Internets framväxt har gjort det möjligt för marginaliserade grupper att få sina röster hörda på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. I denna studie analyseras användningen av #uppmuntrafetma på Instagram för att undersöka hur detta fungerar som en plattform för att utmana stereotypa kroppsideal för kvinnor och hur det fungerar som plattform för att bedriva feministiskt/politiskt förändringsarbete. Resultatet visar att Instagram kan fungera som en plattform för politiskt förändringsarbete, dock med vissa restriktioner. Plattformens utformning reproducerar samhälleliga normer, vilket gör det svårt för marginaliserade att ta plats. Däremot kan Instagram ses som en plattform där dessa marginaliserade grupper på ett enkelt sätt kan mobiliseras och diskutera sina politiska åsikter. För att kunna nå ut till så många som möjligt har det visat sig att hashtaggen fungerar bra. Genom att utmana rådande plattformsnormer når debatten ut till fler användare som annars kanske inte hade deltagit i diskussionen. Något som diskuteras i studien är hur ett politiskt förändringsarbete som till viss del går ut på att motarbeta objektifiering av kvinnor kan fungera på en så pass objektifierande plattform som Instagram. Analysen visar att det kan ske med hjälp av normbrytande bilder.

Background: Studies show that being overweight and obese is the greatest health issue facing the youth today. The physical, psychological and social effects have both short and long term risks for obesity related diseases that will require healthcare. Information concering preventive methods that are available for health care personnel and nurses is a requirement. Purpose: The purpose with this literary study is to describe secondary preventive methods and their effects on overweight or obese children. Method: In this literary study, eight quantitative research papers have been examined and analysed to draw conclusions. The following databases have been used for research: PubMed and CINAHL. Manual research was also conducted. Results: The analysation of the conclusions draw resulted in headlines that describe the interventions and their effects, both short and long term. Four components could be identified: 1. ”MI- motivational iinterviewing”, 2. ”CBT- cognitive behavioral therapy”, 3. ”Social cognitive theory”, and 4. ”Combined strategies”. Conclusion: Despite varying models, positive results could be seen in every case study. Consolidated information concering secondary preventive methods is needed. This information must become readily available to health care personnel and nurses in particular. More research is a necessity. / Bakgrund: Studier visar att övervikt och fetma är det största hälsoproblemet hos barn och unga. De fysiska, psykiska och sociala effekter tillståndet medför på både kort- och lång sikt ökar risken för överviktsrelaterade sjukdomar som slutligen landar hos sjukvården. Information kring preventiva metoder är något som därför behövs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sekundärpreventiva metoder och dess effekter vid barns övervikt och fetma. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa studier granskats och analyserats för att bilda ett resultat. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Manuella sökningar utfördes även. Resultat: Analysen resulterade i rubriker som beskriver interventionerna, deras effekter samt långsiktiga effekter. Även fyra komponenter kunde urskiljas i studierna: 1. “MI-motivational interviewing”, 2. “KBT-kognitiv beteendeterapi”, 3. “Social inlärningsteori” samt 4. “Kombinerade strategier”. Slutsats: Trots varierande modeller kunde effekter ses i alla studier som analyserats. Sammanställd information kring sekundärpreventiva metoder behövs för att lätt nå sjukvårdspersonal, och då i synnerhet sjuksköterskan. Vidare forskning inom området behövs.

Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande. Kandidatuppsatsen är en litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga studier. Resultatet presenteras i fyra teman: Upplevelsen av stigmatisering, Upplevelsen av vårdlidande, Upplevelsen av levd kropp och Upplevelsen av vårdande relation. Många patienter med övervikt och fetma upplever negativt bemötande samt utgör en stigmatiserad grupp inom hälso- och sjukvården. Patientgruppen kände sig ofta misstrodd, förnedrad och skuldbelagd. Flera patienter undvek eller avstod därför från att söka vård. Patienterna efterfrågade empati, medkänsla och respekt i mötet med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. De ville bli bemötta som människor och inte som “feta personer”. Genom att belysa patienters upplevelser bidrar detta arbete till att synliggöra bemötandets betydelse i mötet med patienter med övervikt och fetma. Risken för negativt bemötande och stigmatisering kan minskas genom ökad kunskap samt ökad medvetenhet hos sjuksköterskan. Patientgruppen bör bemötas med respekt, förståelse och engagemang. Därigenom skapas förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna stödja och stärka patienten.

Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i åldrarna 14-17 år registrerade vid överviktsenheten på ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jämföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns självskattning av fysisk aktivitet jämförts med hur det sedan ser ut när de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna på överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in från de enkäter som fylls i vid nybesök samt från deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivå samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser genomfördes. Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnådde den mängd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella ålderskategorin. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns mellan kön och fysisk aktivitet, däremot fanns en signifikant skillnad mellan hur enkäterna besvarades och kön som visade att flickor överskattar sin fysiska aktivitet. De flesta av studiens deltagare trodde sig utföra mindre fysisk aktivitet än jämnåriga vilket också stämde överens med hur mycket fysisk aktivitet de faktiskt utförde. Slutsats: Enligt utförd studie är det få av de barnen inskrivna på överviktsenheten som kommer upp i NNR:s rekommendationer om fysisk aktivitet, dock krävs mer omfattande studier för att kunna generalisera detta på en större befolkning. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad gällande utövande av fysisk aktivitet mellan könen, för att undersöka detta mer noggrant krävs vidare studier med större urval. En signifikant skillnad fanns i hur flickor och pojkar skattade sin egna fysiska aktivitet där flickor skattade sin fysiska aktivitet högre än jämnåriga pojkar. Det krävs vidare studier för att undersöka anledningen till detta. Det är viktigt att en förståelse för detta fenomen finns hos vårdgivare för att optimera samarbetet med patienten och för att på bästa sätt kunna hjälpa denne i sin situation och i sitt lidande. / Objective: To examine how much physical activity the children at the Obesity Unit at a hospital in the middle of Sweden, between the ages of 14-17, registered and to compare differences between boys and girls and differences in how the children perceive their physical activity compared to the physical activity that they registered in an activity diary. Methods: A quantitative cross-sectional study was performed. Fifty-three children enrolled at the Obesity Unit at a hospital in central Sweden were included in the study, of whom 27 were boys and 26 were girls. Relevant data for the purpose of the study was collected from the questionnaires filled out by the participants during their first visit to the Obesity Unit and from their activity diaries. The participants were categorized and divided into groups according to their physical activity level and imagined physical activity level, whereupon statistical analyses were performed. Results: A little bit more than 22% of the participants attained the amount of physical activity recommended in Sweden for that age category. No statistically significant difference was found between gender and physical activity, however, a significant difference was found between how the questionnaires were answered and gender, which showed that girls overestimated their physical activity. Most of the study participants believed they performed less physical activity than their peers which is also accurate with how much physical activity they actually performed. Conclusions: In the study conducted, few of the children enrolled at the Obesity Unit attained NNR's recommendations for physical activity, however more extensive studies are acquired to be able to generalise this on a larger population. There was no statistically significant difference regarding the practice of physical activity between the sexes, to investigate this further deeper studies are required. A significant difference was found in how girls and boys rated their own physical activity where girls rated their physical activity higher than their male peers. Further studies are required to examine the reasons why. Comprehension about this phenomena is important to optimise interactions with this patient group.

<p>Studiens syfte är att via en diskursanalys urskilja existerande och framträdande diskurser om övervikt och fetma utifrån dags- och kvällspressen. Tonvikten ligger på begreppen orsak, ansvar och åtgärd. Vidare är syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhällsproblem i tidningarna och i så fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångsläge är socialkonstruktivismen och de teorier som använts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhällsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framträdande. Dessa diskurser inbegriper individen ensam, livsmedelsindustrin, flera aktörer gemensamt och skolan. Övervikt och fetma har vidare till stor del visat sig vara konstruerat som ett samhällsproblem i texterna. En liten men betydande del har dock inte konstruerat övervikt och fetma som ett samhällsproblem genom att de inte anser åtgärdandet av frågan som en angelägenhet för samhället. De diskurser som kunnat urskiljas som mest framträdande i media, antas särskilt påverka den sociala praktiken och indirekt de ”fysiska” åtgärdshandlingar som utförs. Media förmedlar dock ingen entydig bild vilket kan ge ett splittrat budskap till den sociala praktiken.</p>

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en sårbar grupp i samhället med mer övervikt och psykisk ohälsa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för en rad sjukdomar och den självupplevda hälsan är 10 gånger sämre än bland normalbefolkningen. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom samt att arbeta med promotion och prevention ur ett personcentrerat synsätt. Därmed utgör arbetet med att förebygga övervikt och stärka patientens egna resurser en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personer med övervikt inom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt var ett vanligt förekommande fenomen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som sjuksköterskor blev utmanade att hantera. Fyra övergripande kategorier med underkategorier växte fram i analysen: Hälsofrämjande arbete, Organisatoriska förutsättningar och hinder, Attityd och inställning och Särskilda utmaningar. Vidare framkom att sjuksköterskans roll inom LSS var mångfacetterad och svår att avgränsa gentemot andras yrkesgruppers ansvar. En avsaknad av riktlinjer för hur sjuksköterskan skulle arbeta med och mot övervikt påvisades, men det fanns även upplevelser av att personer inom LSS var en bortglömd och åsidosatt i kommunens hemsjukvård. Enligt de grundläggande lagarna ska vården vara jämlik och god. Om jämlik vård ur folkhälsoperspektiv kunde erbjudas var tveksamt då intervjupersonerna inte fick möjlighet att arbeta med övervikt i rätt bemärkelse. Slutsatser som drogs var att det idag inte finns något fastställt sätt att arbeta med övervikt hos personer inom kommunal LSS-verksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård och kommunal funktionshinderverksamhet regleras av olika lagar. Idag står dessa kommunala verksamheter långt ifrån varandra, vilket innebär att lagarna krockar istället för att broar byggs mellan dem. En utveckling av samarbete är nödvändig för att arbetet med övervikt inom patientgruppen ska fungera.

No description available.

I det moderna västerländska samhället skildras och uppmuntras sedan länge ett allt mer ouppnåeligt skönhetsideal, där det smala kroppsidealet står i fokus och avbildas som det önskvärda och överlägsna. I motsats porträtteras den tjocka kroppen som underlägsen och avvikande. Detta resulterar i att den smala kroppen premieras på bekostnad av den tjocka, vilket är bekymmersamt då det medför att tjocka människor stigmatiseras och diskrimineras i samhället. I den här studien undersöks, utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, hur normaliserade föreställningar av tjocka människor realiseras språkligt på tre av Sveriges största internetforum. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 225 kommentarer insamlade från; Flashback forum, Familjelivs forum samt Passagen Debatt. Då denna studie har en emancipatorisk ansats utgår jag från teorier som grundar sig i bland annat socialkonstruktivism och tredje vågens feminism. Resultatet har bland annat visat att skribenterna på forumen kategoriserar tjocka människor som en enhetlig socialt avvikande grupp, vilka de tillskriver diverse negativa egenskaper. Vidare har resultatet åskådliggjort att det skrivs betydligt mer om tjocka kvinnor på forumen överlag samt att dessa kommentarer generellt sett är mer diskriminerande än de som påträffats gällande tjocka män. / The purpose of this study is that, from a linguistic perspective, analyze how normalized performances by thick people is realized linguistically in three of Sweden's largest internet forums. Methodologically, this is done through a critical discourse analysis of 225 comments collected from Flashback forum, Familjelivs forum and Passagen Debatt. As this study has an emancipatory approach, I adopted theories based in social constructivism and feministic intersectionality. The results show that the writers on the forums categorize thick people as a unified socially deviant group, which they attribute to various negative qualities. Furthermore, the results illustrated that there is much more written about fat women in the forums in general and that these comments are generally more fat-shaming than those encountered regarding thick men.

Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem. Forskning visar att barn som har övervikt eller fetma i låg ålder tenderar att ha det även i vuxen ålder. På barnavårdcentralen finns kunskap och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och att uppmärksamma övervikt eller fetma på ett tidigt stadium hos barn. Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att delge föräldrar att övervikt har identifierats hos deras barn. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes utifrån intervjumaterialet. Ur resultatet framkom tre kategorier: En situation som utmanar, Att känna sig trygg i en utmanande situation och Att vilja arbeta för barnens bästa. Dessa tre kategorier mynnade i ett gemensamt tema: Att arbeta med barnets bästa i fokus i en känsloladdad situation. Det fastlogs att den studerade vårdsituationen är utmanande och känsloladdad för barnhälsovårdssjuksköterskan. En faktor som försvårar i situationen är exempelvis barnets närvaro i rummet. Det beskrevs även att lång tid mellan besöken medför att barnets övervikt kan komma som en överraskning för barnhälsovårds- sjuksköterskan, som därmed inte känner sig förberedd för sin uppgift i situationen. Deltagarna i studien beskrev därtill faktorer de erfor skapar trygghet i den utmanade situationen, såsom erfarenhet och ett medvetet förhållningssätt. Resultatdiskussionen visar på konsekvenser av övervikt utifrån hållbar utveckling. Vidare belyses tänkbara möjligheter som finns för att underlätta i den studerade situationen. Motiverande samtal, att använda e-hälsa samt att ge tillgång till reflekterande team framhålls av författarna som förslag på tillämpbara arbetsmodeller.

I dagens samhälle är övervikt och fetma allt vanligare, fler människor dör av övervikt än undervikt i världen. Livsstilsrelaterade problem och levnadsvanor så som stillasittande och ohälsosamma matvanor ökar både nationellt och globalt. Till följd av den ökade övervikten ökar belastningen på samhället men även på hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och motivera patienter till en mer hälsosam livsstil och motiverande samtal (MI) kan vara ett verktyg för sjuksköterskan att göra det. Syfte med studien är att undersöka hur MI kan stödja patienter med övervikt till att genomföra livsstilsförändringar. Då det fanns många tidigare studier om MI gjordes en litteraturstudie. Resultatet visade på att MI hade effekt på att hjälpa patienten till insikt om hinder i förändringsprocessen men även stärka patientens självförmåga för att kunna genomföra en förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet visar även en förbättring av metabola riskmarkörer till följd av MI. Dock varierar resultatet på hur MI påverkar följsamheten till förändring och detta kan bero på patientens initiala attityd till hälso- och sjukvården och hur motiverade de var från början.