Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett hälsoproblem som ökar i samhället. Med hög kroppsvikt följer risker för fysiska och psykiska besvär. Enligt tidigare forskning är barn ofta medvetna om sin vikt, men det finns tendenser att barn med en för hög vikt förbiser det problematiska med detta. Familjen har en viktig funktion för att barnet ska nå en hälsosam livsstil och vikt.  Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt eller fetma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats , som har analyserats med en manifest innehållsanalys.  Resultat: Tre kategorier identifierades. Sociala konsekvenser och normer beskriver hur barn som på grund av sin vikt inte passade normen påverkades av att de ville passa in. Många av barnen hade upplevt mobbning. Upplevelsen av den egna kroppen skilde sig åt hos barn i olika åldrar och påverkades av både självkännedomen och andra människors åsikter. Att lyckas med förändring beskriver vilket sorts stöd och motivation barnen behövde för att lyckas med viktnedgång.  Slutsats: Att leva med övervikt eller fetma är en individuell upplevelse för varje barn. Gemensamt är att barn påverkas fysiskt och psykiskt av en för hög vikt och det är viktigt för sjuksköterskan att kunna bemöta dessa barn. Vidare forskning behövs för att optimera bemötandet och den framtida hälsan hos barn som lever med övervikt eller fetma.

Bakgrund: Övervikt och obesitas har ökat kraftigt i västvärlden de senaste decennierna och beskrivs som en epidemi. Obesa människor diskrimineras i samhället och upplever stigmatisering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt och obesitas. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2017) nio steg. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Polit & Becks (2017) granskningsmallar användes för kvalitetsgranskning av artiklar, för att säkerställa en god vetenskaplig kvalitet, vilket resulterade i 12 artiklar som inkluderades i resultatet. Databearbetning: Artiklarnas resultat bearbetades och attityder sammanställdes till tre teman relaterade till attitydernas uppbyggnad i kognitiva, affektiva och handlingsinriktade attityder. Resultatet visade att sjuksköterskor bär på negativa attityder till överviktiga och obesa patienter, men också att sjuksköterskor i varierande grad förhåller sig neutrala. Slutsats: Fördomar mot obesa människor är spridd i samhället och sjuksköterskor delar attityder och fördomar med övriga i samhället. Många sjuksköterskor eftersträvar opartiskhet och en professionell attityd oavsett patientens egenskaper och storlek. Anser sjuksköterskorna att orsaken till obesitas ligger under den personliga kontrollen var deras negativa attityder mot de obesa patienterna mer uttalade.

Background: Overweight among children is a growing issue in today's society. This issue isbased on a changed weight standard and an increased intake of calories. This leads to animpaired physical and mental health among the patient group which increases the need ofknowledge for healthcare professionals that encounter overweight children.Purpose: The aim for this study was to examine the experiences of healthcare professionalsfrom meetings within primary care with overweight children (2-18 years) and their parents.Method: A literature study with a descriptive design and qualitative approach based on 11qualitative original articles from the databases PubMed and CINAHL.Findings: Four categories were distinguished from the experience; fear, lack of knowledge,obstacles within treatment and tools. The fear was founded in a concern about stigmatizingthe child's weight and betraying the child and family's trust to healthcare. A lack ofknowledge was experienced in terms of limitation regarding diagnosis and treatment options.Obstacles within treatment was based on a lack of self-awareness regarding the issue andtherefore limited motivation for change. Tools and methods were highlighted to facilitatediscussions and treatments regarding the overweight issue.Conclusion: The meeting with overweight children and their parents is a complex task thatcontains several fears and obstacles for the healthcare professionals. This situation requiresan increased knowledge among the healthcare professionals, adequate tools and individualadaptation for a successful treatment.

Förekomsten av barnfetma är ett stort globalt problem i dagens samhälle. För att kunna minska problemet krävs det att vi som sjuksköterskor jobbar med stödinsatser som förebygger barnfetma. Syfte: Att belysa aspekter av stödinsatser från sjuksköterskan till överviktiga barn och deras familjer. Metod: En litteraturstudie har gjorts baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskans förebyggande arbete för barn med övervikt är viktigt för barnen och deras familjer. Kategorierna som arbetades fram belyser de områden som är speciellt viktiga och beskriver vad sjuksköterskan gör och vilken roll hon har. Identifiering och Uppföljning är ett viktigt steg för att kunna hjälpa och stödja de överviktiga barnen. Informativa samtal beskriver vad sjuksköterskan kan informera och lära ut om kost och fysisk aktivitet. Motivation och Uppmuntran, i denna kategori beskriver sjuksköterskan hur man kan gå till väga för att stödja och uppmuntra barnen. Det sista som kom fram i resultatet var Samverkan, här beskrivs vilka tillgångar som finns och borde finnas för den överviktiga. Diskussion: Brist på engagemang och motivation gör det väldigt svårt för sjuksköterskan att hjälpa och stötta de överviktiga barnen och deras familjer. Även om både det överviktiga barnet och dens familj är medvetna om problemet är det en lång väg att gå och kräver mycket stöd och kunskap från sjuksköterskan. Slutsats: För att hjälpas åt som vårdpersonal och dela varandras kunskaper och erfarenheter kan vi ge stöd till överviktiga att uppnå en hälsosam vikt.

Bakgrund: Fetma är ett globalt hälsoproblem, och sedan år 1975 har denglobala fetman tredubblats. Fetma drabbar människor i alla åldrar, generationeroch förekommer bland alla socioekonomiska grupper. Huvudorsaken till överviktoch fetma är ett högre energiintag än energiförbrukning, men även andra orsakarsom genetik kan ligga till grund för problemet. Konsekvenserna av fetma ärmånga, däribland kranskärlsjukdomar, diabetes, olika cancerformer och i vissa fallför tidig död. Individer med fetma får utstå både diskriminering och stigmatiseringpå grund av deras vikt.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors stödjande arbete till viktnedgång, hospatienter med övervikt och fetma.Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie med 15 vetenskapligaartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats, för att besvara studiens syfte.Samtliga artiklar är hämtade ifrån databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarär gjorda med en tidsram av artiklar publicerade mellan år 2011–2021.Resultat: Sjuksköterskor kan stötta patienter till viktnedgång med hjälp avrådgivning, däribland målsättning, motivation, fysisk aktivitet, kostrådgivning ochhungerträning. Flera faktorer påverkar sjuksköterskor under denna process, blandannat vikten av att bygga en nära relation med patienten, samsjuklighet, tidsbristoch rädslan för att inte uppfylla patientens förväntningar på mötet medsjuksköterskan.Slutsats: Resultatet i litteraturstudien visar att sjuksköterskor har en viktig rolli att ge stöd till viktnedgång hos patienter med övervikt och fetma, detta med hjälpav rådgivning av olika slag. Det finns dock en kunskapsbrist hos sjuksköterskor iarbetet med viktnedgång och därför behövs mer forskning i området.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett problem som ökar världen över och ses som en oroväckande trend hos framför allt barn. Föräldrar till barn med övervikt bär ett stort ansvar gentemot sina barn hälsa. Barn med övervikt riskerar fortsatt övervikt i vuxen ålder, att drabbas av sjukdomar relaterade till övervikt samt att utsättas förmobbning. Syfte: Att belysa föräldrarnas upplevelse av att ha ett barn med övervikt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 579 artiklar. Resultatet grundas på analys av Bettany-Saltikov & McSherry´s nio stegs metod och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: I resultatet framkom det att föräldrarna kände ett stort ansvar för sina barns hälsa men att övervikt var ett ömt ämne att prata om. Där känslor av skuld och skam men även att misslyckas i föräldraskapet. Föräldrar önskade att träffa andra i samma situation och att det kunde bringa en känsla av samhörighet. Resultatet redovisas genom tre kategorier: Ansvar för barnets övervikt, Skuldkänslor och oro och Information om barnets övervikt frambringar känslor. Slutsats: Fler aspekter behöver beaktas hos föräldrar till överviktiga barn. Vårdpersonal ska med sin kunskap och kompetens stödja föräldrarna att uppnå god hälsa hos sina barn. Viktigt är att inte öka känslan av skuld och skam hos föräldrarna, som i sin tur kan resultera i en känsla av misslyckande. Kunskap och kännedom om föräldrarnas upplevelse kan förebygga dessa känslor och i stället skapa förutsättningar för vårdande relationer mellan distriktssköterska och föräldrarna.

Bakgrund: Övervikt och fetma definieras som ett folkhälsoproblem som utvecklasständigt både globalt och nationellt. Övervikt och fetma orsakar dessutom ett antal olikasjukdomar som anses bidra med en tidig död. Samhällssynen på övervikt och fetma harpåverkan på hur sjuksköterskor upplevelser vårdandet av patienter med övervikt ochfetma. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter medövervikt och fetma. Metod: Denna studie har genomförts som en beskrivandelitteraturstudie. Följande databaser Cinahl, Pubmed har använts och 14 artiklar har valtsut för att besvara litteraturstudiens syfte. Huvudresultat Det framkom i resultatet attsjuksköterskans eftersträvade att skapade en god relation med patienten och inleda enkonversation med patienter med övervikt och fetma. Tillgång till kunskap, rättutrustning och personalbemanning är viktiga komponenter som ger en förutsättning försjuksköterskan att ge en säker vård för dessa patienter. Det visades även i resultat attsjuksköterskor ville ge god vård som har samma kvalitet till dessa patienter som andrapatienter men sjuksköterskorna upplevde att det var utmanande eftersom det fanns endel hinder som sänkte sjuksköterskans vilja såsom sjuksköterskans negativaförhållningsätt. Slutsats: I resultat framkom att sjuksköterskornas upplevelse avvårdandet av individer med övervikt och fetma är inte lika som andra patientgrupper.Faktorer som påverkar vårdandet av just denna patientgrupp anses vara saknad avlämplig utrustning, brist på resurser och otillräcklig kunskap hos sjuksköterskorna omvårdandet av patienter med övervikt och fetma.

Examensarbetet inriktar sig på att undersöka föreställningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet är att undersöka hur media med fokus på Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om ämnet barn med övervikt och barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgångspunkt. Huvudfrågan är: Hur talas det i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt? Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, Lärarnas tidnings och Socialstyrelsens hemsida. Det införskaffade materialet resulterade i artiklar, insändare och rapporter. I materialet gör sig pedagogers, privatpersoners och experters åsikter hörda. De som benämns som experter är forskare och läkare.Jag har använt mig av den kvalitativa metoden, textanalys. Materialet analyserade jag utifrån följande frågeställningar som sedan sammanställdes.-Vad anses orsaka övervikt/fetma?-Vad görs för att gå tillväga med problemet?-Var läggs fokus på problemet? Skiljer sig problemet mellan pojkar och flickor, etnicitet eller andra grupper i samhället? I undersökningen kom jag fram till att en av de största orsakerna till fetma anses vara dåliga matvanor i kombination med otillräcklig fysisk aktivitet. Jag har även uppmärksammat att barnfetma i media antingen ses som ett problem, eller som ett försök att hitta en lösning på problemet i form av förebyggelse.

Syftet med denna uppsats är att få kännedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gäller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angående de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar också att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka ätgär-der som vidtas i fråga om attityder och förhållningssätt gällande övervikt. Övervikts-problemet är komplext och därför finns det inga tydliga svar på mina frågeställningar utan svaren är beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mår fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan är beroende på vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrån, i skolan och i det övriga samhället. Med andra ord så styr attityden hur överviktiga bemöts samt hur stödet och engagemanget ser ut. Min viktigaste uppgift som lärare i detta sammanhang kommer därför att vara, att tag i överviktsproblemet så att det inte leder till psykiska men som sätter spår för resten av livet.

Introduktion/Bakgrund: Majoriteten av den svenska befolkningen lever med övervikt och fetma, om inga åtgärder görs kommer trenden att fortsätta. Samhällets omkostnader för övervikt och fetma år 2016 beräknades till 48,6 miljarder. Grunden i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är personcentrerad vård och det är mötet med patienten som kan leda till livsförändring  Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans arbete med att främja livsstilsförändring hos vuxna med övervikt. Metod Litteraturstudien skrevs utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed och granskades med Polit och Becks (2021) granskningsmallar. 10 artiklar utgör resultatet. Resultat:  Artiklarna resulterade i fyra kategorier- Relationer och kommunikationsstrategier, personcentrerat förhållningssätt, rådgivning och uppföljning.  Slutsats: I sjuksköterskans sätt att jobba med livsstilsförändringar hos patienter som hade övervikt eller fetma krävdes ett personcentrerat förhållningssätt med individanpassade rådgivning. Uppföljning var en viktig intervention i sjuksköterskans arbete till livsstilsförändringar.