Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital. The number questionnaires that were distributed out were 49 and the reply frequency was 82 %. The result showed that most relatives in the study were satisfied with participation, meeting/ support, accessibility and information. The result showed also on a significance correlation between participation and meeting/ support, accessibility and information. The study did not reveal any difference between men and women concerning the experience of participation. Likewise, no correlation was revealed on between how long time the patient where in hospital and the experience of participation. Relatives experienced to have a relative good contact with the doctor, but a part stated however that they did not have any opinion about it. Our conclusion is that the concept to participation is meeting/ support, accessibility and information. / Studier visar att äldre är en ökande andel patienter i vården och att det är en patientgrupp somkan vara svår att kommunicera med på grund av äldre patienters ofta multipla sjukdomsbild. Närstående till patienten kan vara till hjälp för vårdgivaren i kommunikationen och vården av patienten. Syftet med studien var att undersöka närståendes självskattade upplevelse av delaktighet,bemötande, tillgänglighet och information på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Studien hade en deskriptiv design och var utformad som en enkätstudie. Den genomfördes på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning på landsbygden i centrala Sverige tillhörande Akademiska sjukhuset. Antalet enkäter som delades ut var 49 stycken och svarsfrekvensen var 82 %. Resultatet visade att de flesta närstående i studien var nöjda med delaktighet, bemötande, tillgänglighet och information. Resultatet visade även på en signifikans gällande samvariation mellan delaktighet och bemötande, tillgänglighet och information. Studien visade inte på någon signifikans gällande skillnaden mellan män och kvinnor avseende upplevelsen av delaktighet. Likaså påträffades ingen signifikans mellan hur lång tid patienten var inneliggande och den närståendes upplevelse av delaktighet. Närstående upplevde sig ha en relativt bra kontakt med ansvarig läkare men en stor del uppgav dock att de inte hade någon uppfattning. Vår slutsats är att nyckeln till delaktighet är bemötande, tillgänglighet och information.

Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor anser vara god omvårdnad av äldre patienter samt att beskriva vad som är viktigt i en god omvårdnad. I en empirisk kvalitativ studie av beskrivande karaktär intervjuades sju kvinnliga sjuksköterskor med mellan 2 och 39 års erfarenhet. Vid intervjuerna ställdes två öppna frågor och följdfrågor användes för att utveckla svaren. Intervjuerna spelades in på band och svaren analyserades genom att författaren skrev ner intervjuerna ordagrant för att sedan, genom bearbetning av textmaterialet, bilda subkategorier och kategorier. Resultatet redovisades med fem kategorier: grundläggande behov, informationssökning, rehabilitering, respekt och tid samt elva subkategorier. Informanterna ansåg att tid och individanpassad vård var viktigast när det gällde omvårdnad av äldre patienter, men att det egentligen inte fanns någon indelning utifrån ett åldersperspektiv avseende god omvårdnad. Respekt, rehabilitering och att söka information om patienternas tidigare historia var andra viktiga faktorer för innebörden av god omvårdnad. / The purpose of this study was to describe what nurses consider to be good care of elderly patients, and to describe what is important in good care. The method used was an empirical qualitative approach with a descriptive character. Seven nurses, whose experiences varied between 2 and 39 years, were interviewed. They all work at a hospital, but at three different departments. Two open questions were used for the interviews. The interviews were recorded on tape from where it was extruded to text by the author. The responses were then analyzed by being categorized into five different categories and eleven subcategories. The respondents agreed that time and personal care was the most important parts in care of elderly patients. However, the respondents also clamed that there are no differences between younger and older people with respect to good care. Respect, rehabilitation, and search for information about the patients earlier history are also very important aspects of good care.

Syfte med litteraturstudien var att beskriva bemötande av äldre människor inom vården utifrån de äldre vårdtagarnas, vårdgivarnas, observatörernas/anhörigas perspektiv. I en av dessa tre perspektiv representerade anhöriga tillsammans med observatörerna ett gemensamt perspektiv. En litteraturstudie gjordes och sexton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Joyce Travelbee’s omsorgsteori (Interaktionsteori) var den teoretiska referensramen för studien. Resultatet visade att vårdgivarnas tillvaratagande av den äldre vårdtagarens autonomi bidrog påtagligt till upplevelsen av bemötandet, vårdtagarna uttryckte denna aspekt tydligast. Personalbrist var ett inbyggt fel i organisationen som påverkade bemötande. Alla tre perspektiv uttryckte detta problem tydligt. Vårdgivarnas egen förmåga att organisera och prioritera var av betydelse för upplevelsen av bemötande. Bemötandet påverkades när den äldre vårdtagarens önskemål nedprioriterades för rutiner. Nivån på vårdgivarnas empatiska förmåga påverkade upplevelsen av bemötandets kvalitet på olika sätt. Vården upplevdes som trygg när vårdgivare hade hög empatisk förmåga. Sammanfattningsvis var upplevelsen av bemötande att det var en förmåga till lyhördhet och en vilja att kommunicera, utförandet av dessa var i sin tur beroende av tid, personliga värderingar och invant beteende.

Antalet äldre människor ökar i samhället och står för en allt mer växande grupp patienter som behöver vård på akutmottagningen. Väntetiden på akutmottagningar runt om i landet blir allt längre. Det är ett välkänt faktum att äldre människor påverkas av att vänta länge på en akutmottagning, då deras allmäntillstånd lätt kan försämras på grund av det biologiska åldrandet och grundsjukdomar som gör dem skörare. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av väntan vid besök på akutmottagningen. En litteraturstudie utfördes där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna litteraturöversikt delades in i fyra teman: att bli sedd, att bekräftas i sitt lidande, att vara delaktig som patient och att se patientens hela situation. Behovet hos den äldre att bli bekräftad, att få information och omvårdnad ökade när väntetiden blev lång på akutmottagningen. En ökad medvetenhet hos sjuksköterskan behövs kring den äldre akut sjuka patientens utsatta situation på akutmottagningen. Genom ökad kunskap och medvetenhet kan dessa patienternas behov av omsorg och omvårdnad mötas så deras lidande minskar under väntan på akutmottagningen. Behov av fortsatt forskning kring förbättringar avseende miljön och omhändertagandet av den äldre patienten på akutmottagningen finns vilket även behöver belysas inom grundutbildningen till sjuksköterska. / The number of elderly people is constantly increasing in the community and represents a growing group of patients who need care in the emergency department. The waiting time in the emergency deparments in Sweden tends to become longer. It’s a wellknown fact that older people are affected when they have to wait for a long time. Their general condition could easily detoriate as they are more vulnerable due to biological aging and medical conditions. The aim of the study was to describe older patient’s experiences of waiting in the emergency department. The study was conducted as a literature review and was based on ten scientific articles. The result of this literature review was divided into four themes: to be seen, to be acknowledged in their suffering, to participate as a patient and to see the patient’s entire situation. The older patient’s need to be acknowledged, information and care increased when the waiting time become long. For the nurse, an increased awareness of the older acutely ill patients situation in the emergency department is needed. With more knowledge and awareness, these patients’ needs could be taken care of and their suffering during the waiting time could be reduced. Continued research is needed to improve the environment and care of the older patient and should also be emphasized in nursing education.

Bakgrund: Trycksår är en vanlig vårdskada som kan orsaka ett stort lidande förpatienter, det medför dessutom höga kostnader både på individ och samhällsnivå.Trycksår är även vanligt förekommande problem globalt och drabbar oftare blandäldre patienter som är multisjuka. Sjuksköterskor har ansvar att förebyggavårdskada och reducera patientens lidanden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förebyggandeomvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldreMetod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där 15 vetenskapligaartiklar sammanställdes. Databaserna som användes i studien var CINAHL ochPubmed. De vetenskapliga artiklarna var publicerade mellan år 2011 och år 2021.Artiklarna analyserades i fyra steg.Resultat: Resultatet redovisades i fyra olika kategorier som besvarade studienssyfte. Kategorierna var lägesändring, tryckavlastande material, hudvård ochbedömning av nutritionsstatus. Varje kategori beskrev förebyggandeomvårdnadsåtgärd mot trycksår bland äldre patienter.Slutsats: Genom ökad kunskap inom olika förebyggande omvårdnadsåtgärder mottrycksår bland äldre patienter, kan risken av att en vårdskada uppstår minskas.Litteraturstudien ger möjligheter för sjuksköterskor att utöva beprövade ochförebyggande omvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldre patienter. / Background: pressure ulcers are a common healthcare injury and cause greatsuffering for patients, in addition to high costs for both individuals andsociety. Pressure ulcers are also a common problem globally and occur more oftenamong elderly patients who are multi sick. The nurses have responsibility forpreventing care injuries and reducing the patients sufferingAim: The aim of the study was to describe the nurses preventive care measuresagainst pressure ulcers among the elderlyMethod: The study was conducted as a literature review, where 15 scientificarticles were compiled. The databases used in the study were CINAHL andPubmed. The scientific articles were published between the years 2011 and 2021.The articles were analyzed in four steps.Results: The results were reported in four different categories that answered thepurpose of the study. The categories were change of position, pressure-relievingmaterial, skin care and assessment of nutritional status. Each category describedpreventive care measures against pressure ulcers among elderly patients.Conclusion: Through increased knowledge in various preventive care measuresagainst pressure ulcers among elderly patients, the risk of a care injury occurringcan be reduced. The literature study provides opportunities for nurses to practiceproven and preventive nursing measures against pressure ulcers among elderlypatients.

Bakgrund: Genom användning av Senior Alert kan antalet fall av undernäring, trycksår, fallolyckor, munhälsa och blåsdysfunktion hos äldre personer förebyggas och minskas.  Äldre patienter i hemsjukvården är oftast multisjuka, deras hälsotillstånd kan vara komplexa och förändras drastiskt. Distriktsköterskor har en viktig roll i att kartlägga, upptäcka, åtgärda, följa upp och förhindra dessa potentiella hälsorisker genom att tillämpa Senior alert hos dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom hemsjukvård.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med sammanlagt 17 distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. En manifest innehållsanalys används för att bearbeta datainsamlingen. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Fördelar med att använda Senior Alert; Faktorer som hindrar användning av Senior Alert och Förbättringsområden för Senior Alert. De tre huvudkategorierna med tillhörande tio underkategorier redovisas i resultatet. Slutsats: Distriktssköterskorna vittnade om fördelar respektive hinder med att använda Senior Alert inom hemsjukvården. Distriktsköterskorna påtalade vikten av ökat stöd från ledningen i form av tydlig arbetsstruktur och ökad kunskaps- och kompetensutveckling för att möjliggöra ett förebyggande arbete genom användandet av Senior Alert i hemsjukvården.

Bakgrund: Anestesisjuksköterska möter fler och fler äldre patienter som är i behov av anestesiologisk omvårdnad vid generell anestesi under operation. Vid generell anestesi försätts patienten i en medvetslöshet där den inte kan förmedla sig. Anestesisjuksköterskans ansvar är att ge säker vård under den generella anestesin. Hög ålder ökar riskerna för komplikationer men också åldersrelaterade sjukdomar och fysiologiska förändringar ställa högre krav på anestesisjuksköterskan och det är viktigt att hen har kunskap och förståelse för vad det innebär att åldras och anpassa den anestesiologiska omvårdnaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka anestesisjuksköterskans strategier för säker vård i den anestesiologiska omvårdnaden vid generell anestesi på äldre patienter. Metod: Åtta stycken anestesisjuksköterskor med minst ett års arbetslivserfarenhet intervjuades och insamlad data analyserades och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheterna kondenseras för att därefter analyseras framtill koder, underkategorier och kategorier för att landa i ett tema – den latenta meningen. Resultat: Studiens resultat visar att anestesisjuksköterskor har strategier för säker vård då man anpassar mötet och samtalet efter den äldre patientens behov men också tar en roll som advokat för patienter med svårigheter att uttrycka sig, att man arbetar standardiserat för att öka säkerheten i omvårdnaden men också anpassar den anestetiska omvårdnaden baserat på kunskaper om åldrande, sjukdom och risker och med de kunskaperna möjliggör en bra anestesi och säkra luftvägen. Slutsats: Genom att använda de strategier som växer fram i studiens resultat i den anestesiologiska omvårdnaden av äldre patienter vid generell anestesi kan omvårdnaden bli säkrare och minska uppkomsten av komplikationer som kan leda till vårdlidande.

Bakgrund: I Sverige lider 20 % av den äldre befolkningen av någon form av psykisk ohälsa. En av de vanligaste diagnoserna är depression och kan klassas som en folksjukdom. Risken för att drabbas av depression ökar med stigande ålder. Samsjuklighet kan leda till att diagnostik och behandling kompliceras. Depression sänker den drabbades livskvalitet och ökar risken för mortalitet även vid lindriga sjukdomstillstånd. Hos de äldre kan symtombilden på depression skilja sig från den yngre och medelålders patientgruppen. En obehandlad depression medför ett onödigt lidande för den drabbade. Sjuksköterskans kärnkompetens samverkan i team blir en viktig komponent för att kunna erbjuda patienten en god och personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonals erfarenheter av att vårda äldre patienter med depression. Metod: Litteraturstudien grundades på studier med kvalitativ ansats. Databassökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter urval och kvalitetsgranskning valdes tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Under analysarbetet framkom tre teman och två subteman under vartdera temat. Första temat var Identifiering av depression med subteman Vikten av att vara lyhörd och Att skapa en tillitsfull vårdrelation. Andra temat var Organisatoriska förutsättningar med subteman Tidsbrist och prioritering och Avsaknad av rutiner. Tredje temat var Olika behandlingsmetoder med subteman Främja aktivitet och grundläggande behov och Varierande uppfattning om läkemedelsbehandling.  Konklusion: Litteraturstudien visade att vårdpersonalen upplevde brister i vården av äldre patienter med depression. Vårdpersonalen önskade tydligare struktur och rutiner inom organisationen. Ökad kunskap om depression hos äldre var även något som vårdpersonalen efterfrågade för att kunna identifiera sjukdomen och ge en god omvårdnad. / Background: In Sweden 20 % of the elderly suffer from mental illness. One of the most common diagnoses is depression and it can be seen as a common disease. The risk of developing depression increases with increasing age. Co-morbidity can complicate diagnosis and treatment. Depression lowers the patient's quality of life and increases the risk of mortality even in mild illnesses. In the elderly, the symptom picture of depression may differ from the younger and middle-aged patient group. An untreated depression causes unnecessary suffering for the patient. The nurse's core competence collaboration in teams will be an important component to be able to offer the patient good and person-centered care.  Aim: The aim of this literature review was to illustrate healthcare professionals’ experiences of treating older people with depression. Method: The literature study was based on studies with a qualitative approach. The database searches were performed in Cinahl, PubMed and PsycInfo. After selection and quality review, ten scientific studies with a qualitative method were included. The results of the articles were analyzed according to Friberg's analysis model.  Results: During the analysis work, three themes and two sub-themes emerged under each theme. The first theme was Identifying depression with following subthemes; The importance of being responsive and Creating a trusting care relationship. The second theme was Organizational conditions with sub-themes Lack of time and prioritizing and Lack of routines. The third theme was Different treatment methods with sub-themes Promoting activity and basic needs and Varying perception of drug treatment.  Conclusion: The literature review showed that the healthcare professionals experienced shortcomings in the care of elderly patients with depression. The healthcare professionals wanted a clearer structure and routines within the organization. Increased knowledge about depression in the elderly was also something that the healthcare professionals requested in order to be able to identify the disease and provide good care.

Bakgrund: Äldre patienter med nedsatt beslutsbeslutsförmåga har svårare att ta självständiga beslut, och har svårare att vara delaktiga i sin egen sjukvård. Självbestämmande anses vara en förutsättning för ett gott liv, och en rättighet för alla patienter i dagens sjukvård. Att tillgodose äldre patienters självbestämmande i ambulanssjukvården kan ibland vara utmanande, och vid nedsatt beslutsförmåga ställer det ökade krav på ambulanspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av självbestämmande hos äldre patienter med nedsatt beslutsförmåga. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades genom ett strategiskt urval, och data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i fyra teman; "strategier för att bedöma äldre patienters möjlighet till självbestämmande", "tillvägagångssätt för att främja äldre patienters självbestämmande", "utmaningar för att tillgodose äldre patienters självbestämmande" och "situationer där äldre patienters självbestämmande fråntas". Slutsats: Nedsatt beslutsförmåga innebar ökade utmaningar för att bedöma äldre patienters förmåga till självbestämmande. Utmaningarna handlade om att balansera medicinsk bedömningen mot patienters självbestämmande, där det beroende på situation kunde tillämpas både ett pliktetiskt och konsekvensetiskt synsätt. För att det i framtiden ska bli enklare att tillgodose äldre patienters självbestämmande, efterfrågas bättre anpassade riktlinjer och utökade resurser. Tidigare forskning visar också att det krävs en ökad etisk medvetenhet hos ambulanspersonal för att bättre kunna bemöta äldre patienters vårdbehov i framtiden.

Bakgrund Sjuksköterskor ska arbeta för att uppmärksamma och behandla undernäring samt utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. Trots det är undernäring ett stort problem hos äldre. Olika barriärer kan finnas som utmanar sjuksköterskors möjligheter i nutritionsomvårdnaden. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet att vårda äldre med undernäring. Metod Arbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Totalt inkluderades 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en innehållsanalys. Resultat Alla studier var kvalitativa publicerade mellan 2011-2022 från Europa och Australien. Sjuksköterskor saknar kompetens för att uppmärksamma och behandla undernäring. Kommunikationen med patienten, mellan olika professioner i teamet och mellan andra vårdgivare brister. Resultatet visade även organisatoriska hinder såsom tidsbrist och möjlighet att erbjuda patienten en personcentrerad måltidssituation, vilket utmanar sjuksköterskans möjligheter att tillgodogöra patienten en god nutritionsvård. Slutsats Organisationen behöver prioritera arbetet med undernäring så att sjuksköterskan får bättre utbildning inom ämnet och ges tid och utrymme att arbeta personcentrerat. Kommunikation och dokumentation behöver bli enklare att utföra mellan vårdgivare och riktlinjer för arbetet med undernäring behöver implementeras i alla verksamheter. / Background Nurses must work to recognize and treat malnutrition and perform adequate nursing measures. Even so, malnutrition is a major problem in the elderly. Different barriers can exist that challenge nurses' opportunities in nutrition nursing. Aim To describe nurses' experience of caring for the elderly with malnutrition. Method The work was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. A total of 11 scientific articles were included and analyzed through a content analysis. Results All studies were qualitative published between 2011-2022 from Europe and Australia. Nurses lack the skills to recognize and treat malnutrition. Communication with the patient, between different professions in the team and between other care providers is lacking. The results showed organizational obstacles such as lack of time and the possibility of offering the patient a person-centered meal situation, which challenges the nurse's ability to provide the patient with good nutritional care. Conclusions The organization needs to prioritize the work with malnutrition so that the nurse receives better training in the subject and is given time and space to work person-centered. Communication and documentation need to become easier to carry out between healthcare providers and guidelines for working with malnutrition need to be implemented in all operations