Studiens syfte var att undersöka förskollärares upplevelser av, men också kunskaper om att hantera, övergångssituationer mellan lek och rutin i förskolan. Förskoleåldern är en period i livet där det kan upplevas svårt att avsluta en rolig aktivitet för att övergå till en annan, därför är det som förskollärare viktigt att kunna ge bra stöd vid dessa situationer. Åtta förskollärare intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Genom tematisk analys synliggjordes att några av de verktyg och strategier som stod att finna i det teoretiska underlaget användes praktiskt. Resultatet visade därtill att förskollärare beskrev sig använda verktyg och strategier som inte stod att finna i teorin. Resultaten analyserades utifrån ett relationellt synsätt på pedagogik samt de sociokulturella begreppen proximal utvecklingszon, medierande verktyg, stöttning och appropriering. Slutsatsen pekade på att förskollärare kan uppleva övergångar som krävande, men att upplevelserna av specifika övergångar präglades av de strategier som användes.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur studie- och yrkesvägledarprofessionen kan vara till stöd i att skapa trygghet för elever som upplever oro vid skolavveckling av skolan i undersökningen. Skolavveckling och de många förändringar som sker i samband med denna ses och benämns i detta arbete som övergång. Genom datainsamlingsmetoderna delvis deltagande observation samt kompletterande kvalitativa ostrukturerade intervjuer och med hjälp av teoretiska perspektiv från psykologin om emotionerna oro och trygghet, socialpsykologisk teori om självbestämmande samt metodstöd för övergångar inom skola skapas förståelse för problemområdet. Resultaten visar att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll vid skolavveckling för att bemöta elevers oro. Genom att vara en närvarande vuxen, utmana elevers självreflektion, bidra med förutsättningar för elevers autonomi, kompetens och samhörighet och skapa och utvärdera strukturer kan studie-och yrkesvägledare bidra till trygga övergångar inom skola.

Studie- och yrkesvägledning riktar in sig mot begrepp som karriärförändring ochyrkesidentitet men alldeles för lite forskning inom studie- och yrkesvägledningfokuserar inom arenan av sport och idrott. Det finns även mycket tidigare forskning somfördjupar sig kring övergångar och utmaningar av före detta professionella idrottaresamt hur viktigt det är med stöd under processen. Därför har det väckts ett starkt intresseför att undersöka dessa begrepp inom idrott, med inriktning mot elitfotbollsspelare pågrund av personligt intresse för fotboll. Studiens syfte är att undersöka och analysera deförändringarna som sker i en elitfotbollsspelares identitet och karriär efter att de avslutatsin karriär på grund av skada. Frågeställningarna som uppkommer i studien undersökerpå vilka sätt elitfotbollsspelares självbild och identitet påverkas efter avslutad karriär,samt vilka utmaningar elitfotbollspelare stöter på under övergången frånfotbollskarriären. För att fånga upp data har det använts en kvalitativ metod i form avsemistrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sex informanter som alla har spelatfotboll på elitnivå. Resultatet har analyserats med hjälp av Mark L. Savickas teori Careerconstruction theory samt Hodkinson och Sparkes Careership theory. I denna studie komskribenterna fram till att elitfotbollspelare präglas av flera utmaningar och anpassningar isina yrkesidentiteter, karriärförändringar och övergångar och att det behövs stöd.Slutligen framställdes förslag för vidare forskning inom ämnet.

Idag bor ca 35 procent av barn till separerade/skilda föräldrar växelvis varannan vecka hos respektive förälder. Med en kvalitativ intervju och fenomenologisk ansats riktar sig studien till barn som bor växelvis, en vecka vardera hos sina separerade/skilda föräldrar och hur de upplever övergången mellan hemmen. I studien deltog åtta barn i åldern 6-18 år. Intervjun baseras på halvstrukturerade frågor med intervjuguide och den berör föräldrars stöd till barnen och hur förberedelsen ser ut i samband med bytet. Resultatet visar att barnen får praktiskt stöd av sina föräldrar medan det känslomässiga ansvaret tycks vila på dem själva. Bytet mellan hemmen tycks för de flesta som deltog i studien ha blivit som en rutin bland andra rutiner men när det väl är dags för en övergång så upplever de flesta informanterna ledsenhet och motstridiga känslor. Det psykoterapeutiska förhållningssättet har lyfts upp som en viktig faktor för utfallet av barnens berättelser och vikten av att inkludera barnen och följa upp deras behov.

The overall purpose of the study was to get a deeper understanding of the process of transition from preschool to compulsory school. According to the purpose the study three issues are the following: 1. How organized the reception to the compulsory school? 2. The motives are to host the compulsory school? 3. What consequences may mean the individual, group and organizational level? The background of the study highlights different factors that influence the transition between pre-school and compulsory school. Also included is a review of research on studies related to students experiences of being in compulsory school and wc alternative solutions which occurred out in the operations, which are relevant for the study. Semi-structured interviews were conducted with eight managers /principals and special educators. The result is divided into four themes. The result in part one includes enrollment processes for compulsory school. Part two describes the reasons for the receipt of compulsory school. The third part shows the impact on the individual group and organizational level. The fourth section deals with children and carers influence and participation. The discussion raised that since the new Education Act (Lgr 11) it is clear who belongs compulsory school and who do not. It requires a diversity of actors that work together to facilitate the transition process for children/ students.

Övergångar mellan olika skolformer är komplexa och berör elever, föräldrar och lärare. Elevernas egna uppfattningar om övergångar har inte hörts i så stor omfattning varken i media eller i forskningsstudier. Syftet med den här studien har varit att beskriva upplevelsen av övergång mellan grundskola till gymnasiet för några elever i behov av särskilt stöd. I denna kvalitativa studie deltog tio elever. Dessa intervjuades om övergången mellan årskurs nio i grundskola till gymnasiet. Data i studien analyserades med stöd av en fördjupning av Bronfenbrenners modell, systemteori samt Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar på skyddsfaktorer som kan bidra till att elev i behov av särskilt stöd gavs en bättre chans att lyckas med sina studier på gymnasiet. Dessa skyddsfaktorer omfattade relationer med lärare, specialpedagoger och vänner som eleverna i behov av särskilt stöd ansåg sig i behov av för att påverka deras möjlighet till lärande positivt. Även vårdnadshavarens roll vid övergången lyfts fram som en skyddsfaktor. Som riskfaktorer framkom stress och avsaknaden av trygga relationer.

Bakgrund: Dagens sjukvård är oftast inriktad på att bota och därför kan palliativ omvårdnad vara utmanande för sjuksköterskan som är ovan att arbeta nära döden. Sjuksköterskan har ett ansvar för att en god omvårdnad ska uppnås, även i palliativa situationer. Behovet av palliativ omvårdnad förväntas även öka vilket innebär att det är av vikt att studera hur sjuksköterskan kan ge en god palliativ omvårdnad till patienter som befinner sig i övergång från botande till palliativ vård. Syfte: Att beskriva faktorer som möjliggör att sjuksköterskan kan ge en god omvårdnad till patienter som befinner sig i övergång från botande till palliativ vård i livets slutskede inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt som bygger på 14 vetenskapliga artiklar som söktes fram via databaserna Pubmed, Cinahl samt PsycINFO. Resultat: Vikten av att identifiera och diagnostisera döendet hade betydelse för möjliggörandet av en god palliativ omvårdnad då det ansågs vara betydande för att palliativ vård påbörjades. Ett välfungerande samarbete i teamet hade också betydelse för att kommunikationen var god inom vårdprocessen. Sjuksköterskans attityder till palliativ vård samt hens relation med patienten var även de betydande faktorer för att möjliggöra en god omvårdnad till palliativa patienter. Slutsats: Resultatet visar att en god kommunikation i teamet är av stor vikt för att kunna leverera bra palliativ vård. Faktorer som visade sig underlätta kommunikationen var att vårdlaget arbetar mot gemensamma mål och vårdplaner samt att dessa dokumenterades för att öka kontinuiteten. Det har kunnat påvisats att undervisning om palliativ vård kan göra skillnad och på så sätt säkra att patienten får en bättre vård. / Background: Today's healthcare is usually cure focused and therefore palliative nursing can be challenging for a nurse who is new to work close to death. The nurse has a responsibility in achieving good nursing care, including palliative situations. The need of pallitaive care is expected to rise which means there is a great importance in studying how the nurse can provide good care for patients transitioning from curative to palliative care. Aim: To describe factors that enable the nurse to provide good care to patients who are in transition from curative to palliative care in the end stage of life in the inpatient care. Method: A literature review based on 14 scientific articles who were found at Pubmed, Cinahl and PsycINFO. Results: The importance of identifying and diagnosing dying was important for enabling a good palliative care as it was considered to be significant in order to start palliative care. A well-functioning team-based collaboration also had significance to enable a good communication in the care process. The nurse's attitudes to palliative care and their relationship with the patient were also important factors for enabling good care for palliative patients. Conclusion: The result shows that good communication within the team were of great importance to deliver quality care in a palliative situation. To enable good communication the team should have a common goal, set up goals of care, and be sure to document those in order to maintain continuity. It has been shown that palliative education in the workplace can make a difference so that the patient gets better care.

<p>Pengarna rullar allt snabbare inom fotbollen och från Southampton säljs de båda tonåringarna Theo Walcott och Gareth Bale för £5 miljoner styck. Båda de händelserna följdes av ett kursfall för Southamptons aktie vilket skulle kunna tolkas som att marknaden inte tyckte det var goda nyheter. Detta leder oss till vår problemformulering:</p><p>Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurser vid spelarövergångar?</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en avvikande avkastning i samband med en spelarövergång. Vi undersöker även om det är någon skillnad mellan spelarköp och spelarförsäljningar. Detta gör vi genom en event-studie med 70 övergångar där vi jämför avkastningen från klubbarnas aktier med förväntad avkastning. Vi använder oss av indexet FTSE100 för att få fram den förväntade avkastningen. Vi använder oss av främst Famas och Nofsingers teorier i vår teoretiska referensram. Fama beskriver den effektiva marknaden medan Nofsingers teori går in på olika typer av nyheter och deras påverkan av aktiekursen. Vi har även sett till Peterson som studerat hur rykten påverkar aktiekurser.</p><p>Vi finner i våra statistiska test att spelarövergångar påverkar aktiekursen negativt på dagen då nyheten tillkännages. Vi kan dock se att det endast är spelarköp som har en signifikant avvikande avkastning på händelsedagen. I gruppen spelarförsäljningar ser vi inga resultat eller mönster som går att statistiskt säkerställa. Det bör även klargöras att det endast är en genomsnittlig avvikande avkastning på 0,75 procent vid spelarförsäljningar och det är inte en speciellt avvikande.</p>

<p>With the ambitions to rehabilitate individuals with different kinds of work disabilities through work, the government owned Samhall AB has a long history as labour market measure in Sweden.</p><p>To show Samhall AB its importance, the company has requirements to fulfill the goal that around 5 percent of their employees, at Samhall AB, every year shall be transferred to an employment outside the company, which is called transition. Unfortunately since this goal was introduced it also created several dilemmas. One dilemma is the long lasting female under representation in transitions from Samhall AB to the regular labour market.</p><p>The essays main task is to investigate the factors behind the female under presentation in transition from Samhall AB through a genus perspective and by using quantitative and qualitative method.</p><p>The main conclusions are that female under representation in transitions from Samhall AB are basically caused by structural factors. Samhall AB’s strong industrial tradition and particularly the strong segregation between female and males on the regular Swedish labour market may inhibit females in their transitions. It also seems that Samhall AB has problems with transitions to the public service which bear a large female work force and probably is an important factor that inhibits female transitions. Even wages and employment may effect female representations in transitions. Typical female jobs on the regular labour market have in general both lower wages and lower length of service. This may lead to a bigger and smaller gap, a bigger and lower incentive to leave Samhall AB to the regular labour market which also may affect female and their representation in transition.</p> / <p>Med ambitionerna att rehabilitera arbetshandikappade genom arbete vilar det statligt ägda Samhall AB på en lång historia som arbetsmarknadspolitisk åtgärd i Sverige.</p><p>För att visa på företagets betydelse som ett arbetsinriktat rehabiliteringsinstrument på den svenska arbetsmarknaden har Samhall AB krav på sig att uppfylla målet att 5 procent av de anställda lämnar företaget för anställning utanför Samhall varje år, i det som inom Samhall kallas för övergång. Procentmålet har sedan dess uppkomst dragits med flera dilemman. En av dessa är den varaktiga underrepresentationen av kvinnor i övergångarna ifrån Samhall AB till den reguljära arbetsmarknaden.</p><p>Uppsatsens har med ett genusperspektiv och med hjälp av kvalitativ och kvantitativ metodik, utrett de faktorer som ligger till grund för den kvinnliga underrepresentationen i övergångar ifrån Samhall AB.</p><p>Av resultatet tycks den kvinnliga underrepresentationen främst bero på strukturella grunder. Här återkommer de tidigare uppfattningarna om Samhalls starka manliga industritradition och i synnerhet den könsuppdelning som råder mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden vilket troligtvis hämmar övergångar bland kvinnor. Uppsatsen har även uppmärksammat de svårigheter Samhall AB tycks ha med övergångar till kvinnodominerade yrken inom den offentlig sektor, vilket tordes utgöra en betydelsefull faktor till kvinnors lägre övergångsandel. Även lönesättningar och anställningsformer kan efter enligt uppsatsens resultat påverka kvinnors incitament att söka sig till den reguljära arbetsmarknaden. Samhallanställda kvinnor som har ambitioner att söka sig till kvinnodominerade yrken möter i många fall en arbetsmarknad med generellt lägre löner och spridda anställningsformer. Detta förhållande skulle kunna leda till ett större och mindre gap mellan män och kvinnor, vilket i sin tur kan ge skillnader mellan könens incitament att söka sig till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt uppsatsens resultat skulle alltså detta kunna vara en betydelsefull faktor som påverkar kvinnor och deras lägre övergångsandel inom Samhall AB.</p>

Pengarna rullar allt snabbare inom fotbollen och från Southampton säljs de båda tonåringarna Theo Walcott och Gareth Bale för £5 miljoner styck. Båda de händelserna följdes av ett kursfall för Southamptons aktie vilket skulle kunna tolkas som att marknaden inte tyckte det var goda nyheter. Detta leder oss till vår problemformulering: Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurser vid spelarövergångar? Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en avvikande avkastning i samband med en spelarövergång. Vi undersöker även om det är någon skillnad mellan spelarköp och spelarförsäljningar. Detta gör vi genom en event-studie med 70 övergångar där vi jämför avkastningen från klubbarnas aktier med förväntad avkastning. Vi använder oss av indexet FTSE100 för att få fram den förväntade avkastningen. Vi använder oss av främst Famas och Nofsingers teorier i vår teoretiska referensram. Fama beskriver den effektiva marknaden medan Nofsingers teori går in på olika typer av nyheter och deras påverkan av aktiekursen. Vi har även sett till Peterson som studerat hur rykten påverkar aktiekurser. Vi finner i våra statistiska test att spelarövergångar påverkar aktiekursen negativt på dagen då nyheten tillkännages. Vi kan dock se att det endast är spelarköp som har en signifikant avvikande avkastning på händelsedagen. I gruppen spelarförsäljningar ser vi inga resultat eller mönster som går att statistiskt säkerställa. Det bör även klargöras att det endast är en genomsnittlig avvikande avkastning på 0,75 procent vid spelarförsäljningar och det är inte en speciellt avvikande.