The entrepreneurs behind newly formed companies in Sweden as well as small medium-sized enterprises and start-ups are increasingly getting involved in open innovation or exploring its practices. They do this in order to develop innovative products and services. SMEs and start-ups are collaborating with external stakeholders, such as enterprise service providers, industrial suppliers, research institutions or universities, to either bring their innovative products and solutions to the market faster or to stay ahead of the game of competitions. By engaging in open innovation practices, the different stakeholders involved are able to combine human capital, in addition with a collection of available resources. By reading further into this thesis research, a typical exploration of resources can be noticed spanning from hardware to software and from soft skills to hard skills, thus resulting to innovative outcomes (product and services). This thesis research will investigate the benefits Swedish start-ups and small-medium-sized enterprises can gain from open innovation. There are several studies on large companies that use open innovation to generate additional values. Accordingly, external learning is very important in small and medium-size enterprises for growth. However, there are fewer studies on startups and SMEs, in terms of open innovation; therefore, this research study aims to address this gap. SMEs and open innovation are becoming very important in the local Swedish and global knowledge-based economy. In the past Sweden’s economy, SME played an important role and in the future SMEs are estimated to be more important, due to the rapid technology development and fast-growing services sector. An important contributing fact to the local economy is that 9 out 10 new jobs during the last twenty years were created within the SME sector in Sweden. Accordingly, this study has highlighted the importance of external learning and its contribution towards improving the innovative performance of small and medium-size enterprises. The findings from all interviews and case study revealed different impact about the importance of open innovation. All companies had their respective motivating reasons to explore external resources, while some could attest the resources helped to verify their assumption. Other SME and companies were collaborating with research institutes, academia in order to complement their innovation process, which ended up being a benefit to all parties involved in open innovation. / Entreprenörerna bakom nybildade företag i Sverige samt små medelstora företag och nystartade företag blir alltmer involverade i öppen innovation eller utforskande av sina metoder. De gör det för att utveckla innovativa produkter och tjänster. Små och medelstora företag och nystartade företag samarbetar med externa intressenter, såsom företagstjänstleverantörer, industrileverantörer, forskningsinstitutioner eller universitet, för att antingen föra sina innovativa produkter och lösningar på marknaden snabbare eller för att ligga före tävlingsspelet. Genom att engagera sig i öppen innovationspraxis kan de olika berörda parterna kombinera humankapitalet, dessutom med en samling tillgängliga resurser. Genom att läsa vidare i denna avhandling kan en typisk prospektering av resurser märkas från maskinvara till programvara och från mjuka färdigheter till svåra färdigheter, vilket resulterar i innovativa resultat (produkt och tjänster). Denna avhandling kommer att undersöka fördelarna svenska nybörjare och små och medelstora företag kan dra nytta av öppen innovation. Det finns flera studier på stora företag som använder öppen innovation för att skapa ytterligare värden. Externt lärande är därför mycket viktigt i små och medelstora företag för tillväxt. Det finns dock färre studier om nystart och små och medelstora företag, när det gäller öppen innovation. Därför syftar denna forskningsstudie till att hantera denna klyfta.

The inter-firm cooperation between partner companies is a central element of most business models in an open innovation perspective. A closed innovation approach cannot be effective anymore, and most of the companies have been trying to embrace open innovation concepts by developing various types of interorganizational ties with a diverse range of partner companies. Building a solid cooperative model with partner companies is becoming vital success factor in an increasingly competitive global market. Companies are required to build teams with other partner companies in order to develop or internalize new technologies, and commercialize new products, and to remain technologically competitive. In this context, this research focuses to develop a structured framework of organizational challenges and challenge management model in collaborative innovation projects in inter-organizational relationship. In order to achieve these goals, the key organizational challenges in cooperate with partner companies and root causes of them are defined and analysed. Furthermore, challenged management programs are analysed based on the framework developed in this research. The result of this study support for readers to gain a comprehensive understanding on organizational challenges in open innovation. Furthermore, it also provides managerial implications in terms of challenge management in a collaborative innovation project. / Samverkan mellan partnerföretag är ett centralt element i de flesta affärsmodeller sett från ett öppet innovationsperspektiv. En sluten innovationsprocess är inte längre effektiv och de flesta företag, framförallt företag i högteknologisk industri, har anammat en öppen innovationsprocess genom att utveckla olika typer av samarbeten med ett brett urval av partnerföretag. Att bygga en solid samarbetsmodell med partnerföretag är en vital framgångsfaktor i en alltmer konkurrensutsatt global marknad. Företag bör bygga team med andra partnerföretag för att utveckla eller internalisera nya teknologier samt kommersialisera nya produkter för att förbli tekniskt konkurrenskraftiga. Denna studie ämnar utveckla en strukturerad modell för hantering av organisatoriska utmaningar i innovationsprojekt mellan företag. Genom en fallstudie på Samsung Electronics, definieras och analyseras de viktigaste utmaningarna i samarbetsprojekt samt dess bakomliggande orsaker. Vidare analyseras etablerade teorier för hantering av utmaningar inom öppen innovation baserat på modellen som utvecklats i studien.

Bakgrund: Företagens interna innovationsfunktioner minskas samtidigt som företagen i större utsträckning väljer att tillämpa öppen innovation, gränsöverskridande samarbeten. Massor av forskning visar på att öppen innovation innebär en rad fördelar och möjligheter, men även utmaningar. Få studier belyser dock sambandet mellan komplexa innovationsutvecklingsprocesser och tillämpandet av gränsöverskridande samarbeten. Påverkar antalet komplexa beståndsdelar i innovationsutvecklingsprocesser i vilken konstellation företag väljer att samarbete med externa parter? Författarna ställer sig frågande till detta. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur komplexiteten i innovationsutvecklingsprocesser påverkar i vilken utsträckning företag väljer att samarbeta med externa parter. Studien ska även undersöka i vilken konstellation företag väljer att samarbeta med externa parter baserat på hur komplexa innovationsutvecklingsprocesserna är. Även Incitament för gränsöverskridande samarbete vid utvecklandet av komplexa innovationer kommer att studeras. Genomförande: Kvalitativ data erhölls genom fem samtalsintervjuer med fyra Innovationsledare och en processansvarig för innovationsutveckling avseende komplexa innovationer inom Ikea. Kvantitativ data erhölls genom en enkätundersökning som besvarades av samtliga Innovationsledare samt deras medarbetare (28 respondenter totalt) Resultat: Studien indikerar på att ju mer komplex en innovationsutvecklingsprocess är, desto större är sannolikheten att externa parter får större inblick i fler beståndsdelar avseende utvecklingsprocessen. Graden av komplexitet i utvecklingsprocessen ökar även sannolikheten för att inifrån-ut innovation tillämpas. / Background: The companys internal innovation functions decreases while companies choose to apply open innovation, cross-border cooperation. Lots of research shows that open innovation involves several benefits and opportunities, but also challenges. Few studies, however, illustrates the connection between complex innovation processes and the application of cross-border cooperation. Does the number of complex components in innovation development processes affect in which constellation companies choose to cooperate with external parties? This is something the authors ask themselves. Purpose: The purpose of this study is to investigate how the complexity of innovation development processes affects the extent to which companies choose to cooperate with external parties. The study will also investigate what constellation companies choose to collaborate with external parties based on the complexity of innovation development processes. Incentives for cross-border cooperation in the development of complex innovations will also be studied. Implementation: Qualitative data was obtained through five interviews with four Innovation leaders and a process manager for innovation development, regarding complex innovations within Ikea. Quantitative data was obtained through a survey that was answered by all Innovation Leaders and their employees (28 respondents in total). Results: The study indicates that the more complex an innovation development process is, the greater is the likelihood that external parties will gain more insight into more components of the development process. The degree of complexity in the development process also increases the likelihood that inside-out innovation is applied.

Crowdsourcing och den kollaborativa ekonomin är modeller för öppen innovation som blir allt mer centrala i ett samhälle som står inför morgondagens utmaningar. För att ta itu med globala problem krävs det ett globalt samarbete och ett gemensamt ansvar, där delningsekonomin kan bli avgörande. I denna kvantitativa undersökning svarar vi på frågeställningen om hur upptagandet av och beslutsfattandet kring kollaborativa tjänsteinnovationer kan se ut när vi låter 50 studenter ta del av en kollaborativ tjänsteinnovation. Vi undersöker några befintliga kollaborativa tjänster, redogör för relevanta begrepp och visar på hur Diffusion of innovations kan användas för att förstå något så komplext som hur innovationer kan upptas och spridas i sociala system. Vidare visar vi hur ramverk för konceptualisering av crowdsourcing kan användas för att förstå hur miljöaspekten och viljan att samarbeta kan driva en stor grupp människor till att dela på kompetens, resurser och kunskap. Slutsatser och ett innovationsbidrag lyfts fram som kan hjälpa företag att förstå hur crowdsourcing kan användas och de villkor som spelar roll för individers upptagande. / Crowdsourcing and the sharing economy are essential models for open innovation when facing the challenges of tomorrow. Dealing with global problems require global cooperation and common responsibility, where the sharing economy may become crucial. In this quantitative study we examine how the adoption and decision-making process occurs when we let 50 students take part in a collaborative service innovation. We look at some already existing collaborative innovations, explain relevant concepts and show how Diffusion of innovations can be used to understand something as complex as adoption and diffusion of service innovations in social systems. Furthermore, we show how the framework for conceptualization of crowdsourcing can be used to understand how the environmental aspect and the willingness to cooperate can drive a crowd to share skills, resources and knowledge. Conclusions are presented and a contribution to help crowdsourcing ventures and collaborative networks is highlighted to understand individual adoption and the preconditions that affects their decision-making.

Ett framgångsrikt innovationsarbete möjliggör för framtagningen och utvecklingen av nya och befintliga digitala produkter och tjänster. Digital innovation driver ett behov av att agera och samarbeta med andra företag och organisationer, vilket innebär att involveringen av externa aktörer kan leda till att utmaningar uppstår. Genom vår litteraturstudie har vi identifierat utmaningar, och undersökt hur dessa kan hanteras genom en kvalitativ intervjustudie, syftet med studien blir därför att genom en litteraturstudie skapa förståelse för vilka utmaningar som finns, samt identifiera hur dessa utmaningar kan hanteras genom en intervjustudie. De primära deltagarna i studien är anställda på ett etablerat och ledande företag som arbetar med digital innovation. Vi kommer att studera hur dessa utmaningar kan hanteras utifrån följande frågeställning: Hur kan utmaningar med involveringen av externa aktörer i digital innovation hanteras? Studiens resultat bidrar med föreslagna angreppssätt för att hantera utmaningar med involveringen av externa aktörer. / Successful innovation work enables the development of new and existing digital products andservices. Digital innovation drives a need to act and collaborate with other companies andorganizations, which means that involving external actors can lead to challenges. Through ourliterature study, we have identified challenges and investigated how these can be handledthrough qualitative interview studies. The purpose of the study is to create an understanding ofthe challenges that exist through a literature study, and to identify suggestions on how thesechallenges can be handled through interview studies. The primary participants in the study areemployees of an established and leading digital innovation company. We will study how thesechallenges can be addressed based on the following question: How can challenges with theinvolvement of external actors in digital innovation be handled? The study's results contributewith proposed approaches to succeed in dealing with challenges in the involvement of externalactors.

Today, companies' sustainability work is considered business-critical, and more demands are arising within the area. The requirements are based on environmental factors, where the declining biodiversity and scarce resources make it crucial for companies to find new solutions for both resource efficiency and products. Currently, customers and consumers are putting most pressure on companies, but policies, laws and instruments are also starting to tighten. One industry that is facing major changes and challenges is the food industry, where vegan alternatives are emerging that outcompete the traditional companies. The report examines how food companies in meat and dairy production meet society's sustainability challenges. It studies the companies' sustainability work, what strengths and weaknesses they have, and what their opportunities are considering a long-term survival. In the report, three different categories have been identified, with different attributes and driving forces, to provide guidelines for firms in their future sustainability work. The study shows that many of the traditional companies are not always aware about the vitality of working with a long-term perspective when it comes to sustainability; Thus, missing opportunities to strengthen their competitiveness as well as possible revenue streams and hence miss their chances for long-term survival. Due to the lack of a system perspective and open innovation, companies are working reactively towards the market instead of actively trying to influence it. By working proactively in line with research and daring to work more with open innovation and collaborations, companies instead have an opportunity to steer the market in a favourable direction for both society and for themselves. This way they can also increase the probability of capturing the opportunities that arise and taking advantage of the revenue-generating cascades that are made possible through various collaborations throughout the value chain and outside of it. However, this is based on the companies understanding their role also in systems outside their own value chain, how the environment is affecting them but also how the firms affect the environment themselves. Those firms who have begun to understand the importance of working long-term with sustainability, and thus created more incentives than just financial ones, do not risk prioritize short-term financial gain over their sustainability work. This is believed to benefit the company’s likelihood of dealing with sustainability challenges, since it makes them more self-sufficient, thus increasing their chance to survival long term on the upcoming market. / Idag är företagens hållbarhetsarbete affärskritiskt, och det växer fram allt fler krav och utmaningar från omvärlden som företagen behöver förhålla sig till. Kraven grundar sig ofta i miljömässiga faktorer, där bland annat den minskande biologiska mångfalden och sinande resurser gör det avgörande för företagen att hitta nya lösningar på såväl resurseffektivisering som nya anpassade produkter. I dagsläget är det kunder och konsumenter som hörs mest, men sakta börjar även policys, lagar och styrmedel stramas åt. En bransch som står inför stora förändringar och utmaningar är livsmedelsbranschen, där allt fler veganska alternativ växer fram och börjar utkonkurrerar de traditionella företagen. Genom denna rapport undersöks hur livsmedelsföretag inom kött- och mejeriproduktion egentligen står sig mot samhällets hållbarhetsutmaningar. Här undersöks företagens hållbarhetsarbete, vilka styrkor och svagheter som finns, och vilka möjligheter de har för sin långsiktiga överlevnad.  I rapporten har tre olika kategorier identifierats, med olika attribut och drivkrafter, för att kunna ge riktlinjer för företagen i deras framtida hållbarhetsarbete. Undersökningen visar att många av de traditionella företagen är omedvetna om hur vitalt det är för dem att arbeta långsiktigt med hållbarhet och få det att genomsyra företaget. Därmed missar företagen även sina möjligheter till stärkt konkurrenskraft och nya intäktsströmmar, vilket i slutändan innebär att de också missar sina chanser till långsiktig överlevnad. På grund av ett bristande systemperspektiv och öppen innovation, arbetar företagen även reaktivt mot marknaden istället för att själva aktivt försöka påverka den. Genom att arbeta proaktivt i linje med forskning, samt våga arbeta mer med öppen innovation och samarbeten, har företagen istället en möjlighet att på god grund styra marknaden i en gynnsam riktning för såväl samhället som för sig själva. Därigenom kan de också öka sannolikheten att lyckas fånga de möjligheter som uppstår och ta vara på de intäktsskapande kaskader som möjliggörs genom olika samarbeten över hela värdekedjan och utanför. Detta bygger dock på att företagen förstår sin roll även i system utanför sin egen värdekedja, hur omvärlden påverkar dem som företag samt hur de själva påverkar omvärlden. De företag som börjat förstå vikten av att arbeta långsiktigt med sitt hållbarhetsarbete, och därmed skapat fler incitament än endast ekonomiska, riskerar inte att bortprioritera hållbarhetsarbetet för kortsiktig ekonomisk vinning. Fler incitament gör även företagen mer självgående, vilket tros öka deras sannolikhet att hantera hållbarhetsutmaningarna och därmed överleva långsiktigt på den kommande marknaden.

This research examines the present state of Open Innovation (OI) and its spread among Colombian Small and Medium Enterprises (SMEs). The research addresses the scarcity of studies on innovation diffusion in underdeveloped countries like Colombia, specifically focusing on the adoption and practices of OI among SMEs. The primary data for this research were obtained through semi-structured interviews with eight participating SMEs from various sectors located in major Colombian cities. The findings indicate that these companies are already utilizing OI approaches to different extents, showcasing significant progress towards adopting a collaborative and market-oriented mindset. Colombian SMEs' increasing recognition of the value of collaboration with external agents and diverse channels for innovation dissemination holds substantial benefits for a developing country like Colombia, contributing to job creation, economic growth, and sustainable development. However, certain barriers exist, both internal and external, which hinder the diffusion of OI practices. Internal barriers include resistance to change, high innovation costs, partner selection challenges, and concerns about losing control of knowledge. External barriers encompass the Colombian regulatory framework, limited access to financing, and evolving market conditions. / Denna forskning undersöker det nuvarande läget för öppen innovation (OI) och dess spridning bland colombianska små och medelstora företag (SMF). Forskningen tar upp bristen på studier om innovationsspridning i underutvecklade länder som Colombia, med särskilt fokus på antagandet och praxis för OI bland små och medelstora företag. De primära uppgifterna för denna forskning erhölls genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande små och medelstora företag från olika sektorer belägna i större colombianska städer. Resultaten visar att dessa företag redan använder OI-metoder i olika utsträckning, vilket visar på betydande framsteg mot att anta ett samarbets- och marknadsorienterat tankesätt. Colombianska små och medelstora företags ökande insikt om värdet av samarbete med externa aktörer och olika kanaler för innovationsspridning innebär stora fördelar för ett utvecklingsland som Colombia, och bidrar till att skapa arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Det finns dock vissa hinder, både interna och externa, som försvårar spridningen av OI-praxis. Interna hinder inkluderar motstånd mot förändring, höga innovationskostnader, utmaningar vid val av partner och oro för att förlorakontrollen över kunskapen. Externa hinder omfattar det colombianska regelverket, begränsad tillgång till finansiering och föränderliga marknadsvillkor.

Matbranschen är en bransch där få stora innovationer sker. Under de senaste åren har marknaden sett en kraftig utveckling av återförsäljares egna varumärken vilka konkurrerar ut befintliga produkter från livsmedelsproducenter genom deras billigare pris. Vidare medför det faktum att återförsäljare är en mellanhand mellan livsmedelsproducenter och konsument att en distans mellan producent och konsument uppstår. För att bemöta konkurrensen från återförsäljarnas egna varumärken behöver producenter komma med produktinnovationer som lyckas ta konsumenternas preferenser i beaktning. Med grund i detta samt att tidigare studier inom området saknas formulerades studiens syfte till: att undersöka hur utvecklingen av nya produkter hos en leverantör inom den svenska livsmedelsindustrin kan bli mer konsumentcentrerad. Tre huvudområden identifierades för att angripa problemet: affärsmodeller, innovation och värdeskapande och genom en djupdykning i vetenskaplig litteratur inom dessa områden togs slutligen en analysmodell fram. Studiens tre huvudområden låg till grund för en kvalitativ, enkel fallstudie av en svensk livsmedelsproducent. Empiriska data samlades in genom 19 semistrukturerade intervjuer och två studiebesök i produktionen. Intervjuerna genomfördes på ett antal utvalda avdelningar inom fallföretaget för att få en omfattande förståelse för dels hur en livsmedelsproducent utvecklar produkter, dels hur produktutvecklingen skulle kunna bli mer konsumentcentrerad. Studien resulterade i fem slutsatser: Externa samarbeten främjar produktutvecklingen eftersom de ger möjlighet till att samla in och utföra nya idéer genom att bidra med nya perspektiv och kompetenser. Obalans i inflytande och brist på transparens kan påverka externa samarbeten negativt. Studien visade även att distansen mellan leverantörer och konsument försvårar leverantörens möjligheter att förstå konsumentens värdeskapande vilket komplicerar konsumentcentrerad produktutveckling. Insamlandet av konsumentåsikter möjliggör för användandet av verktyg för att mäta och därmed möjligheten att förstå konsumentens värdeskapande. Återförsäljare och konsumenter skapar värde utifrån olika faktorer vilket är viktigt att ta i beaktande vid utveckling av nya produkter för att fokusera rätt värdeerbjudande mot rätt kund. Utifrån slutsatserna formulerades sex rekommendationer där livsmedelsproducenter rekommenderas att utveckla samarbeten för att främja produktutvecklingen. Vidare rekommenderas mer transparens inom samarbeten för att förbättra befintliga samarbeten och få till nya externa samarbeten. Distansen mellan leverantör och konsument bör minskas och konsumenten bör involveras mer för att främja en konsumentcentrerad produktutveckling. Vidare bör leverantörer strukturera insamlingen av konsumentåsikter och vara medvetna om skillnaden mellan återförsäljares och konsumentens värdeskapande. Vidare diskuterades studiens begränsningar och förslag på framtida forskning. För ett få en mer nyanserad bild av det identifierade problemet hade återförsäljare och konsumenter kunnat intervjuas. / The food industry is an industry where few innovations occur. Within the last years the market has seen a heavy increase in retailers’ own brands which are outcompeting products from food producers due to their lower price. Furthermore, the fact that a retailer is a middle hand between food producers and consumers means that there is a distance between producers and consumers. To meet the competition from the retailers’ own brands, producers need to provide product innovations which are capable of taking consumer preferences into account. Based on this and the lack of studies within the area the purpose of the study became: to investigate how the development of new products at a supplier within the Swedish food industry can become more consumer oriented. Three main areas were identified to attack the problem: business models, innovation, and value creation, and through a deep dive in academic literature within these areas an analytical model was created. The study’s three main areas were the basis of a qualitative, single case study of a Swedish food producer. Empirical data was obtained through 19 semi structured interviews and study visits at two of the producer’s production sites. The interviews were carried out at a few specifically chosen departments within the case company to obtain a holistic understanding of how a food producer develops products but also how the development of products can become more consumer oriented. The study resulted in five conclusions: External collaborations promote product development because they provide the opportunity to collect and execute new ideas by contributing with new perspectives and competences. Imbalance in influence and lack of transparency can negatively affect external collaborations. The study also showed that the distance between a supplier and consumer makes it difficult for the supplier to understand the value creation of the consumer which complicates consumer-oriented product development. The collection of consumer opinions enables the use of tools to measure and understand the value creation of the consumer. Retailers and consumers create value based on different factors which are important to take into account when developing new products in order to focus the correct value proposition on the correct customer. Based on the conclusions, six recommendations were formulated where food producers are recommended to develop external collaborations to promote product development. Furthermore, more transparency within external collaborations is recommended to improve existing and to obtain new external collaborations. The distance between a supplier and consumer should be reduced and the consumer should be involved more to promote consumer-oriented product development. Furthermore, suppliers should structure the collection of opinions from consumers and be aware of the differences between retailers and consumers value creation. Furthermore, the constraints of the study were discussed along with suggestions for further studies. To obtain a more nuanced picture of the identified problem, retailers and consumers could have been interviewed as well.

Innovation has proven to be an important way for companies to be competitive and relevant in a dynamic market. The construction industry has tended to focus on incremental innovations and is not as familiar with methods for developing radical innovations. Scenario-based portfolio management is a way of structuring radical innovation projects according to possible future scenarios. Within these portfolios, it is necessary to assign the different areas a priority order where the most prioritized areas require a sufficiently high inflow of ideas. The purpose of this study was therefore to investigate how the innovation hub of a large Swedish company in the construction industry can steer the idea generation of radical innovations towards specific areas of development. By conducting internal and external semi-structured interviews, difficulties and opportunities in the company's idea generation could be identified. The results showed that the case company is missing specific methods to increase the number of generated ideas and that there is a lack of communication of the priority domains that exist in the innovation portfolio. It was also shown that there are some organizational difficulties for innovation in the construction industry. An analysis based on the results and a detailed literature study resulted in a number of recommendations. These recommendations demonstrate how open innovation as well as communication and changes in organizational structure should be implemented to achieve an increased number of ideas for the priority areas in a company's innovation portfolio. The recommendations from this study apply to large companies in the construction industry that work actively with innovation. / Innovation har visat sig vara ett viktigt sätt för företag att vara konkurrenskraftiga och relevanta på en dynamisk marknad. Byggindustrin har haft en tendens att fokusera på inkrementella innovationer och saknar i många fall utarbetade metoder för utveckling av radikala innovationer. Scenariobaserad portföljhantering är ett sätt att strukturera radikala innovationsprojekt efter möjliga framtidsscenarion. Inom dessa portföljer är det nödvändigt att tilldela de olika områdena en prioriteringsordning där de mest prioriterade områdena kräver ett tillräckligt högt inflöde av idéer. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur innovationshubben på stort svenskt företag inom byggbranschen kan styra idégenerering av radikala innovationer mot ett specifikt utvecklingsområde. Genom att utföra interna samt externa semistrukturerade intervjuer kunde svårigheter och möjligheter i företagets idégenerering identifieras. Resultatet visade att det saknas specifika metoder för att öka mängden idéer som genereras, samt att det finns en brist på kommunikation av de prioriterade domäner som existerar i företagets innovationsportfölj. Det påvisades även att det finns vissa organisatoriska svårigheter för innovation kopplade till byggbranschen. En analys baserad på resultatet samt en utförlig litteraturstudie resulterade i ett antal rekommendationer. Dessa rekommendationer påvisar hur öppen innovation samt kommunikation och förändringar i organisationsstruktur bör implementeras för att uppnå en ökad mängd idéer till de prioriterade områdena i ett företags innovationsportfölj. Rekommendationerna från denna studie är applicerbara på stora företag inom byggbranschen som arbetar aktivt med innovation.

The new EU regulation, revised payment services directive (PSD2), will change how the retail banking market works today. It will obligate banks, with the consumer’s consent, to provide access to account information and thus open up the market for new actors. This study aims to provide an understanding of the effects PSD2 will have on the retail banking market in Sweden and how the banks will act to cope with the changes it entails. There is a lack of academic articles on PSD2, and the reports that do exist are to the greater extent published by consultants. Hence, this report seeks to bridge that gap by exploring banks from a strategic point of view, taking a starting point in the theory of competitive advantage and open innovation, in order to analyse different banks’ strategies that they are considering when PSD2 is enforced. This will be a cornerstone for understanding the future development of the Swedish retail banking market. To gain in-depth knowledge about the banks’ strategies to cope with PSD2, a case study has been made where 10 semi-structured interviews have been conducted with 10 different banks operating in Sweden - this represents the greater majority of all banks in the Swedish retail banking market. From the empirical findings in this report, it is clear that very few banks consider that only complying to PSD2 is a good strategic alternative. Instead, most banks see greater business opportunities in PSD2 and from this study it is evident that the market is heading towards an open banking approach. However, the path towards open banking differs between banks. All banks will focus on becoming compliant but due to differences in size, capabilities and resources, the banks try to differentiate themselves through different approaches. Some banks will attempt an open banking approach immediately, while others will start by becoming a producer of services and from there decide whether or not to move into open banking. What has been made crystal clear from the analysis of the empirical findings, is that no banks will start off by becoming a distributor of more advanced customer data to third parties. / Den nya EU-regleringen, andra betaltjänstdirektivet (PSD2), kommer att förändra hur bankmarknade fungerar idag. Det kommer att förplikta banker, med konsumentens samtycke, att ge tillgång till kontoinformation och därmed öppna marknaden för nya aktörer. Denna studie syftar till att ge en förståelse för de effekter som PSD2 kommer att ha på bankmarknaden i Sverige och hur bankerna kommer att agera för att klara de förändringar som medförs. Det finns få akademiska artiklar om PSD2, och rapporterna som finns är i större utsträckning publicerad av konsulter. Därför syftar denna rapport till att bidra med en akademisk rapport som utforskar banker från en strategisk synvinkel, med utgångspunkt i teorin om konkurrensfördelar och öppen innovation, för att analysera bankernas strategier för att möta PSD2. Detta  kommer att vara grunden för att få en förståelse av den framtida utvecklingen av den svenska bankmarknaden.  För att få en djupare förståelse av bankernas strategier för att möta PSD2 har en fallstudie gjorts där 10 halvstrukturerade intervjuer har genomförts med 10 olika banker som är verksamma i Sverige - det motsvarar större delen av marknadsandelen på den svenska bankmarknaden. Från de empiriska resultaten i denna rapport är det uppenbart att väldigt få banker anser att endast följa PSD2 är ett bra strategiskt alternativ. I stället ser de flesta banker större affärsmöjligheter i PSD2 och från denna studie är det uppenbart att marknaden är på väg mot “open banking”. Vägen mot “open banking” skiljer sig mellan bankerna. Alla banker kommer att fokusera på att bli kompatibla men på grund av skillnader i storlek, kapacitet och resurser försöker bankerna skilja sig genom olika metoder. Vissa banker kommer omedelbart att ta sig an “open banking”, medan andra börjar med att bli en producent av tjänster och därmed bestämma huruvida de ska gå in i “open banking” eller inte. Vad som har tydliggjorts från analysen av de empiriska resultaten är att inga banker kommer att börja med att bli distributör av mer avancerade APIer till tredje parter.