No description available.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan påverka resultatet av egenvård för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlägga gruppundervisningens betydelse och dess innehåll. Studien baseras på 13 vetenskapliga artiklar daterade från år 1991 och fram till år 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som använts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvård. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke på litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att undervisningen bör vara en ständigt pågående process. Kontinuitet, hänsyn, tillgänglighet och stöd av hela diabetesteamet under en längre tid är viktiga faktorer i behandlingen. Andra viktiga faktorer som kan påverka resultatet av egenvård är patientens självkänsla, motivation och upplevd ensamhet. Det är viktigt att undervisarens förhållningssätt varieras och anpassas efter patientens individuella resurser och behov. Undervisningsprogram som innehåller både grupp- och individuell undervisning i kombination med teoretisk- och praktisk undervisning har en positiv betydelse för patientens egenvård. Diskussioner och sociala aktiviteter i grupp, visade sig ha en god inverkan på patientens livsstilsförändringar.

I ett internationellt perspektiv har Sverige hög amningsfrekvens, men under 2000-talet har amningsfrekvensen sjunkit och stora regionala skillnader ses. Kvinnorna rekommenderas att helamma sex månader. Mödravårdcentralen (MVC) informerar om bröstmjölkens hälsoeffekter som till exempel att bröstmjölken skyddar barn mot allergier. Forskning visar att överviktiga och feta kvinnor har kortare amningsduration, men få studier behandlar svenska förhållanden. Syfte: Syfte med fördjupningsarbetet är att studera samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa de tre första levnadsåren. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv tvärsnittstudie. Data insamlades via enkäter, 418 deltagare inkluderades. Data har analyserats med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). För deskriptiv och jämförande analys har parametriska och icke-parametriska analyser genomförts. Resultat: De kvinnor som inte ammade skattade sitt barns hälsa sämre vid tre års ålder i jämförelse med kvinnor som ammat någon period. Vid tre års ålder skattade kvinnor med övervikt och fetma sitt barns hälsa sämre. Slutsats: Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor som är behov av stöd för att initiera amning och kunna bidra till anpassat stöd till dem. AbstractSweden reports high duration of breastfeeding compared to international findings. During the last century, the frequency of breastfeeding duration has decreased in Sweden, with large regional differences. Recommendation for exclusive breastfeeding is six months. Midwives provide information about healthy benefits of breast milk, such as breast milk protecting baby´s against allergies. Research has presented associations between obesity and short duration of breastfeeding. However, there is a lack of knowledge regarding women in a Swedish context. Aim: To investigate the relation between mothers BMI, duration of breastfeeding and maternal valuation of the baby´s health during the first three year of life. Method: The study is a quantitative retrospective cross-sectional study. Data was collected through questionnaires, 418 participants were included. Data was analyzed using the SPSS. For descriptive and comparative analysis parametric and nonparamateric statistics have been used.Results: Women who did not breastfed perceived their baby´s health worse at three years compared with women who did breastfeed. Women with overweight and obesity also perceived the health of their three year old worse than the other maternal group. Conclusions: It´s important to identify women who need support to initiate breastfeeding and give them customized support.

<p> </p><p>Like adult obesity, childhood obesity prevalence is rising, especially in the Western World.</p><p>As many as 20 – 25 percent of the ten years old children are overweight in Sweden. It is</p><p>important to early identify overweight, since overweight could lead into diabetes, mental</p><p>suffering, hypertension and cardiovascular disease.</p><p>The aim of this study was to describe how nurses experience and perceive the conversation</p><p>with parents of overweight children. A qualitative method with a content analysis has been</p><p>used. Six nurses working in child health centre have been interviewed.</p><p>The result shows that the conversation between the nurse and the parents of an overweight</p><p>child can be very difficult. The nurse has to bring up the subject very carefully. It might</p><p>happen that the parent will react with anger. The nurses expressed a need for more time</p><p>allocated for taking care of this issue more satisfying. She also is looking for more education</p><p>according to conversation methods. Finally, parents carry most of the responsibility for their</p><p>children. They are the best placed to change the situation. The nurse´s important work is to</p><p>support parents and help them identify the problems and thus find the solutions that suit the</p><p>individual family.</p><p> </p> / <p>Övervikt och fetma är ett växande problem hos vuxna och barn, speciellt i västvärlden. I</p><p>Sverige är 20 - 25 % av alla tioåringar överviktiga. Det är av största vikt att tidigt identifiera</p><p>övervikt. Detta eftersom övervikt kan leda till diabetes, psykiska problem, hypertoni och</p><p>hjärt- kärl sjukdomar.</p><p>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar</p><p>till överviktiga barn. En kvalitativ metod med innehållsanalys har använts. Sex stycken</p><p>barnsjuksköterskor/ distriktssköterskor verksamma inom barnhälsovården har intervjuats.</p><p>Resultatet visar att barnsjuksköterskans/ distriktssköterskans samtal med föräldrar till</p><p>överviktiga barn inte alltid är helt problemfria. Hon måste vara försiktig då hon för ämnet på</p><p>tal. Det händer att föräldrar reagerar med ilska. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan</p><p>behöver mer tid för att samtala med föräldern på ett mer tillfredsställande sätt.</p><p>Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan efterfrågar också utbildning i samtalsteknik. Föräldrar</p><p>är ansvariga för sina barns hälsa. Det är de som bäst lämpar sig till att förändra situationen för</p><p>sina barn. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskans viktiga arbete består i att stötta föräldern</p><p>och hjälpa denne att identifiera problemet och därmed hitta de lösningar som passar den</p><p>enskilda familjen.</p>

<p><p>Bakgrund: Övervikt och fetma är den största folkhälsosjukdomen i dagens samhälle. Överviktiga patienter blir allt vanligare i hälso- och sjukvården och vårdpersonal upplever det svårt att behandla dem korrekt. Sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att nå dessa patienter men är osäkra på hur patienterna uppfattar deras råd. Patienter med övervikt står inför allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med studien är att belysa överviktiga patienters upplevelser av mötet med vården. Metod: Metoden är litteraturöversikt och tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet i studien. Resultat: Fyra teman framkom vid analysen, och dessa var kränkning, behov av stöd, okunskap och att undvika sjukvård. Temat kränkning innehåller tre subteman, diskriminering, att bli anklagad och att bli avvisad. Behov av stöd innehåller två subteman, bristande stöd och tillfredställande stöd. Diskussion: Patienterna upplever mötet med vårdpersonalen både positivt och negativt. Det diskuteras om vikten av utbildning till vårdpersonalen i detta ämne.</p></p> / <p><p>Background: Obesity is the biggest national disease in the world today. Though these patients are becoming more common in the health service, nurses doesn’t know how to treat them correctly. Nurses develop different strategies to reach these patients but they are insecure on what the patients will think about their advice. The patients are facing serious health concerns. Purpose: This study aims to investigate how overweight and obese patients experience the encounter with health services. Method: The method is literature review and ten different articles are included in the result of this study. Result: Four themes emerged from the analysis; they were violation, the need of support, ignorance and health care avoidance. The theme violation has three subthemes, discrimination, too be accused and too avoid health care. Need for support has two subthemes, inadequate support and satisfied with the support. Discussion: Patients experience the encounter with health care both positive and negative. It’s discussed around the importance of education to health care professionals about this subject.</p></p>

<p>Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem i hela världen och associeras många gånger till social diskriminering. Under de senaste 35 åren har övervikt och fetma ökat i Sverige och kostar sjukvården tre miljarder varje år. Patienter med övervikt kan känna sig otrygga samt kan känna ett obehag att söka vård på grund av rädsla för stereotypa attityder från sjukvårdspersonal. Syftet var att identifiera och beskriva forskning om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot vuxna patienter med övervikt/fetma. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa vad forskningen påvisar. Sammanlagt har 9 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa analyserats och valts ut. Artiklarnas resultat delades in i likheter och olikheter. Därefter utvecklades resultatet till fem olika områden/attityder. Resultatet visade att det finns delade meningar om attityder då vissa studier visade olika resultat. Attityder som sjuksköterskor kan ha är att patienter kan vara lata, oattraktiva, långsamma och sällan uttrycker sina riktiga känslor har påvisats. Sjuksköterskestudenter visade sig ha mindre negativa attityder än sjuksköterskor. Sjuksköterskors BMI kan ha en betydelse för vilka attityder och fördomar hon eller han har i mötet med patienten. På grund av ett ojämt och motsägelsefullt resultat är det svårt att dra en slutsats om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder.</p> / <p>Overweight and obesity is a major health problem worldwide and many times associated to social discrimination. Over the past 35 years, overweight and obesity has increased in Sweden and costs the healthcare three billion crowns each year. Patients with obesity can feel insecure and discomfort to seek treatment because of fear of stereotypical attitudes from health professionals. The aim was to identify and describe research on nurses and nursing students´ attitudes towards adult patients who are overweight/obese. A literature review was used to compile what the research shows. A total of nine articles, both qualitative and quantitative studies was selected and analyzed. Results of all articles were divided into similarities and differences. Thereafter five different areas were developed from the result. The results showed that there are differing views on attitudes when some studies showed different results. That the patients can be lazy, unappealing, slow and rarely express their true feelings are some of the attitudes that have been found. Nursing students were found to have less negative attitudes than nurses. The nurse BMI may have significance for the attitudes and prejudices that she or he has in the meeting with the patient. Because of uneven and contradictory results, it is difficult to draw a conclusion about nurses and nursing students.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur patienter som lider av övervikt och fetma upplever bemötande i vården. Området var tidigare dåligt utforskat och eftersom övervikt och fetma idag är en av våra största folksjukdomar var det intressant att utforska det vidare. Intresset väcktes för hur viktigt bemötandet är för en fungerande vårdrelation och för en god vård för dessa patienter. Resultatet visade på stora brister i bemötande och vård av denna patientgrupp med dåliga vårdrelationer och vårdlidande som följd. Resultatet visade även på vissa positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande från patientgruppen. Det gällde då oftast vård som inte var relaterad till övervikt, utan till allmänhälsan. Resultatet av litteraturstudien kan vara informativt för personal överallt i vården, eftersom patientgruppen finns i alla delar av vårdkedjan. Den kan även komma till användning vid utbildning av sjuksköterskor i framtiden för att synliggöra problem som finns i omvårdnaden av dessa patienter.</p>

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll. Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt. Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor. Urvalet var 42 BVC-sjuksköterskor som arbetade på 19 olika BVC- mottagningar i fyra av Hallands kommuner. Resultatet visar att de flesta av BVC-sjuksköterskorna var positiva till att använda ett frågeformulär om kost och kostvanor.  Det kunde vara till hjälp för dem i deras hälsofrämjande arbete med att tidigt finna riskfaktorer hos barn och dess familj med risk för övervikt. Att ämnets känslighet skulle kunna minska var det många av respondenterna som tyckte. Diskussionen betonar vikten av att BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ligger i att i tid fånga upp barn och dess familj i riskzonen för övervikt och att ett frågeformulär kan vara ett stöd i detta arbete.

Övervikt och fetma bland barn har ökat både i Sverige och internationellt de senaste två decennierna. Totalt bland alla barn i Sverige har 15 - 20 % övervikt. Sunda kostvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder kan minska risken att utveckla övervikt och fetma. Barnhälsovården i Sverige arbetar utifrån barnets hälsa och har stora möjligheter att nå ut till alla familjer. I arbetsuppgifterna ingår att främja barnets hälsa, följa tillväxtutvecklingen, samt stötta föräldrarna i sin föräldraroll. Barnavårdcentralsjuksköterskan har en unik roll då hen oftast har ett stort förtroende från föräldrarna och är den som samtalar med föräldrar om barnets hälsa. Syftet är att beskriva barnavårdcentralssjuksköterskornas erfarenheter av att samtala med föräldrar om övervikt och fetma hos deras barn. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor med specialistutbildning, som är verksamma inom barnhälsovården har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012, s. 187).                   I resultatanalysen framkom tre huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visar att det är viktigt för barnavårdcentralssjuksköterskan att skapa möten, att medvetandegöra förförståelser och att inge trygghet för föräldrarna. Diskussionen tar upp att barnavårdcentralssjuksköterskornas erfarenheter visar att det är komplicerat att samtala med föräldrar till barn med övervikt eller fetma då ämnet är känsligt och kan väcka reaktioner hos föräldrarna. Verktyg, erfarenhet och kunskap kan underlätta samtalen och bidra till bättre hälsa och välbefinnande för barnet.

Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalans mellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken. Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet. Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare till elever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever som drabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inom skolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hos barn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15 artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll. En stor riskfaktor som framkom var att mycket stillasittande framför tv och dator kan ge bidra till övervikt och fetma. Sammansatta skolprojekt som infattar förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet och kroppslära hade bra resultat för att förebygga övervikt och fetma hos skolbarn. Det behövs ett samarbete mellan elever, föräldrar, lärare och hälsopersonal för att nå ett bra och ett varaktigt resultat. Skolsköterskan har en ledande roll i att uppmärksamma barn i riskzonen och sätta in åtgärder.