<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur personalen upplever måltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som kock/kokerska, förskollärare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys utifrån vilken ett tema, två kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ”Att arbeta i medvind” beskrev hur det positiva hälsofrämjande arbetet gällande måltidssituationen går till i förskolorna medan kategorin ”Att arbeta i motvind” beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvårade det hälsofrämjande arbetet. Att arbeta hälsofrämjande handlade främst om att lägga grunden till ett hälsosamt liv med sunda kostvanor samt att få barnen att smaka och vara delaktiga i matlagningen. Hinder som förekom var att hälsoarbete inte var prioriterat från ledningen, stress, lite personal, låg budget, för dålig variation och för lite grönsaker i maten samt gamla tankemönster som gjorde det svårt att införa nya vanor och rutiner. En konklusion av denna studie är att kommunen bör göra en tydlig prioritering av hälsofrämjande arbete och satsa på motivationshöjande kurser och utbildningar för personalen. Något som i framtiden behöver göras är en kartläggning över hur de nationella riktlinjerna rörande kost i förskolan följs i praktiken.</p>

<p>The aim of this study was to describe the mental and social causes to obesity among children and adolescents, their consequences and what preventive interventions that are used. The method used by the authors was to search for scientific articles in the database Medline, using the keywords: obesity, overweight, child, body image, social, family, school, depression, nursing, quality of life, social support, prevention and support. The study was performed as a literature review, with a descriptive design, and the result contained 22 scientific articles. The main result of this study showed that obesity among children and adolescents is not only an individual problem, it affects the whole family. The main causes to obesity among children and adolescents are the socioeconomic status of the family, their lifestyle, and even gender to a certain degree. The main consequences were that the quality of life for the obese children and adolescents has worsened, and they are less active. The main preventive interventions were that breast-feeding had a positive effect, as well as physical activity, and support for the whole family. Obesity among children and adolescents is an increasing problem in the Western world. There are many factors involved, which makes it a very complicated and difficult problem to solve.</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva de psykiska och sociala orsakerna till övervikt hos barn och ungdomar, samt dess konsekvenser och vilka förebyggande åtgärder som används. Metoden som författarna använde sig av var att i databasen Medline söka vetenskaplig litteratur, utifrån sökorden: obesity, overweight, child, body image, social, family, school, depression, nursing, quality of life, social support, prevention och support. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 22 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien visade att övervikt hos barn och ungdomar inte bara är ett problem för individen själv, utan påverkar hela familjen. De viktigaste orsakerna till övervikt hos barn och ungdomar är familjens socioekonomiska status, deras livsstil och i viss mån också genus. De främsta konsekvenserna av övervikt hos barn och ungdomar var att de får en försämrad livskvalitet, och blir mer inaktiva. De åtgärder som framkom tydligast i resultatet var att amning var positivt, liksom fysiska aktiviteter, samt riktade stödåtgärder till hela familjen. Övervikt hos barn och ungdomar är ett ökande problem i västvärlden. Det är många faktorer inblandade, vilket gör det till ett mycket komplicerat, och svårlöst problem.</p>

<p>This study has focused on obesity prevention efforts in schools in the United States of America. The study was conducted in two states, Oklahoma and New Hampshire. In New Hampshire, the study was focused on more minor efforts which were the "CSHP", HEAL, Early Sprout, FIT, AFHY, 5210, and Kids CATCH Club. In Oklahoma, the focus on the study was on the program It's All About Kids.</p><p>Method: Unstructured interviews and observation, analysis from an national policy document. A total of seventeen interviews conducted, seven of them in New Hampshire and ten in Oklahoma. All interviews were recorded in addition to three in Oklahoma that was written by hand. Observations have been silent during lessons in New Hampshire and It's All About Kids.</p><p>Result: New Hampshire: efforts demonstrate an effect; however, it is difficult to get all of them to work in conjunction with the school meals serving, parents involvement and to get the school staff to understand the concept of role models. Oklahoma: The program It’s All About Kids is experiencing them that they have an effect. There is no standardized measurement of the impact. The program has created a higher level of consciousness about the importance of good health and mobility. The program has been difficult to establish a contact with parents and create a higher awareness by the school staff.</p><p>Conclusion: These programs show an effect, however, showing them a lack of ownership among parents. To engage and involve parents in the school's work and create a higher awareness about role models for school staff and parents would probably give better results.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll. Debatten kring barnfetma kan också sägas följa ett recept för moralisk panik. Experter driver, med den medicinska diskursens särskilda status i ryggen, den överordnade diskursen i materialet. De både definierar problemet och pekar ut dess källor. Som orsaker till den ökande barnfetman framhävs bland annat negativa influenser från USA, föräldrars bristande kompetens samt att vi lever i en ny tillvaro med nya levnadsvillkor.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Övervikt och fetma är ett globalt problem som ökar bland befolkningen. Ett liv med övervikt eller fetma kan medföra en vardag med diskriminering och fördomar. Patienter med övervikt eller fetma kan uppleva brister i vårdpersonals bemötande i samband med hälso- och sjukvårdskontakter. <strong>Syfte: </strong>Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med övervikt eller fetma upplever vårdpersonalens och framförallt sjuksköterskans bemötande i samband med hälso- och sjukvårdskontakter<strong>. Metod: </strong>Fördjupningsarbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie vilken baserades på sex vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>Patienter med övervikt eller fetma upplevde vårdpersonals bemötande såväl positivt som negativt. Patienterna upplevde att vårdpersonals kunskap om övervikt och fetma var otillräcklig. <strong>Slutsats:</strong> Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har inte tillräcklig acceptans och förståelse för patienter med övervikt- eller fetmaproblematik. Det är därför av betydelse att vårdspersonal får kunskap om och erfarenhet av denna patientgrupp för att patienter ska uppleva sig väl bemötta, vilket i sig medför ökad motivation att klara av den livsstilsförändring de behöver göra.</p>

<p>Övervikt och diabetes typ 2 är vanligt förekommande i dagens samhälle. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att anamma en sundare livsstil och försöka uppnå en bättre livskvalitet. Det innefattar till exempel att försöka äta hälsosammare kost. Syftet var att undersöka effekterna av en lågkolhydratkost hos personer med diabetes typ 2, samt hur viktförändringar i allmänhet påverkar livskvaliteten. En litteraturstudie har genomförts och 15 artiklar valdes efter granskning att ingå i studien. Dessa artiklar lästes och analyserades genom att sammanföra likheter och skillnader under olika kategorier. Resultatet beskrivs under följande fem rubriker: ”Kroppsvikt”, ”blodsocker”, ”blodfetter”, ”läkemedel” samt ”livskvalitet”. Resultatet pekar på att deltagare som åt lågkolhydratkost gick ner mer i vikt, fick förbättrade värden rörande blodsocker, blodfetter och kunde trappa ner eller sluta ta läkemedel vid diabetes. Livskvaliteten tolkas ha förbättrats vid viktnedgång.</p>

<p>The term ”health maintenance” was introduced in the 1960’s. A common conception nowadays is that health maintenance is always beneficial. Gestaldo (1997) meant that health education on one hand could give the individual a feeling of autonomy, but on the other hand also put the individual in an inferior position where the teacher represented “the truth”. How are we influenced by health maintenance? Which consequences does it have and are those always beneficial? This paper analyses the discourse of health in a Swedish region. The purpose is to discuss some “truths” within the discourse of health. Furthermore to show some “thruth-effects” for individuals and groups as well as open up and find new perspectives within the discourse of health. The discourse of health has been analysed based on Jörgensen and Philips (2004) description of discourse theory and discourse psychology. The analysis of the discourse includes reading of documents, observation of a general meeting and eighteen shorter interviews. Some “truths” that were pointed out was that <em>Health</em>, <em>Illness</em>, <em>Good eating</em> <em>habits</em> and <em>Exercise</em> is fundamental in the regional discourse of health and that these are supported by the medical discourse. Some of the effects induced by these “truths” were “Recommendations” and “Risks” which affected the individuals by classifications in the “Healthy” that followed the recommendations and the “Unhealthy” that risked illness.</p>

<p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan?</p><p>Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon. Materialet transkriberades och mailades till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. För att förklara resultaten använde vi oss av ramfaktorteorin.</p><p>De samarbeten som finns för skolsköterskan är med föräldrarna, personalen på skolan och med externa instanser. Förebyggande arbete för övervikt i skolan finns i form av förläsningar, nyttigare skolmåltider, ökad fysisk aktivitet på skolan och hälsosamtal. I vilken utsträckning skolsköterskorna arbetar förebyggande skiljer sig emellertid mycket mellan skolorna. Vissa skolsköterskor uppger att de inte använder sig av de riktlinjer som finns för övervikt i sitt arbete. Andra skolsköterskor använder riktlinjerna för att veta när de ska remittera vidare en överviktig elev och för att veta vad som förväntas av dem i sitt arbete som skolsköterskor. Skolsköterskorna tycker att resurserna de har är knappa, och då syftar de framförallt på de ekonomiska resurserna. Detta påverkar i vilken utsträckning de kan vidareutbilda sig och om extra resurspersoner på skolan kan tas in. Förutsättningarna för överviktsarbetet i skolan varierar beroende på om skolsköterskorna känner till och arbetar efter riktlinjerna, om de har tillräckliga kunskaper och resurser och om de har möjlighet till hjälp och stöd i sitt arbete.</p><p>Slutsatsen av studien är att det finns stora skillnader i hur skolsköterskorna arbetar med överviktsproblematiken på skolan. Dessa skillnader beror på olika ramfaktorer som styr deras arbete.</p></p>

Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem i hela världen och associeras många gånger till social diskriminering. Under de senaste 35 åren har övervikt och fetma ökat i Sverige och kostar sjukvården tre miljarder varje år. Patienter med övervikt kan känna sig otrygga samt kan känna ett obehag att söka vård på grund av rädsla för stereotypa attityder från sjukvårdspersonal. Syftet var att identifiera och beskriva forskning om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot vuxna patienter med övervikt/fetma. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa vad forskningen påvisar. Sammanlagt har 9 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa analyserats och valts ut. Artiklarnas resultat delades in i likheter och olikheter. Därefter utvecklades resultatet till fem olika områden/attityder. Resultatet visade att det finns delade meningar om attityder då vissa studier visade olika resultat. Attityder som sjuksköterskor kan ha är att patienter kan vara lata, oattraktiva, långsamma och sällan uttrycker sina riktiga känslor har påvisats. Sjuksköterskestudenter visade sig ha mindre negativa attityder än sjuksköterskor. Sjuksköterskors BMI kan ha en betydelse för vilka attityder och fördomar hon eller han har i mötet med patienten. På grund av ett ojämt och motsägelsefullt resultat är det svårt att dra en slutsats om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder. / Overweight and obesity is a major health problem worldwide and many times associated to social discrimination. Over the past 35 years, overweight and obesity has increased in Sweden and costs the healthcare three billion crowns each year. Patients with obesity can feel insecure and discomfort to seek treatment because of fear of stereotypical attitudes from health professionals. The aim was to identify and describe research on nurses and nursing students´ attitudes towards adult patients who are overweight/obese. A literature review was used to compile what the research shows. A total of nine articles, both qualitative and quantitative studies was selected and analyzed. Results of all articles were divided into similarities and differences. Thereafter five different areas were developed from the result. The results showed that there are differing views on attitudes when some studies showed different results. That the patients can be lazy, unappealing, slow and rarely express their true feelings are some of the attitudes that have been found. Nursing students were found to have less negative attitudes than nurses. The nurse BMI may have significance for the attitudes and prejudices that she or he has in the meeting with the patient. Because of uneven and contradictory results, it is difficult to draw a conclusion about nurses and nursing students.