras ledningen av till synes oförenliga paradoxer, där vikten av att vara ”både och” för att hantera olika motsatsförhållanden konstateras som viktigt. Dessutom fastslås betydelsen av ledare som frigör den inneboende innovationskraften genom nyfikenheten att lära och ett varaktigt fokus på att etablera relationer för att bygga tillit. / Based on a changing environment, more organizations have realized that they cant act independently of the environment. The changes are often described in terms of more intense competition, shorter life cycles for products and services and constant technology development. Internet and digital transformation has also created a transition to the digital economy which transforms assumptions for most business models. Intensified competition, technological development and increased mobility of knowledge, has resulted in that more organizations need to analyze the way they organize and manage innovation efforts to increase the capacity for innovation. In view of the changing rules of the game, it should be questioned whether internal innovation processes are the most successful strategy to generate conditions for increased innovation capabilities. In line with this, a clear trend in recent years points out that more organizations explore and demand knowledge from a wider range of sources than before. This is illustrated by how more organizations utilize knowledge flows from networks beyond the boundaries of their own organization. Innovation processes that capture knowledge flows based on a networking perspective gives new potential benefits for the innovation capabilities. One of the possible benefits is described as the combination of internal and external knowledge. However, the shift from internal to more open innovation processes, means that the innovation management must change. With open innovation processes, new challenges has been discovered, largely based on the supportive idea of involving more individuals. A central challenge is to control open innovation processes without formal authority over all individuals. Thus, the purpose of this study has been to identify and analyze what characterizes open innovation processes and governance aspects in order to increase the innovation capabilities. Based on a literature study, a management concept was established to analyze, explain and develop concepts in open innovation processes. The management concept can be described as an umbrella under which the author brings together practical aspects that can be utilized in different ways to manage an open innovation process with the aim of increasing innovation capabilities. The empirical part comprises a case study containing nine interviews of the innovation management within Lindholmen Science Park. It is an international environment for research and innovation. The result demonstrates the importance of flexible governance, focusing on constant compliance with the external context. In addition, the management of seemingly incompatible paradoxes is poached, where the importance of dealing with different opposites is found important. In addition, the result underline the importance of leaders who releases the inherent power of innovation by curiosity for learning and a sustained focus on establishing relationships to build trust.

Bakgrund: Startupföretag bidrar i dagens samhälle med flertalet innovationer, vilket storföretag kan ta del av genom öppen innovation. När företagen samarbetar med varandra kan parterna tillsammans främja innovation och ta del av ny kunskap. Startupföretag får hjälp med kommersialisering av affärsidén och storföretag kan behålla sin marknadsposition genom användningen av ny teknik. På grund av den stora asymmetrin organisationerna emellan är det av intresse att ge en förklaring för vad som påverkar en affär mellan startupföretag och storföretag, för att möjliggöra fler lyckade samarbeten.  Syfte: Syftet med studien är att utifrån startupföretags perspektiv undersöka faktorer som påverkar en lyckad affär mellan startupföretag och storföretag inom högteknologiska branscher.  Metod: Studien utfördes med en kvantitativ metod där empirin samlats in med hjälp av enkäter via en tvärsnittsdesign. Vidare har studien utgått från det positivistiska perspektivet där en deduktiv ansats använts. En hierarkisk logistisk regressionsanalys genomfördes för att analysera hur tidigare erfarenhet av storföretag, matchad via stödfunktion, avtalsdesign, förtroende, kommunikation, indirekta värden och direkta värden samvarierar med en lyckad affär mellan storföretag och startupföretag.  Slutsats: Studiens resultat visar att ökad omsättning, avtalsdesign, tidigare erfarenhet av kontraktering, stödfunktioner, kostnadseffektivitet och indirekta värden har ett statistiskt signifikant samband med lyckad affär. Ökad omsättning, ett detaljerat avtal, tidigare erfarenhet av kontraktering och matchning via stödfunktion ökar sannolikheten för en lyckad affär. När vikt läggs vid kostnadseffektivitet och indirekta värden minskar sannolikheten att affären blir lyckad. Genom att ta studiens faktorer i beaktning kan både startupföretag och storföretag öka sannolikheten att det blir en lyckad affär. / Background: Startups contribute in today's society with multiple innovations, which large companies can take part of through open innovation. By collaborating, both companies can enhance innovation and take part of new knowledge. Startups receive help with the commercialization of their business idea and large companies can keep their market position through the use of new technology. Due to the large asymmetry between the organisations, it is of interest to create a broader explanation of what affects the deal between startups and large companies, in order to enable more successful collaboration.  Purpose: The purpose of the study is to examine different factors that affect a successful deal between startups and large companies in high-tech industries from the startup perspective.  Methodology: The study used a quantitative research method where the empirical data has been collected by questionnaires. The study is based on a positivist philosophical standpoint with a deductive approach. A hierarchical logistic regression analysis was performed to analyze how the factors previous experience with large companies, matched by a support function, contract design, trust, personal chemistry, communication, indirect values and direct values affects the deal between large companies and startups.  Analysis and conclusion: The result of the study shows that increased revenue, contract design, previous experience of contracting, support functions, cost efficiency and indirect values have a statistically significant correlation with a successful deal. Increased revenue, a detailed contract, previous experience of contracting and matched by a support function increases the probability to perform a successful deal. When focus shifts to cost efficiency and indirect values, the probability of the deal being successful decreases. By taking the factors into account, both startups and large companies can increase the probability that it will be a successful deal.

Oita University in Japan has created a meeting space called the Global Village that was inspired by Marshall McLuhan's (1962) theory that globalization contributes to an increased community between people from different parts of the world. It was created to increase interaction among students on campus and is intended for both international and local students. The vision for the place is for individuals to exchange information, knowledge, ideas, and cultures which promotes knowledge exchange and shared learning. However, the University of Oita faces a challenge regarding the Global Village as there is a lack of participation and interaction in the place. Which leads to the vision of Global Village not being fulfilled. The purpose of this thesis is to study how the students experience the Global Village. This was done to gain an understanding of how the place works and to develop ideas to improve the Global Village with the support of the co-creation perspective. Co-creation is about collaboration between individuals who could create some kind of value in the form of new ideas and solutions. Based on the problems identified in the study, the improvement ideas have been inspired by the co-creation theory to include in the Global Village at the university. The study was based on a qualitative approach to answer the research questions and there were several semi-structured interviews conducted with students from Oita University. The study found that open innovation has some factors that are important for developing the concept of the Global Village. And to make it a well-functioning co-creation space that provides value for the students. Those factors that were used within open innovation are networking and value creation, which were an inspiration to create a model. The different solution in the model is based on the problems that were identified in the Global Village. The model contains several different solution proposals to improve the Global Village at Oita University. / Med inspiration av Marshall McLuhans (1962) teori om att globaliseringen bidrar till ökad gemenskap mellan människor från olika delar av världen har Oita Universitet i Japan skapat en mötesplats vid namnet Global Village. Det skapades för att öka interaktionen bland studenterna i campus och är avsedd för både internationella och lokala studenter. Visionen för platsen är att individerna ska utbyta information, kunskaper, idéer och kulturer vilket främjar kunskapsutbyte och delat lärande. Dock står uppdragsgivaren inför en utmaning gällande Global Village då det finns brist på deltagande och interaktion på platsen vilket leder till att visionen inte uppfylls. Syftet med denna studie är att undersöka hur studenterna upplever Global Village i nuläget för att få en förståelse av hur platsen fungerar och därefter utveckla förbättringsförslag med stöd av co-creation. Co-creation handlar om samskapande och samarbete mellan individer som i sin tur kan skapa ett slags värde i form av nya idéer och lösningar. Utifrån de brister som identifierats i undersökningen har förbättringsförslagen utgått från att inkludera co-creation miljö i Global Village som befinner sig i universitetet. Studien utgick från ett kvalitativt angreppssätt för att besvara forskningsfrågorna och det genomfördes flertal semistrukturerade intervjuer med studenter från Oita universitet. Det framkom i studien att faktorer inom open innovation är viktiga byggstenar för att utveckla konceptet av mötesplatsen och skapa en välfungerande co-creation miljö som ger värde till studenterna. Dessa faktorer inom open innovation är nätverkande och värdeskapande vilket användes som inspiration för att skapa en modellutveckling utifrån de brister som identifierades i Global Village. Modellutvecklingen innehåller flera olika lösningsförslag för att förbättra Global Village vid Oita universitet.

The promise of reduced costs, increased flexibility, and independence from vendors of proprietary products has convinced organizations worldwide to deploy Open Source Software (OSS) in their production environments and commercial offerings. Therefore, the ability to scale software, seamlessly integrate open source software in products and increase benefits from OSS participation are crucial capabilities. However, the nature of OSS is not entirely compatible with the rigid structures and processes of many large companies and thus successfully managing OSS has proven to be highly difficult. Previous research has shown that many companies have built previous success on ‘closed innovation’ logic and must now move in a highly counterintuitive direction towards an ‘open innovation’ mindset. This creates various strategic and operational challenges which they need to identify and overcome to avoid disruption. Based on the aforementioned, the purpose has been to investigate key patterns in how development and increased use of open source software could affect large IT companies. This is to illustrate the transition between closed innovation to open innovation strategy for software, but also to describe the strategic and operational challenges that come appear thereafter. To create a deeper understanding of this process of change, a single (qualitative) case study by a large Swedish IT company has been carried out. The hope is to be able to contribute to research by presenting general conclusions from the case study where empirical data is linked to contemporary research in the field. In order to be able to generalize based on the empirical data, interviews have been conducted with both doctoral students and professors in the field, but also experts in the business world. Our findings have generated insights concerning the OSS adoption process of Company A. The findings of the study include a 6-step model that describes the adoption process as well as strategic and operational considerations for successful transition towards efficient OSS governance. / Med förhoppningar om reducerade kostnader, ökad flexibilitet och ett minskat beroende av tredjepartsleverantörer har användandet av open source-mjukvara (OSS) eskalerat under det senaste årtiondet och kommit att dominera stora delar av mjukvaruindustrin. Förmågan att skala och integrera open source-mjukvara har således blivit en viktig kompetens för att skapa konkurrensfördelar. Dock är nuvarande processer för integrering av open source-mjukvara emellertid inte helt förenligt med många etablerade företags strukturer och processer. Hantering och integrering har istället visat sig vara en stor utmaning då många företag historiskt byggt sina framgångar genom en logik som präglas av sluten innovationsstrategi och immateriella rättigheter (IPR). Företag tvingas idag att röra sig i en kontraintuitiv riktning som präglas av öppen innovation, och i kölvattnet av teknisk och industriell förändring uppenbarar sig strategiska och operativa utmaningar. Dessa utmaningar måste företag identifiera, förstå och övervinna för att undvika att bli utkonkurrerade. Med detta som bakgrund är syftet med denna studie att Identifiera viktiga mönster som beskriver hur utvecklingen och en ökad användning av open source-mjukvara kan påverka stora IT-företag. Detta för att belysa övergången mellan sluten innovationsstrategi och öppen för open source-mjukvara, men även för att skildra vilka strategiska och operativa utmaningar som uppenbarar sig därefter. För att skapa en djupare förståelse för denna förändringsprocess har en enskild (kvalitativ) fallstudie av ett stort svenskt IT-företag genomförts. Förhoppningen är att kunna bidra till forskning genom att presentera generella slutsatser från fallstudien där empirisk data kopplas an till nutida forskning inom området. För att kunna generalisera utifrån empirin har intervjuer genomförts med dels doktorander och professorer inom området, men också experter inom affärsvärlden. Empirin har genererat en 6-stegs modell som beskriver adoptionsprocessen för OSS. Modellen har sedermera jämförts med samtida forskning inom samma område där likheter och skillnader diskuterats och presenterats. Vidare har strategiska och operativa överväganden belysts och diskuterats för att kunna bidra till en ökad förståelse för de utmaningar som många företag står inför.

Open innovation is a term that has become popularised over the years, due to changes in how business is done as a result of globalisation and digital transformation. Efforts are being made by incumbent companies to collaborate with external parties to a greater extent, and at the same time, the startup landscape has contributed with new technologies and innovations that in some cases have disrupted markets. A collaboration between large companies and startups can bring about positive synergies since these two types of organisations are different and have the possibility to complement each other. This master thesis looks into the outside-in model of open innovation, specifically examining corporate accelerator programs and incubation hubs from a startup perspective. The following research explores what key services that are offered within these corporate programs and how they can be improved according to startups that have previously partaken in them. This research is a qualitative study with an abductive approach. As part of the research, 10 semi-structured, in-depth interviews were held with representatives from a variety of startups. The major services desired by the interviewees to be included in corporate-run startup programs range from access to internal and external networks to putting more focus on a variety of funding alternatives. Early-stage startups expressed the desire of receiving help with understanding their market and customers. The key improvement areas brought up by the startup companies included the presence of internal champions that can help speed up certain processes and act as a facilitator for important meetings. Many startups point to the importance of having the influence to customize their program experience. In addition, accelerator and incubator employees with previous entrepreneurial experience are considered very helpful by the startups since they can grasp the struggles of the startup in a better way. Furthermore, to have more financing opportunities is desirable. / Genom åren har öppen innovation blivit alltmer populariserad,på grund av förändringar i hur affärer görs till följd av globalisering och digital transformation. Stora företag satsar i större utsträckning på att samarbeta med externa parter, och samtidigt har startup ekosystemet bidragit till ny och radikal teknologi och innovationer som har rubbat vissa marknader. Ett öppen innovation-samarbete mellan ett stort företag och en startup kan bidra positiva synergier eftersom dessa två typer av organisationer är olika och har möjlighet att komplettera varandra. Detta examensarbete undersöker den så kallade outside-in modell för öppen innovation, mer specifikt undersöks företagsacceleratorer och företagsinkubatorer från ett startup-perspektiv. Följande forskning undersöker vilka nyckeltjänster som erbjuds inom dessa företagsprogram och hur de kan förbättras enligt startups som tidigare har deltagit i dem. Denna studie är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Som en del av forskningen hölls 10 semistrukturerade djupintervjuer med representanter från en rad olika startups. De viktigaste tjänsterna som eftertraktas av intervjuobjekten som del av företagsacceleratorer och företagsinkubatorer gäller tillgång till interna och externa nätverk, som i sin tur kan förse tillgång till flera olika finansieringsalternativ. Startups som befinner sig i en tidig utvecklingsfas uttryckte en önskan att få hjälp med att förstå deras marknad och kunder. Förbättringsområden som identifierades av startupföretagen omfattar förekomsten av internal champions, som kan hjälpa till att påskynda vissa processer och som kan facilitera viktiga möten. Många startups pekar på vikten av att ha inflytande över att anpassa sin programupplevelse. Dessutom är accelerator- och inkubatormedarbetare med tidigare entreprenöriell erfarenhet väldigt eftertraktade, eftersom de kan förstå sig på startupföretagen på ett bättre sätt. Vidare, är det önskvärt att ha fler finansieringsmöjligheter.

The increased customer demand for innovative and sustainable solutions implies that companies need to seek knowledge, and insights, beyond their traditional business models. This by opening up barriers and collaborating with other stakeholders. Using this approach is referred to in the literature as practicing open innovation. There is however a lack of research on open innovation concerning radical innovation and collaboration. The purpose of this report is to fill this research gap by investigating how a large incumbent company can set up radical collaboration in an open innovation space. The gap will be filled by conducting a qualitative and explorative cross-case analysis with the hosting company of this study, IKEA, and the research questions presented in this report aims to assist IKEA in the set of radical collaboration. The research question and related results were divided into four parts; Strategy implications, partner selection criteria, challenges and success factors. Regarding the first sub-research question, the strategy of the OIS should be aligned to the long-term goals of the parent firm but the short-term targets should not be controlled. This in order to give the OIS mandate to come up with unexpected and radical solutions. Moreover, in the partner selection process, important criteria to consider for radical collaboration are shared values, culture, and commitment to the project. Concerning challenges with radical collaboration, these are: Clear expectations, Contracts, Identifying focus areas, Implementation of the innovations, Innovation strategy renewal, Introduction of a new concept, NDA’s, Outsourcing and Organizational behavior. Lastly, the findings show that autonomy, self-control, communication, and structure are important success factors. The related recommendation of this thesis is that large established companies, looking to pursue radical collaboration in an open innovation format, should consider these insights to be successful. It should however be made clear that radical innovation practices tend to be more complex and time-consuming. Thus, KPIs for success may need to be revisited in firms traditionally seeking incremental innovations with in-house innovation practices. / Med en ökande efterfrågan från kunder på innovativa och hållbara lösningar behöver företag söka kunskap och resurser utanför sina traditionella affärsmodeller. Detta genom att öppna upp sina interna processer och samarbeta med andra. Att använda detta tillvägagångssätt hänvisas till i litteraturen som att utöva “öppen innovation”. Det saknas dock forskning i ämnet som rör radikal innovation och samarbete. Syftet med denna rapport är att fylla detta forskningsgap genom att undersöka hur ett stort etablerat företag kan starta upp radikala samarbeten i ett öppet innovationslandskap. Gapet kommer att fyllas genom att utföra en kvalitativ och explorativ flerfallsstudie med ett värdföretag, IKEA, och forskningsfrågorna som presenteras i denna rapport har som mål att skapa ett ramverk för att hjälpa IKEA introducera radikala samarbeten. Forskningsfrågan och relaterade resultat delades in i fyra delar; Strategi implikationer, partnervalskriterier, utmaningar och framgångsfaktorer. När det gäller den första forskarfrågan bör innovationsstrategin anpassas till moderföretagets långsiktiga mål, men de kortsiktiga målen bör inte kontrolleras. Detta för att ge initiativet mandatet att komma med oväntade och radikala lösningar. Dessutom är viktiga kriterier att ta hänsyn till, för radikala samarbeten i urvalsprocessen av partners, att de samarbetande parterna delar värderingar, kultur och engagemang för projektet. Vad gäller utmaningar för radikalt samarbete är dessa de mest kritiska: Tydliga förväntningar, Kontrakt, Identifiera fokusområden, Implementering av innovationer, Förnyelse av Innovationsstrategi, Introduktion av ett nytt koncept, Sekretessavtal, Outsourcing och Organisatoriskt beteende. Slutligen visar resultaten att autonomi, självkontroll, kommunikation och struktur är viktiga framgångsfaktorer. Den avslutande uppmaningen är att stora etablerade företag, som vill sträva efter radikalt samarbete i ett öppet innovationslandskap, bör ha dessa insikter i beaktning för att initiativet ska bli framgångsrikt. Det bör dock klargöras att radikala innovationsmetoder tenderar att vara mer komplexa och tidskrävande. Därför kan KPI:er för framgång behöva ses över hos företag som traditionellt söker inkrementell innovation med interna innovationsmetoder.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera hur svenska organisationer arbetar med öppen innovation, i vilka former de gör det och vilken typ av innovationer de producerar. Uppsatsen definierar även uttryckligen begreppet "dolda problem" inom organisationer och kopplar sedan det till innovationsteori. Definitionen av öppen innovation har utvecklats tillsammans med förståelsen för begreppet, vilket i sig utgör en övertygande teori för både organisationer och forskare i strävan efter teknisk utveckling. De befintliga modeller som beskriver öppen innovation är emellertid inte förenliga med hur definitionen av termen har utvecklats. Genom att kartlägga nuvarande litteratur och innovationsteori, föreslås i denna uppsats en förening av två befintliga öppna innovationsmodeller som bättre passar den nuvarande definitionen. I uppsatsen föreslås också att syntetisk innovation - ett begrepp beskrivet i denna avhandling - är den primära typen av innovation som produceras inom en öppen innovationsram. Resultaten, analysen och diskussionerna baseras på en litteraturstudie, en handlingsstudie och fyra fallstudier av innovationsinitiativ i Sverige. Analyserade genom den föreslagna ramen visar resultaten att resurstypen som delas mellan firmor i ett öppet samarbete är mer empiriskt viktig än indikerat från befintliga innovationsmodeller. Det indikeras också att företagens permeabilitet förändrar vilken typ av innovation de producerar. Arbetet indikerar också att dolda problem empiriskt löses genom syntetisk innovation som särskilt kan uppnås i en öppen innovationsmiljö. / The primary purpose of this thesis is to analyze how Swedish organizations work with Open Innovation, in what forms they do so, and what type of innovations they produce.  Secondarily, it explicitly defines the notion of "hidden problems" within organizations and subsequently links it to innovation theory. The definition of Open Innovation has evolved alongside the understanding of Open Innovation itself, and it constitutes a compelling theory for organizations and researchers alike in the pursuit of technological advancement. The incumbent models that describe Open Innovation, however, are not compliant with the definition of the term. By surveying the current literature on Open Innovation, and Innovation theory, this thesis proposes a unification of two incumbent Open Innovation models that better fit with the definition of Open Innovation itself. It also suggests that Synthetic Innovation as defined in this thesis is the primary type of innovation produced under an Open Innovation framework. The results, analysis, and discussions are based on a literature review, an action study, and four case studies of innovation initiatives in Sweden. Analyzed through the proposed framework, the results from this thesis indicate that resource type is more empirically important than evident from incumbent innovation models. It also suggests that the permeability of firms, created in an Open Innovation environment, alters the type of innovation they produce. The research shows a need to update the early, yet fashionable, models of Open Innovation to better map against the current definitions. It also indicates that hidden problems result in a particular type of Synthetic Innovation that is especially achievable through Open Innovation.