Övervikt och fetma hos barn har ökat över hela världen under de senaste två till tre årtiondena, och flera olika faktorer ligger bakom. I tätbefolkade områden såsom Stockholm, Västra Götalandsregionen och Malmö är förekomsten av fetma och övervikt hos barn >15%. Övervikt och fetma hos barn tenderar att utvecklas vidare in i vuxenlivet och kan leda till allvarliga konsekvenser. Detta påverkar barnets och familjens hälsa och livskvalitet negativt, därför är det viktigt att sjuksköterskan arbetar preventivt och förebyggande när det gäller fetma och övervikt. Syftet med studien var att studera sjuksköterskans erfarenhet i det preventiva arbetet mot fetma och övervikt hos barn. Arbetet är en litteraturstudie där det utfördes en utförlig och fördjupad analys av tidigare studier för att öka kunskapen om det valda forskningsområdet. Resultatet visade att samtalet med föräldrar angående barnets vikt och fetma kunde lätt bli ett känsligt ämne. Studien resulterade i två huvudteman varav det ena var sjuksköterskans metoder i det preventiva arbetet, med underteman använda mätinstrument, att ge information och genomföra motiverande samtal. Det andra huvudtemat var mötet med familjen, med underteman dialog med föräldrarna och ett känsligt ämne. Föräldrarna kunde lätt känna sig kritiserade för dåligt föräldraskap. Motiverande samtal genomfördes för att motivera barnet och föräldrarna till att bidra till det hälsofrämjande arbetet som rekommenderades av sjuksköterskan. Dock visade studien att föräldrar ibland kunde bli ett hinder istället för resurs i sjuksköterskans preventiva arbete mot fetma och övervikt.

Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem. I många fall innebär övervikt och fetma en försämrad livskvalitet och lidande hos individen. Tillstånden kan även ge upphov till olika följdsjukdomar, till exempel diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet med hälso- och sjukvården en god hälsa. Hälso- och sjukvården är enligt lagen skyldig att arbeta för att förebygga ohälsa. Sjuksköterskan bär därför ett ansvar att arbeta preventivt för att förebygga övervikt och fetma hos befolkningen. Föreliggande litteraturstudie syftar till att belysa sjuksköterskans preventiva metoder i arbetet med övervikt och fetma hos vuxna patienter Litteraturstudien baseras på tretton utvalda vetenskapliga artiklar som granskats enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Denna litteraturstudie belyser ett flertal olika preventiva metoder som sjuksköterskan kan använda i arbetet med övervikt och fetma. Motiverande samtal är framträdande i studien och har visat sig vara en väl beprövad metod som ledde till en livsstilsförändring och viktnedgång hos patienterna. Utbildning, undervisning och rådgivning kring kost och fysisk aktivitet gav också ett positivt utfall på patienternas livsstilsförändring och viktminskning. Det är viktigt att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv och en personcentrerad vård för att göra patienten delaktig i sin vård och för att engagera och motivera patienten till en livsstilsförändring. Sjuksköterskans kompetens och kunskap för att utföra de metoder som lyfts fram i resultatet är viktigt för att motivera och stärka patienten till en livsstilsförändring och goda resultat i viktminskningsprocessen. Det är därför angeläget att satsa på kompetensutveckling inom sjukdomsförebyggande och preventiva åtgärder för att arbeta hälsofrämjande och eftersträva hållbar utveckling.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som växer världen över. Problemen ligger till grund för en rad följdsjukdomar som ökar drastiskt. Det finns riktlinjer och metoder som främjar hälsa och som initierar till förändring hos personer med övervikt eller fetma. Hälso- och sjukvårdspersonals aspekter är väl utvecklade, dock saknas patientperspektivet om vad som upplevs främjar viktnedgång. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie som baserats på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna är granskade och analyserade utifrån Lundman och Hällgren- Graneheims (2017) innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier och två underkategorier för att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma. Kategorierna var att arbeta med MI-samtal, Tillgång till professionellt stöd, Att arbeta med gruppaktiviteter samt Stödja patienten att finna och behålla motivationen. Slutsats: Litteraturstudien visade att professionellt stöd i form av motiverande samtal och framför allt samtal i grupp har stor betydelse för att uppnå personliga liksom upprätthålla motivationen för livsförändring. Studien tydliggör också behovet av ytterligare forskning då erfarenheter ur patientperspektiv är begränsat.  Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, samtal, övervikt, fetma, erfarenhet

Övervikt och fetma är ett problem som finns i hela världen. I takt med att detta ökar, blir också riskerna att drabbas av sjukdomar större hos dessa människor. Förutom sämre fysisk hälsa leder övervikt och fetma även till ökad psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att belysa människors upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. I studien har nio vårdvetenskapliga artiklar analyserats, vilket resulterat i tre huvudkategorier. Upplevelser av hur omgivningen ser på övervikt och fetma beskriver i vilka situationer och av vilka personer överviktiga och feta upplever sig ha blivit stigmatiserade. Även uppfattningar ifrån samhällets sida belyses. Den psykiska och fysiska kroppen beskriver hur övervikt och fetma påverkar synen på sig själv, sin kropp och sin identitet. Mötet med hälso- och sjukvården beskriver personers känslor inför kontakt med hälso- och sjukvården, känslan av att inte bli tagen på allvar, samt hur sjukvården kan förbättras. Personer som arbetar inom hälso- och sjukvård, kan genom ökad förståelse om hur det är att leva med övervikt eller fetma, minska negativa attityder och fördomar kring detta. Resultatet diskuteras reflekterande i relation till vårdvetenskaplig kontext samt författarnas egna uppfattningar om vad som framkommer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I dagens samhälle är övervikt ett stort folkhälsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns många metoder för hur man ska angripa problemet, men svårigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, både hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var därför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nå fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material från totalt nio vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades. Studien resulterade i två teman med fem respektive fyra subteman. Resultatet visar de hinder både sjuksköterskor och patienter upplever bland dem själva, i sjukvården, i familjen och i samhället för att få ett lyckat resultat när det gäller patienters viktnedgång. Sjuksköterskor ser kunskaps-, resurs- och tidsbrist som stora problem, medan patienter främst upplever brist på motivation och stöd som hinder för livsstilsförändring. Vi anser att om sjuksköterskor är medvetna om patienternas hinder kan de hjälpa dem att hitta lösningar för att övervinna svårigheterna. Dessutom måste sjuksköterskorna bli medvetna om sina egna hinder och bemästra dessa för att sedan kunna hjälpa patienterna. En slutsats man kan dra av studien är att sjuksköterskor behöver mer utbildning och kunskap inom området. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Dagens kroppsideal har blivit för många människor ett ideal som inte är realistiskt eller sunt. Dagens rådande uppfattningen angående vad som är hälsosamt för kroppen påverkar på flera sätt människor negativt. Emellertid skapar olika typer av attityder svårigheter för föräldrar som lever tillsammans med ett barn som har övervikt. I vårdrelationen ses behov av att möta föräldern och att bekräfta föräldern i dess livsvärld, varför sjuksköterskan till stora delar behöver sätta sig in i varje enskild förälders och familjs situation. Syftet med studien är att undersöka föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt. Det kan i sin tur leda till en förklaring och ge förståelse för föräldrarna som lever tillsammans med ett överviktigt barn. Studiens resultat bygger på en litteraturstudie av nio artiklar. Samtliga artiklar söktes i den internationella databasen Cinahl. Resultatet visar att föräldrarnas erfarenheter innebär känslor av oro, skuld och ambivalens. Utöver detta har föräldrars negativa upplevelser av bemötandet från sjuksköterskor av deras barn och av dem själva blivit identifierade. Föräldrars erfarenheter kan bidra till en utveckling av lidande hos dem. Med den grund diskuteras betydelsen av vårdrelationen för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll där stöttning och delaktighet är centralt. Att minska lidandet hos föräldrarna är en av delarna man bör arbeta med under viktminskningsbehandlingen av överviktiga barn. Vårdrelationen gynnas främst av känslor av delaktighet och tillit, samt av att sjuksköterskan ger ett gott bemötande. Genom ett välplanerat upplägg och en väl beskriven vårdplanering kan sjuksköterskan arbeta på ett stödjande sätt för föräldern. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild. Kärnkategorin kognitiv dissonans sågs genomgående i alla kategorier. Den kognitiva dissonansen reduceras genom att en eller båda kognitionerna ändras så att de bättre stämmer överens eller genom att överbryggande kognitioner läggs till. Studiens kärnkategori, kognitiv dissonans, leder till tanken att för att operationen skall vara framgångsrik långsiktigt bör den opererade: 1) se sig som ansvarig för viktnedgången, 2) se sig som en smal/normalviktig individ och 3) tro att den är värd framgång.</p>

<p><em>Bakgrund:</em> Fetma definieras av WHO som en kronisk sjukdom där behandlingen är långvarig. Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i västvärlden. Barn med övervikt löper en större risk att i framtiden drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. <em>Syftet</em> med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans, familjens samt barn och ungdomars perspektiv i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. <em>Metod:</em> Artiklarna har sökts i databaserna PubMed, Chinahl och Blackwell Sunergy som sedan granskats, klassificerats och analyserats. <em>Resultat:</em> Sjuksköterskorna ansåg att övervikt och fetma hos barn var ett familjeproblem. Ur ett familjeperspektiv syns heriditet som en riskfaktor för övervikt och fetma. Ur barn och ungdomsperspektiv syns att barnens egna uppfattning av deras vikt inte överensstämer med verkligheten.<em> Diskussion: </em>Föräldrar och anhöriga har en stor betydelse i det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna ser samtal om barnens övervikt med föräldrarna som ett hinder. <em>Slutsats: </em>Vårdpersonalen skall se vikten av att inrikta sitt preventionsarbete på hela familjen och inte endast den enskilda individen (barnet).</p>

<p>Enligt World Health Organization (WHO) var minst tjugo miljoner barn under fem år världen över överviktiga år 2005. Övervikt medför inte nödvändigtvis några hälsoproblem, men vid fetma finns en klar ökning av risken för olika sjukdomstillstånd och det ses som ett av de största hoten mot folkhälsan idag. Även om de fetmarelaterade följdsjukdomarna inte uppstår under barndomen leder förändringarna till ökad sjuklighet under vuxenåren med risk för förtidig död. För att komma tillrätta med barnfetman är föräldrarnas deltagande och medverkan viktig. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur föräldrar till barn med övervikt och fetma upplever sitt barns vikt. En litteratursökning har utförts i databaserna PubMed och Cinahl via Ebsco med sökorden attitude, experience, parents, perception, obesity och overweight. Endast artiklar mellan åren 2000 och 2007 inkluderades. Av tjugosex granskade artiklar motsvarade sexton studiens syfte. Resultatet påvisade att en stor andel av föräldrar till barn med övervikt och fetma inte upplever sitt barn som överviktigt trots att objektiva mätningar visar annat. Litteraturstudien visar att ingen studie är gjord inom området i Sverige. Förebyggande åtgärder för att komma tillrätta med barnfetman har dålig chans att lyckas utan bättre förståelse för hur föräldrar upplever problemet med övervikt hos sitt barn.</p>

<p>Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalans</p><p>mellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken.</p><p>Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet.</p><p>Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare till</p><p>elever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever som</p><p>drabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inom</p><p>skolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hos</p><p>barn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15</p><p>artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll. En stor riskfaktor som framkom var att mycket stillasittande framför tv och dator kan ge bidra till övervikt och fetma. Sammansatta skolprojekt som infattar förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet och kroppslära hade bra resultat för att förebygga övervikt och fetma hos skolbarn. Det behövs ett samarbete mellan elever, föräldrar, lärare och hälsopersonal för att nå ett bra och ett varaktigt resultat. Skolsköterskan har en ledande roll i att uppmärksamma barn i riskzonen och sätta in åtgärder.</p>