Examensarbetet består av att skapa ett designkoncept över en fjärrstyrd operatörsplats för Atlas Copcos maskin Piedestalskrotare. Maskinen verkar i en gruvmiljö där allt material som harbrutit si verksamheten transporteras och dumpas på ett galler. Gallrets uppgift är att separera de stenblock som är för stora. Maskinen Piedestalskrotarens funktion består i att klyva stenblocken. Denna process "en andra brytning" genomförs för att underlätta vidaretransport. I dag styr operatören arbetsprocessen intill gallret. Designkonceptet utgår från att maskinens arbetsprocess ska bli automatiserad genom att självständigt genomföra del av arbetet. Denna automation genererar till en förflyttning av operatör där övervakning och styrning istället sker på avstånd och ger möjligheten för styrning av flera maskiner samtidigt. Metoden för projektet var Designprocessen och resulterade i en operatörsplats med pekskärm som operatören styr hela arbetsprocessen med för att uppfylla likväl ergonomiska krav som för kognitiva processer. Vilket ger ett resultat med god uppfyllelse av kravet över en arbetsplats skapad utifrån användaren. / The work consists of creating a design concept of a remote operator control station for the Atlas Copco machine Pedestal boom. The machine operates in a mining environment where all the material that has been broken in the operation transports and dumped on a bars. The bars is to separate the stone blocks that are oversized. Pedestal boom machine's function is to break the boulders. This process "a second break" is implemented to facilitate further transport. Today, the operator controls the working process next bars. The design concept is based on the machine's work process will be automated through independently implement parts of the working process. This automation generates a movement of the operator where monitoring and controlling at a distance gives the ability to control multiple machines simultaneously. The method for the project was the designprocess and resulted in an operator seat with touch screen that the operator controls the entire work with to meet ergonomic requirements as well as for cognitive processes. Giving a result with good fulfillment of the requirement of a work created for the user.

Det här examensarbetet genomförs med Vattenfall Eldistribution som uppdragsgivare. Parter inom företaget anser att driftövervakningen idag sker aningen konservativt och traditionsbundet. Syftet med arbetet är att tydliggöra nuvarande övervakningsfilosofi och försöka hitta eventuella förbättringar och förändringar som kan införas i Vattenfall Eldistributions styrande dokument och driftövervakningssystem. Elektrisk kraftöverföring är ett effektivt och flexibelt sätt att transportera energi. Överföringsförmågan i ett elnät är dock begränsad och bestäms av de ingående komponenters kapacitetsgränser. Begränsningarna är oftast av termisk eller mekanisk natur, och ibland även en kombination av dessa. Ur ett övervakningsperspektiv kan en anläggning eller anläggningsdel i kraftsystemet bestå av flera ingående komponenter, exempelvis luftledningssektioner, kabelsektioner, frånskiljare, brytare, ström- och krafttransformatorer samt reläskydd. I rapporten framkommer det att luftledningar är den komponent som begränsar överföringsförmågan i systemet mest, följt av strömtransformatorer. Märkströmmen är den ström som sätter begränsningen för överföringskapaciteten i luftledningarna, den är baserad på kontinuerlig drift och vid bestämda förutsättningar där omgivningens förmåga att kyla är avgörande. När beräkningar av överföringsförmågan genomförs antas parametrar med sämsta tänkbara kylningsförhållandet. Bedömningen av överföringsförmågan är inte alltid enhetligt med hur larmgränserna fastslås, detta eftersom larmgränserna fastslås med försiktighet då det är en hjälpfunktion för driftoperatörerna. Larmen är ett verktyg för operatören som alltid kräver ett aktivt ställningstagande. Överlastförmågan är kopplat till åldring och haveri men även till anläggningssäkerheten. I rapporten framkommer det att apparater och kablar generellt inte överbelastas i Vattenfall Eldistributions nät medans luftledningar och transformatorer antas ha utrymme för det. Samtliga komponenter är beroende av sin omgivnings klimat men ändå tas inte hänsyn till detta i kapacitetsbedömningen för samtliga komponenter. Nätet kommer att användas hårdare i framtiden och för att utnyttja nätets fulla kapacitet krävs åtgärder för en mer exaktbedömning av den outnyttjad kapaciteten.Det resultat som framkommit i arbetet visar att vikten av att införa en ny rate, en kapacitetsgräns för apparater och en funktion för att i en större omfattning kunna bedöma elnätets dynamiska kapacitet i realtid i form av väderområden förfinar och optimerar nuvarande driftövervakning. / This thesis is carried out on behalf of Vattenfall Eldistribution. As parties within the company believe that operational monitoring today is somewhat conservative and traditional. The goal is to clarify the current monitoring philosophy and try to find any improvements and changes that can be introduced in Vattenfall's electricity distribution's governing documents and operational monitoring system. Electric power transmission is an efficient and flexible way of transporting energy. However, the transmission capacity of an electricity network is limited, and the limitation is determined by the capacity limits of the components. The limitations are usually of a thermal or mechanical nature, and sometimes even a combination of these. The power system can consist of several components, such as overhead line sections, cable sections, disconnectors, switches, current and power transformers and relay protection. The report shows that overhead lines are the component that limits the transmission capacity of the system the most, followed by current transformers. The rated current is the current that sets the limitation on the transmission capacity of the overhead lines, it is based on continuous operation and under certain conditions where the environment's ability to cool is crucial. When calculations of the transmission capacity are performed, parameters with the worst possible cooling ratio are assumed. The estimation of the transmission capacity is not always in accordance with how the alarm limits are determined, because the alarm limits are determined with caution as it is a help function for the operating operators. The alarms are a tool for the operator that always requires an active action. The overload capacity is linked to aging and breakdowns, but also to plant safety. The report shows that appliances and cables are generally something that is not overloaded while overhead lines and transformers are assumed to have room for it. All components are dependent on their environment, but still this is not taken into account in the capacity assessment for all components. The network will be used harder in the future and in order to utilize the network's full capacity, measures are required for a more accurate assessment of the available capacity. The results that have emerged from the thesis shows the importance of introducing a newrate, a capacity limit for appliances and a function to be able to assess the dynamic capacity of the electricity grid in real time to a greater extent in the form of weather areas refines and optimizes current operational monitoring.

Rötfeber (decay fever) was a category of fever illnesses mentioned frequently in Swedish district physicians’ yearly reports in the 19th century, but despite its frequency there is no real agreement on what rötfeber entails. In this thesis, I wanted to come to an understanding of how rötfeber could be defined and which people received the diagnosis. With the help of the physicians’ reports I examined how they discussed rötfeber and compared it to other diseases: Some physicians described it similarly to a common cold, while others meant it commonly resulted in death or acted as the worsening of a patient’s already terminal disease, such as cholera or typhus, or was synonymous with it. A lot of descriptions of rötfeber also coincided with descriptions of medical traditions based on one’s environment being the cause of disease, with polluted air or dirt often being named the transmitter of disease. While reading the reports, I noticed a pattern of rötfeber often being discussed in connection with a district’s poorer population. The physicians described how their way of living with unhealthy air and bad circulation, unhealthy foods, and lack of hygiene made them ill with rötfeber. The disease became a portrait of a poor person, and a rötfeber diagnosis could be used to further stigmatize already vulnerable people and survey them. Poor people were thus the people most often receiving the diagnosis and rötfeber itself was described to occur due to unhealthy living, which also defined the disease.

Inom byggindustrin uppstår många olika situationer som kan leda till olyckor där en person kan skadas eller avlida. Att utveckla metoder för att förhindra olyckor är därför mycket angeläget. I denna studie undersöker jag möjligheterna att skapa en applikation, anpassad för autonoma displaydatorer, för att öka säkerheten runt arbetsmaskiner genom att med objektdetektering och kameraövervakning skapa situationsmedvetenhet runt maskinen. Objektdetekteringen används för att hitta alla personer och koner som är med på bilden från kameran. Genom att detektera utställda trafikkoner byggs ett virtuellt stängsel upp som avgränsar det farliga området runt maskinen. För att sedan bedöma om personer befinner sig innanför området har jag tagit fram och utvärderat tre olika algoritmer. Jag har utvärderat algoritmerna med avseende på om exekveringstiden påverkar möjligheten att analysera 30 bilder per sekund och att de bedömer personens position korrekt i förhållande till det virtuella stängslet i olika scenarion.  Tester har också genomförts för att verifiera att algoritmerna fungerar i praktiken integrerade i realtidsapplikationen. Resultaten visar att inte någon av algoritmerna har exekveringstid som kommer att påverka analysen av 30 bilder per sekund. Vidare bedömer två av algoritmerna alla testade situationer korrekt förutom i vissa specifika fall när en person befinner sig exakt på en avgränsningslinje eller på en kon. Felbedömningen har dock ingen praktisk betydelse i denna tillämpning. Testerna av realtidsapplikationen visar att algoritmerna hanterar att området ändras dynamiskt och att det larmar när en person går in i det farliga området. Utifrån utvärderingen kan jag konstatera att det är möjligt att skapa en applikation för en autonom displaydator för att skapa situationsmedvetenhet för tunga arbetsmaskiner på byggarbetsplatser.

Syftet med studien har varit att uppnå djupare förståelse för hur ungdomar i åldrarna 18–25 år som bor i två socialt utsatta områden i Falkenberg och polisen som arbetar på områdena beskriver samt uppfattar interaktionen mellan varandra. Vidare ville vi även se närmare på ungdomars samt polisens uppfattning och beskrivning av bostadsområdena för att få djupare förståelse för interaktionen mellan parterna.Till studien har det genomförts 12 kvalitativa intervjuer med tre poliser och nio ungdomar. De teorier som har tillämpats för att analysera det empiriska materialet är Loïc Wacquants teori om Territoriell stigmatisering, Michel Foucault teori om övervakning och disciplinering samt Thomas Scheff teori om sociala band.Studiens resultat påvisar att båda områden lider av territoriell stigmatisering som bidrar till en ökad övervakning av områdena som då också påverkar de sociala banden mellan polisen och ungdomar samt mellan ungdomarna i deras grupper.

Under det senaste året har näthandeln ökat och har ersatt den fysiska handeln till stor del. Den ökade näthandeln har inneburit många nya arbetstillfällen samtidigt som det har resulterat i flera otrygga anställningsavtal och dåliga arbetsvillkor genom ökad kontroll och övervakning. Denna studie ämnade att undersöka hur kontroll och övervakning på arbetsplatsen kunde påverka lagerarbetares upplevda arbetsmiljö. En kvalitativ metod har använts för att svara på forskningsfrågan rörande de tre företag som analyserats i denna studie; Apotea, Zalando och H&M. Insamlingen av data bestod av sekundärdata genom offentliga handlingar från två olika myndigheter samt artiklar från massmedia. Analysen delades in i sex olika teman som diskuterar monotoni, socialt stöd, rutiner, anledningen till övervakning, integritet och integrering. Slutsatsen som kan dras från studien är att för att lagerarbetare ska uppleva en positiv arbetsmiljö och ha ett välmående på arbetsplatsen krävs rutiner, socialt stöd, integritet och integration.

Reglering och styrning av barns beteende och agerande kan ses som en del av deras uppfostran i såväl förskolan som i det övriga samhället. Men vad är det som regleras och vad eller vem är det som styr och reglerar och vad förväntas regler och styrning leda till? Kan barns motstånd ses som betydelsefullt? Den här studien har som syfte att belysa ovanstående frågor men den berör även barns förmåga att självreglera samt vilka former makthandlingar kan ta i den institutionella förskolemiljön. Det teoretiska perspektivet som används i analysen av det empiriska materialet bygger på maktbegrepp och tankar vilka lånats ifrån Foucault med tyngdpunkt på reglering och styrning. Studien bygger på ett antal observationer gjorda i förskolemiljö. Det som bland annat blir synligt i resultatet är att barn anpassar sig till de regler som pedagoger satt upp men även att de reglerar varandra samt att barn i stora grupper verkar styras av fler regler än individen. Det som regleras är bland annat beteende, agerande och rumslig kontext, vissa aktiviteter ska ske på bestämda platser men även individantalet på dessa platser regleras i stor utsträckning. Förskolemiljöerna är därmed en aktiv del i den styrning och reglering som existerar och pedagogerna använder sig ofta av miljön för att tydliggöra regler. Det visuella i miljön kan tänkas underlätta för barns inlärning av regler, förhållningssätt och självreglering men är inte alltid tillräckligt enligt denna studie. En del barn besitter förmågan att självreglera i vissa situationer medan andra barn har svårigheter och behöver stöd i de samma. Detta innebär att det finns ett behov av kunskap hos pedagoger i hur stöttning av barns förmåga att självreglera kan utformas. Det som också blir synligt i resultatet är ett frekvent förekommande motstånd mot regler och styrning. Motståndet sker på olika sätt och ibland i ganska subtila former men kan ses som barns möjlighet att utöva delaktighet och erhålla inflytande över sin tillvaro i förskolan.

Syftet med denna studie är att ur ett styrningsperspektiv analysera pedagogernas tal om den goda fysiska inomhusmiljön. Vi vill genom denna analys synliggöra vilka olika föreställningar det finns om den fysiska inomhusmiljön och vilka olika typer av styrning som framträder som idealiska för den. Vi har genomfört en kvalitativ studie där intervjuer av pedagoger legat till grund för vår insamlade empiri. Vi valde att avgränsa intervjuerna till pedagoger som arbetar på en och samma avdelning på en förskola i Malmö kommun. Pedagogernas intervjuer kompletterade vi med intervjuer av förste förskollärare och förskolechef då de också har ett ansvar för utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan.Som teoretisk utgångspunkt har vi hämtat inspiration av Michel Foucaults sätt att se på makt och styrning. Eftersom Foucaults tankar om makt och styrning inte ursprungligen riktar sig specifikt till förskolan har vi som komplement tagit hjälp av forskning där forskarna använt sig av Foucaults tankar som ett analytiskt förhållningssätt till förskolans verksamhet. Dessa är bland annat Nordin-Hultman, Markström, Tullgren och Palla. Från Nordin-Hultman hämtade vi även begreppet Inrutning för att belysa hur styrning i förskolans fysiska inomhusmiljö kan komma till uttryck och hur detta begränsar handlingsutrymme för de som vistas i miljön. I vårt resultat framkommer det att det finns flera olika föreställningar om den goda fysiska inomhusmiljön. Det framgår även hur pedagogerna försöker styra miljön och de som vistas i den mot dessa olika önskvärda föreställningar. Denna styrning utgörs till största del av en reglering och arrangering av rum och material, men även genom pedagogernas observationer och förhållningssätt. / Pre-school's indoor environment in a governmentality perspective

Deformationsövervakning har en betydande roll i samhället idag. Genom att studera och förutse deformationer har problemen kring konstruktion av dammar, broar och tunnlar kunnat hållas nere. Utan en fungerande deformationsövervakning kan såväl industrier som människor påverkas negativt. Deformationer i gruvor kan leda till stopp i produktionen medan deformationer i byggnader utgör en risk för människans säkerhet. För att förhindra dessa följder är det viktigt att analysera och övervaka deformationer med lämpligast mätningsmetod. Punktmolnsinsamling för deformationsövervakning utförs i huvudsak med markburna laserskannrar. Ett nytt instrument har dock nyligen kommit ut på marknaden, multistationen Leica MS50, som har möjlighet att skanna in hela punktmoln på liknande sätt som markburna laserskannrar.   I denna studie har deformationsmätningar utförts för att visa den minsta detekterbara rörelse som kan upptäckas med multistationen Leica MS50. Studien behandlar även hur olika upplösningar påverkar skanningstiden och skanningsfrekvensen samt om materialet som skannats har någon inverkan vid detektering av deformationer. I studien användes Leica MS50 i tre olika moment för att skanna punktmoln i flera olika upplösningar för deformationsmätningar. I de olika momenten skannades plastmaterial av olika tjocklekar och optiska egenskaper för att simulera deformation. För att analysera punktmolnen användes mjukvaruprogrammet Geomagic Control. Analysen utfördes genom att skapa en mesh av referensytan och mäta avstånden från deformerade objekt till den nämnda meshen.   Resultaten som erhölls visar tydligt hur deformationer på 2,1 mm kan upptäckas i djupled. Vidare kunde det konstanteras att skanningsmaterialets egenskaper har en stor påverkan vid avståndsmätningar. Det gick att se ett tydligt samband mellan tjocklek på material och avståndsfel i de fall där reflekterande transparenta plastmaterial användes. I denna studie kunde samtliga icke-transparenta deformationsobjekt detekteras vid mätning med alla upplösningar. Därmed kan slutsatsen dras att den lägsta upplösningen (15 × 15 mm) är den mest fördelaktiga i denna studie p.g.a. den korta skanningstiden. Det kunde även fastställas att punktupplösningen hade en direkt inverkan på skanningsfrekvensen, ju lägre upplösning desto lägre frekvens.

Sviterna av covid-19 år 2020 har lett till att distansarbete ökat markant. Pandemiutbrottet resulterade i att mångas arbetslivssituation förändrades och blev påtvingade att arbeta på distans, vilket har resulterat i möjligheten att även efter pandemins slut fortsätta med distansarbete. Distansarbetet har i sig medfört att digital övervakning av anställda blivit ett betydligt vanligare verktyg med syftet att övervaka, observera och bevaka anställdas aktiviteter, vilket medför en djupare inblick i den anställdes prestationer. I och med att distansarbete och digital övervakning är ett fenomen som ökat och i dagsläget är en central del och även förutsättning på mångas arbetsplatser, är det ett högst aktuellt ämne i dagens samhälle. Därmed väcks det en del frågor om hur denna digitala övervakning inverkar på anställda då deras prestationer konstant är under uppsyn av överordnade. Denna studie ämnar att undersöka anställdas upplevelser av hur digitala övervakningsmetoder inverkar på deras motivation och stress i distansarbetet. Detta för att motivation och stress är två begrepp som är mycket diskuterade i dagens samhälle, där vi finner att tidigare forskning inte har undersökt hur dessa begrepp påverkas av den digitala övervakningen som sker i distansarbetet. Tidigare forskning inom digital övervakning har främst skett från organisationens perspektiv och hur digitala övervakningsmetoder kan användas som ett verktyg till att öka effektiviteten på arbetsplatsen och  främja organisationens mål. Vi finner en brist i forskningen vad gällande hur dessa digitala övervakningsmetoder inverkar på anställda, framförallt vad gällande relevanta områden såsom stress och motivation. Syftet med studien är att, genom ta del av anställdas erfarenheter och upplevelser, skapa en förståelse för hur anställda upplever digital övervakning i relation till stress och motivation  när de jobbar på distans vid svenska kundtjänstföretag som urval. Detta för att kunna jämföra respondenternas upplevelser och identifiera likheter och skillnader som sedan grundar studiens slutsatser och praktiska rekommendationer till chefer angående hur de kan använda digitala övervakningsmetoder på ett mer effektivt sätt. Studiens frågeställning lyder därmed som följande;  Hur påverkar digital övervakning, i distansarbete, anställdas motivation och stress på svenska kundtjänstföretag?  I denna studie har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Dessa intervjuer har haft som utgångspunkt att förstå anställdas upplevelser av hur digitala övervakningsmetoder i distansarbetet påverkat de anställdas motivation och stressnivåer. Dessa intervjuer är grunden för empirin som sedan kopplas ihop med studiens teorikapitel som utgör studiens analys. I analysen har de olika respondenternas svar analyserats utifrån fem teoretiskt utvalda teman; organisering, distansarbete, digital övervakning samt motivation och stress. Med hjälp av empirin och analysen har vi kunnat besvara studiens forskningsfråga. Vi har med hjälp av studien fått insikt i hur digitala övervakningsmetoder påverkar anställdas motivation och stress i distansarbetet, samt har vi tagit fram praktiska rekommendationer för chefer. Resultatet av studien visar att digitala övervakningsmetoder påverkar anställdas motivation och stressnivåer negativt om de digitala övervakningsmetoderna inte används på rätt sätt av chefer. Detta resultat anser vi bidrar teoretiskt till forskningen, då somliga slutsatser studien utmynnat i inte redovisats inom tidigare forskning.