Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframställningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framställs som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, på vilket sätt frågor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning på en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under år 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som räknas som normalviktiga, bland annat just på grund av att övervikt definieras som onormalt och därmed som icke önskvärt. Vidare ser jag att övervikt och omoral på flera sätt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken på bristande kontroll. Debatten kring barnfetma kan också sägas följa ett recept för moralisk panik. Experter driver, med den medicinska diskursens särskilda status i ryggen, den överordnade diskursen i materialet. De både definierar problemet och pekar ut dess källor. Som orsaker till den ökande barnfetman framhävs bland annat negativa influenser från USA, föräldrars bristande kompetens samt att vi lever i en ny tillvaro med nya levnadsvillkor.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur personalen upplever måltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som kock/kokerska, förskollärare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys utifrån vilken ett tema, två kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ”Att arbeta i medvind” beskrev hur det positiva hälsofrämjande arbetet gällande måltidssituationen går till i förskolorna medan kategorin ”Att arbeta i motvind” beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvårade det hälsofrämjande arbetet. Att arbeta hälsofrämjande handlade främst om att lägga grunden till ett hälsosamt liv med sunda kostvanor samt att få barnen att smaka och vara delaktiga i matlagningen. Hinder som förekom var att hälsoarbete inte var prioriterat från ledningen, stress, lite personal, låg budget, för dålig variation och för lite grönsaker i maten samt gamla tankemönster som gjorde det svårt att införa nya vanor och rutiner. En konklusion av denna studie är att kommunen bör göra en tydlig prioritering av hälsofrämjande arbete och satsa på motivationshöjande kurser och utbildningar för personalen. Något som i framtiden behöver göras är en kartläggning över hur de nationella riktlinjerna rörande kost i förskolan följs i praktiken.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett internationellt folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga elever för att kunna främja goda levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhälsovården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ”Mötet i fokus” visade att skolsköterskorna använde sig av ett individuellt och professionellt förhållningssätt i mötet med elev och föräldrar. De arbetade för att främja en god relation och använde sig av olika metoder i arbetet med de överviktiga eleverna. Kategorin ”Samverka med olika professioner” visade att skolsköterskorna samverkade med både interna och externa aktörer. Kategorin ”Betydande faktorer för att nå framgång” belyste skolsköterskornas möjligheter att arbeta med motiverade elever och föräldrar, samt att skolsköterskorna var tillgängliga och arbetade förebyggande. Kategorin ”Utmaningar i arbetet” lyfte fram ämnets känslighet, svårigheter att förändra samt skolsköterskornas brist på tid och kompetensutveckling. Slutsats: Skolsköterskans arbete med överviktiga elever kräver ett professionellt förhållningssätt och en varsamhet i samtalet på grund av ämnets känslighet. En god relation med elev och föräldrar är en förutsättning för att skolsköterskan skall nå framgång i sitt arbete. Skolsköterskan är beroende av föräldrarnas motivation och vilja att förändra för att kunna stödja eleven. / Background: Overweight among children and adolescents is a worldwide public health problem. The school nurse has an important role in promoting the health of overweight students in order to encourage them to lead a healthy lifestyle. Aim: The purpose of the study was to describe school nurses' experiences working with overweight students. Method: The study was conducted using a qualitative approach. Eight school nurses were interviewed with semi-structured questions based on a set of interview guidelines. The interviews were analyzed using manifest content analysis. Results: Study results were presented from four categories and 12 subcategories. The category ”Meeting in focus” showed that while meeting with parents and students school nurses were able to evaluate students as individuals simultanously maintaining a professional approach. They used various methods to promote good relationships with overweight students. The category ”Collaborate with different professions” showed that school nurses collaborate with both internal and external professions. The category of ”Significant factors for success” highlighted school nurses opportunities to work with motivated students and parents, and showed that not only were school nurses available for students but they also practiced prevention. The category ”Challenges in the work” included the sensitivity of discussing weight problems, difficulties in changing behavior and school nurses' lack of time and further education. Conclusion: The school nurse’s work with overweight students requires a professional approach and care in conversation, because of the sensitivity of the subject. A good relationship with students and parents is a prerequisite for the school nurse to achieve success in their work. The school nurse is dependent on the parents' motivation and willingness to change in order to support the student.

No description available.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmågan att uppfatta och förebygga hälsorisker och motivera till förändrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att få förståelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgång hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och värderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav två kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser – beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion – kommunikation och relation, stöd. Diskussion: Sjuksköterskan spelar en viktig roll i hanteringen av överviktiga och feta patienter och bemötandet de får är en avgörande faktor för viktnedgången. Slutsats: Då övervikt och fetma utvecklats till en global epidemi finns i dag ett stort behov av att hälso- och sjukvården arbetar förebyggande mot övervikt och fetma.

Bakgrund: Barnövervikten är ett problem som vuxna bör se upp för. Syftet med studien är att undersöka vilken syn vuxna har på barnövervikten i den valda skolan och om de har en bra handlingsplan för att förebygga övervikten. Studien är av en undersökande karaktär som skall slutligen besvara de frågeställningar som har ställs. Relevant litteratur och tidigare forskning på området övervikt, samt två empiriska delstudier har används för att få svar på studiens frågeställningar. – Vilka insatser gör den valda skolan för att motverka övervikt bland barn och ungdomar? – Vad anser respondenterna att deras skola bör göra för att hjälpa barn med övervikt? Metod: For att fa en klarare overblick pa barnoverviktsproblematiken i den valda skolan har korta visuella observationer genomforts i tolv olika klasser fran ar 1 till ar 6. Iakttagelserna skedde under idrott och halsa lektionen for varje klass under ett tillfalle. Det man fokuserade pa var om eleverna hade tydliga tecken pa overvikt, i form av bukfetma och runda kroppar. Dessa var de indikatorer som avgjorde om barnen ansags vara overviktiga eller inte. Vidare har en kvalitativ metod anvands med hjalp av strukturerade intervjuer, dar sex utvalda personer som ansags representativa for hela skolans personal, tillfragades. Resultat: Totalt identifierades tjugotre barn som ansags vara synlig overviktiga av 260 observerade elever. Alla respondenterna hade olika uppfattningar om laget pa skolan betraffade overviktsproblematiken. Tre av dem hade till viss del en klarare bild om att det kan finnas i snitt tva elever per klass som hade overvikt. Kost- och motionsvanor var tva viktiga faktorer som respondenterna ansag vara avgorande, om man var overviktig eller inte. Ingen handlingsplan gallande overvikten fanns narvarnade pa skolan. Information om kost- och motion till bade elever och foraldrar ansags vara viktigt, men att den inte har riktigt natt fram till dessa elever som ansags ha problem med vikten. Inom skolan skall kunskap om kost och motion finnas med pa alla nivaer for att overviktsproblematiken skall forebyggas och motverkas. Hela personalstyrkan pa skolan fran ledningen och nedat, skall aktiv arbeta med dessa tva viktiga halsofragor om vad kost och motion betyder for halsan. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

BAKGRUND: Övervikt är ett folkhälsoproblem som påverkar människors hälsa och ger även en ökad risk för kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes. Andelen överviktiga ungdomar har ökat de senaste 20 åren och övervikt i unga år är ofta ett ihållande problem som fortgår upp i vuxen ålder. Därför behöver föräldrarna involveras i barnets vård eftersom de ska tillgodose grundläggande behov. SYFTE: Syftet är att beskriva begreppet motivera för att se hur sjuksköterskan kan främja hälsa och motivera barn och ungdomar med övervikt till livsstilsförändringar. METOD: En begreppsanalys där datamaterial inhämtats från ordböcker, vetenskapliga artiklar och fack- och läroböcker. RESULTAT: Begreppet motivera har många betydelser som kan ses på olika sätt. Familjens stöd är avgörande för ungdomar när de ska genomgå en beteendeförändring och nå en sundare livsstil och bör involveras i förändringsarbetet med barnet. Det framkom även att det är betydelsefullt att upprätthålla en god relation med ungdomarna och familjen för att kunna genomföra motiverande samtal och att olika redskap kan användas i samtalet. DISKUSSION: Föräldrar behöver ha ett intresse för att förändra sina barns situation. Sjuksköterskan behöver vara öppen för olika åsikter om hälsa. Vård av överviktiga ungdomar ger både fysiskt och psykiskt förbättrad hälsa. Begreppet motivera kan både stimulera och hämma en patient till förändring av beteende. / BACKGROUND: Overweight is a public health problem that affects people’s health and with overweight come risks for chronic diseases such as diabetes. The number of overweight adolescents has increased the last 20 years in Sweden and is often a persistent problem that will continue even as an adult. Parents need to be involved in their child´s care because they are responsible for the child´s basic needs. AIM: The aim of this study is to describe the concept of motivation and to investigate how the nurse can promote health and motivate children and adolescents with overweight to make lifestyle changes. METHOD: A concept analysis with materials collected from dictionaries, scientific articles and technical literature. RESULT: The concept of motivate has many meanings that can be viewed in different ways. The support of the family is vital to the adolescent in order to reach good result in having a healthier lifestyle and should be involved in the child´s behavioral changes. It also revealed that it is important to maintain a good relationship with the adolescents and family to conduct motivational conversations and that different tools can be used in conversation. DISCUSSION: Parents need to have an interest in changing their children’s situation. The nurse needs to be open for different opinions about health. Care of adolescent’s overweight provides both physical and mental health. The concept of motivate can both stimulate and inhibit a patient to change behavior.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder till överviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på en operationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvården och patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen. Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen till överviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser på patientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellan sjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med 10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades en enkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda på operationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder till överviktiga som framkom. En signifikant skillnad i sjuksköterskornas attityder till överviktiga i förhållande till ålder framkommer mellan åldersgrupperna 36-50 år och >50 år. En signifikant skillnad i sjuksköterskornas attityder till överviktiga i förhållande till hur länge de varit verksamma i yrket framkom mellan gruppen som arbetat kortast <10 år och gruppen som arbetat längst >26 år. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor i denna studie har en övervägande positiv attityd till överviktiga patienter. Skillnader i attityder varierar mellan åldersgrupper. Det finns även varierande attityder jämfört med hur länge sjuksköterskorna har varit yrkesverksamma. Nyckelord: övervikt, sjuksköterskor, attityder och enkät / The purpose of this study was to show which attitudes nurses working on an operating room unit have towards people with overweight. Patients with overweight are becoming more common and on this particular operating room unit patient undergoing overweight surgery are treated. The questions asked was: What are the nurse’s attitudes towards overweight patients. Are there a difference in attitudes regarding to the nurse’s age and how long they had been working in the occupation. The study contained of a questioner that was given out too all the 85 nurses on one operating room unit. The result shows that it was mainly positive attitudes towards people with overweigh. The study shows a significant difference in the nurse’s attitudes between age groups 36-50 and >50years old. A significant difference in attitudes towards overweight people also shows between the nurses that had been working <10years and >26years. The conclusion is that nurses mainly have a positive attitude towards overweight people. A variation in attitudes towards overweight people can be shown between age groups. There is also a variation in attitudes compared to how many years the nurses had in the occupation. Keywords: overweight, nurses, attitudes and questioner

Syfte: Att utvärdera om samband finns mellan fysisk aktivitet, som antas öka muskelmassan och därmed även den fettfria massan, och basalmetabolismen hos barn i åldern 10-13 år med övervikt. Metod: En kvantitativ, deskriptiv korrelationsstudie utfördes. 24 barn som remitterats från Överviktsenheten till Enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av övervikt inkluderades i studien. Relevant data hämtades från deltagarnas patientjournaler och värden på den fysiska aktivitetsnivån (PAL) beräknades. Efter sammanställning av data delades deltagarna in i två grupper efter fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser utfördes. Resultat: Resultaten i utförd studie påvisade inga statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och basalmetabolism eller mellan andelen fettfri massa och basalmetabolism hos överviktiga barn i åldern 10-13 år. Någon statistisk signifikant skillnad i basalmetabolism eller andelen fettfri massa beroende på fysisk aktivitetsnivå fanns heller inte i den undersökta gruppen. Slutsats: I utförd studie kunde inga statistiskt signifikanta samband eller skillnader påvisas. Vidare studier är nödvändiga för att uttala sig om eventuella samband eller skillnader föreligger inom undersökta områden hos barn i åldern 10-13 år med övervikt.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter som lider av övervikt och fetma upplever bemötande i vården. Området var tidigare dåligt utforskat och eftersom övervikt och fetma idag är en av våra största folksjukdomar var det intressant att utforska det vidare. Intresset väcktes för hur viktigt bemötandet är för en fungerande vårdrelation och för en god vård för dessa patienter. Resultatet visade på stora brister i bemötande och vård av denna patientgrupp med dåliga vårdrelationer och vårdlidande som följd. Resultatet visade även på vissa positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande från patientgruppen. Det gällde då oftast vård som inte var relaterad till övervikt, utan till allmänhälsan. Resultatet av litteraturstudien kan vara informativt för personal överallt i vården, eftersom patientgruppen finns i alla delar av vårdkedjan. Den kan även komma till användning vid utbildning av sjuksköterskor i framtiden för att synliggöra problem som finns i omvårdnaden av dessa patienter.