Sveriges åldrande befolkning ökar, vårdbehovet blir större och vård i hemmet blir allt vanligare. Äldre patienter bor oftast kvar i sina hem trots närvaro av sjukdom vilket inte alltid är självvalt. Hemmet är en meningsfull plats där äldre patienter kan uppleva trygghet och hälsa när integritet och självbestämmande beaktas. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra god vård och inneha ett följsamt förhållningssätt där patienten känner sig sedd och hörd för att mötet skall erfaras som vårdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan vid vård i hemmet. Metoden som har valts för denna studie är en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar noga har valts ut, analyserats och format ett slutgiltigt resultat. Resultatet visar på att hemmet och dess tillhörigheter är betydelsefullt samt att förbli självständig och att få vara delaktig i sin vård kan leda till en ökad autonomi. Att känna sig maktlös kan leda till känslor av frustration och utsatthet medan ett respekterande förhållningssätt från sjuksköterskan och en god kontinuitet kan skapa en trygg relation. Metoden i studien diskuteras baserat på de fyra begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Huvudfynden som diskuteras utifrån resultatet är hemmets betydelse, att vara patient i sitt eget hem, delaktighet och utsatthet, sjuksköterskans förhållningssätt, en god relation och det vårdande mötet. / Sweden's aging population is increasing, and the need for care is growing. Home care is becoming increasingly common as older patients often stay in their homes despite the presence of illness which is not always a voluntary choice. Home is a meaningful place where older patients can experience security and health when integrity and self-determination are taken into account. The nurse has an important role in providing good care and having an adaptable approach where the patient feels seen and heard so that the encounter is experienced as caring. The aim of this literature review was to illuminate older patients' experiences of the caring encounter with the nurse during home care. The method chosen for this study is a literature review where 12 qualitative articles were carefully selected, analyzed, and shaped into a final result. The results show that the home and its belongings are significant, and that maintaining independence and being involved in one's care can lead to increased autonomy. Feeling powerless can lead to feelings of frustration and vulnerability, while a respectful approach from the nurse and good continuity can create a secure relationship. The method in the study is discussed based on the four concepts: credibility, dependability, confirmability, and transferability. The main findings discussed based on the results are the significance of home, being a patient in one's own home, involvement and vulnerability, the nurse's approach, a good relationship, and the caring encounter.

Bakgrund: Det har visat sig att äldre, i västvärlden, utgör den grupp som begår flest självmord. Hög ålder medför nedsatt reservkapacitet och minskat motstånd mot yttre påfrestningar. Många äldre drabbas av depression, vilket är den vanligaste behandlingsbara riskfaktorn för livsleda och suicid. Samtidigt upplevs ofta ångest. Orsaker till livsleda kan vara en separation från en livspartner, genomgång av en dramatisk livsfas eller somatisk sjukdom. Självmordsbenägna patenter, som kan sägas vara i en existentiell kris, kräver särskild vård vid inläggning. Vårdpersonal har upplevt det viktigt att bemöta patienter med livsleda men inte alltid tyckt att de har möjlighet på grund av tidsbrist, stress och för lite kunskap. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att identifiera äldre patienter i psykiatrisk vård som känner livsleda och kanske inte längre vill leva och hur sjuksköterskor kan ha ett stödjande bemötande av dessa patienter och därmed främja deras psykiska hälsa. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer gjordes med sjuksköterskor på en avdelning med inriktning att vårda äldre patienter med psykisk ohälsa. Resultat: Utifrån intervjuanalysen framkom två kategorier med vardera tre subkategorier. Kategorin Identifiering av patienter med livsleda hade subkategorierna Verbal - och icke verbal kommunikation, Åldrandets innebörd och Dödsönskan. Den andra kategorin, Stöd av patienter med livsleda hade subkategorier Acceptans, Bemötande och Vårdande miljö. Informanterna i studien uppfattade och bemötte patienternas livleda i sitt arbete och bemötte dem med psykiatrisk och somatisk vård. Genom stödsamtal, lyhördhet för de äldres behov och förutsättningar, uppmuntran till aktivering på de äldres villkor bemötte de på ett pedagogiskt vis de äldre patienterna i deras existentiella kris. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till resultat och litteratur. Det som framkommit i studien är att informanterna på valda avdelning på ett lyhört sätt adresserade de äldres problem och bemötte dem på ett pedagogiskt vis och med stor kunskap om de äldres problem och förutsättningar. / Background: It has been shown that elderly, in the western world, is the age group who commits the most suicides. An elderly person has a lower capacity and a lesser ability to come to terms with trying circumstances. The aging process influences psychological quickness, ability to adjust and sense of memory. Elderly are often subjected to depression, which is the most common treatable risk factor for weariness of life. Anguish is often experienced simultaneously. Reasons for weariness of life could be a separation from a partner or spouse, to go through a dramatic life phase or physical illness. Often an existential life crises is experienced and a feeling of standing on one’s own in life. Suicidal patients who experience a life crises demand special care when hospitalized. Nursing staff perceive it as important to treat patients who experience weariness of life but they do not always feel that they have the capacity to do so due to stress and lack of time and knowledge. Aim: To describe nurse ́s experiences of identifying and caring for elderly patients in psychiatric care who experience weariness of life and who might no longer want to live. Method: Five semi structured interviews were done with nurses on a ward specialized on psychiatric care of the elderly. Inductive content analysis has been used to analyze the interviews. Results: The analysis resulted in two categories: Identifying patients who experience weariness of life and Supporting patients who experience weariness of life. Three subcategories Verbal - and nonverbal communication, The signification of aging and Wishing to die are included in the category Identifying patients who experience weariness of life. Subcategories Acceptance, Caring and Environmental influence belong to the category Supporting patients who experience weariness of life. The informants in the study understood the elderly patient’s feeling of weariness of life and cared for them with psychiatric and somatic nursing. Through supporting conversation, a sensitive and empathic approach to the needs and conditions of the elderly, they encouraged them to become more active on their own terms. The informants treated the elderly with pedagogical sensitivity to support them in their existential crisis. Discussion: The results are discussed in relation to articles and literature and also in relation to the chosen theoretical basis of the study.

År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige att vara 65 år eller äldre. Akutsjukvården är i dagsläget dåligt anpassad för att tillgodose de sköra äldres specifika behov. För att tillmötesgå de ökande behoven krävs nytänkande i omhändertagandet. Detta ställer stora krav på sjukvårdens kunskap om åldrandet och dess sjukdomar. Sjuksköterskan har en nyckelroll vid omhändertagandet av sköra äldre patienter genom att bedöma vårdbehov, utföra omvårdnadsåtgärder samt bidra till en trygg och säker vårdmiljö. Syftet med denna studie var att identifiera förbättringsområden i omhändertagandet av den sköra äldre patienten på akutmottagningen. Denna studie genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats och fokusgruppsintervjuer. För att analysera datamaterialet har en kvalitativ innehållsanalys använts. I resultatet framkom en huvudkategori; ”För att tillmötesgå de ökade sköra äldres omvårdnadsbehov krävs av dagens akutvårdspersonal ökad förståelse och kunskap. Detta uppnås lämpligast på välbemannade akutmottagningar med god struktur”. Följande tre kategorier stöttar upp huvudkategorin; ”Tid och prioritering”, ”Förståelse och kunskap” samt ”Struktur”. Slutsatsen är att det finns förbättringsområden på akutmottagningen vid omhändertagandet av de sköra äldre patienterna. Studien visar behov av erfaren och intresserad personal som arbetar på personaltäta och strukturerade akutmottagningar där det finns möjlighet till fortbildning. / In 2030, every fourth person in Sweden is estimated to be 65 or older. Emergency care is currently poorly adapted to meet the specific needs of frail older people. In order to meet the increasing needs, new thinking is needed in the care. This places great demands on the healthcare knowledge about aging and its diseases. The nurse has a key role in the care of frail older patients by assessing care needs, performing nursing and contributing to a safe and secure caring environment. The aim of this study is to identify areas of improvement in the care of the frail older patient at the emergency department. This study was carried out with a qualitative method with inductive approach and focus group interviews. To analyze the data material, a qualitative content analysis has been used. In the result, a main category emerged; “To meet the increased frail older nursing needs, todays emergency care staff require increased understanding and knowledge. This is best achieved on well-manned emergency departments with a good structure”. The following three generic categories support the main category; “Time and priority”, “Understanding and knowledge” and “Structure”. The conclusion is that there are areas of improvement in the emergency department when handling the frail older patients. The study shows needs of experienced and interested staff who work on staff-tight and structured emergency department where there is the possibility of continuing education.

Syftet var att granska sjuksköterskans dokumentation avseende intagningsorsak, andra identifierade problem/behov utefter CGA och vilka åtgärder det ledde till samt beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda instrumentet CGA. Metod: Studien har en beskrivande design med kvantitativ och kvalitativ ansats. Totalt granskades 50 bedömningsinstrument och datajournaler. Frågeformulär utformades och 13 sjuksköterskor valde att delta. Journalgranskningarna utfördes med kvantitativ retrospektiv analys och frågeformulären analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Under journalgranskningen framkom 11 olika intagningsorsaker där försämrat allmäntillstånd var den största gruppen. Totalt identifierades 205 problem/behov och 186 initierade åtgärder varav 7 åtgärder/person var högsta antal. Flest initierade åtgärder fanns inom nutrition, social bakgrund och fallrisk. Sjuksköterskornas erfarenheter av att använda CGA var att det fanns behov av tydliga arbetsrutiner gällande CGA, att CGA fungerade bra som checklista men var tidskrävande. De upplevde att CGA gav dubbelarbete men viljan fanns att använda CGA men däremot svårt att få det att fungera i arbetet samt att sjuksköterskorna identifierade problem/behov utan att använda CGA. Sjuksköterskorna upplevde inte att omhändertagandet förändrades men däremot fick teamet helhetsperspektiv på patientens livssituation. Samverkan med anhöriga och kommunen var viktigt. Slutsats: Studiens resultat visade att förutom inskrivningsorsak fanns även andra identifierade problem/behov utefter CGA som hade stor betydelse för att den äldre skulle uppleva hälsa. Sjuksköterskorna upplevde brister inom rutinen runt CGA samt erfor att sjuksköterskornas omhändertagande av den geriatriska patienten inte förändrades efter implementeringen av CGA. / Aim was to examine nurses documentation regarding admission cause, other identified problems/needs by the CGA and the actions that led to and describe nurses experiences of using the instrument CGA. Method: The study has a descriptive design with quantitative and qualitative approach. Total audited 50 assessment instruments and data records. Questionnaires were designed and 13 nurses chose to participate. Journal audits performed by quantitative retrospective analysis and the questionnaires were analyzed by the inspiration of qualitative manifest content analysis. Results: In the journal audit identified 11 different admission causes which reduced general condition was the largest group. Total identified 205 problems/needs and 186 initiated measures which 7 action/person was the highest number. Most measures were initiated in nutrition, social background and risk of falling. Nurses experiences of using the CGA was that there was a need for clear work procedures regarding the CGA, the CGA worked well as a checklist but was time consuming. They felt that the CGA gave duplication but the desire was to use the CGA but hard to make it work at work and the nurses identified problems / needs without using the CGA. The nurses did not feel that the care was changed but got the team holistic view of the patients life situation. Collaboration with families and the municipality was important. Conclusion: The study results showed that in addition the cause enrollment were other identified problems/needs along the CGA that had great importance for the elderly would experience health. The nurses experienced deficiencies in routine around the CGA and required that the nurses taking care of the geriatric patient did not change after the implementation of CGA.

Den ökande och snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har skapat ett nytt ekosystem inom hälso- och sjukvårdssektorn bestående av digitala plattformar. Detta har gjort det möjligt för patienter att söka och ta emot vård på nya sätt som tidigare inte var möjligt. Att digitalisera patientresan har visat sig vara effektivt och underlättar självständigt boende och enkel åtkomst för uppföljningskonsultationer för de som lider av kroniska sjukdomar. Trots detta är många människor, särskilt äldre, underrepresenterade i användningen av digitala vårdplattformar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka äldre patienters beteende inom digitala vårdplattformar för att tillgodose behoven hos den större befolkningen och minimera den digitala klyftan. För att uppnå syftet formulerades följande forskningsfrågor: Vilka är skillnaderna i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter på digitala vårdplattformar? Vilka är de viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende? Denna studie följde en mixad forskningsdesign. Vi använde SPSS för att utföra one-way ANOVA följt av ett Games-Howell post hoc-test för varje variabel som möjligtvis kunde förklara en skillnad i användningsbeteende mellan yngre och äldre primärvårdspatienter. För att svara på vår andra forskningsfråga genomförde vi 17 intervjuer med respondenter i åldern 60+ som tidigare använt en digital vårdplattform. Våra resultat visar att det finns en signifikant skillnad i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter. Den äldre generationen spenderar mer tid under anamnes, onboarding och i väntekö, där de i åldern 75+ sticker ut mest på alla uppmätta variabler. Den äldre generationen tenderade också att betygsätta tjänsten något lägre, uppskatta deras hälsa högre och bli tilldelad färre antal sjukvårdsexperter i processen jämfört med den yngre generationen. De viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende är den upplevda användbarheten, upplevda användarvänligheten, deras digitala mognad, förtroende, och attityd till digital vård. Denna studie bidrar till den glesa litteraturen inom digitala vårdplattformar och äldres beteende efter adoption av informations- och kommunikationsteknik. Vi tillhandahöll ny kunskap om äldres användning av digitala vårdplattformar i jämförelse till den yngre generationen och lade till en förklaring angående vilka faktorer som påverkar användningsbeteendet hos den äldre generationen. Dessutom stärker vi nuvarande teori genom att betona vikten av att undersöka de påverkande faktorerna snarare än kronologisk ålder. Våra praktiska bidrag riktar sig till både plattformsägare och vårdpersonal med syftet att ge vägledning i hur dessa två aktörer ska agera för att öka användningen bland den äldre generationen, där utformning av plattformen och information är särskilt viktigt att ta hänsyn till. / The rise and rapid development of information communication technologies have created a new ecosystem in the healthcare sector consisting of digital platforms. This has enabled patients to access, seek, and receive care in new ways which was not previously possible. Digitizing the patient journey is proven to be effective while facilitating independent living and easy access for follow-up consultations for those who live in rural areas and are suffering from chronic diseases. Yet, many people, especially elderly, are underrepresented in the usage of digital healthcare platforms. The purpose of this master thesis is to investigate elderly patients’ behavior inside the digital healthcare platforms to accommodate the needs of the greater population and minimize the digital divide. To achieve the purpose, the following research questions were formulated: What are the differences in usage behavior between elderly and younger primary care patients in digital healthcare platforms? Which are the key antecedent factors that influence the usage behavior of the elderly? This study followed a mixed method research design. We used SPSS to perform a one-way ANOVA followed by a Games-Howell post hoc test for each variable that possibly could explain a difference in usage behavior between younger and elderly primary care patients. To answer our second research question, we held 17 interviews with respondents in the age of 60+ that previously had used a digital healthcare platform. Our findings reveal that there is a significant difference in usage behavior between elderly and younger primary care patients. The elderly generation spend more time during anamnesis, onboarding, and in waiting lines, where those in the age 75+ stand out the most on all measured variables. The elderly generation also tended to rate the service slightly lower, estimate their health higher and get assigned to fewer healthcare professionals in comparison to the younger generation. The key antecedent factors that influence the usage behavior of elderly is the perceived usefulness, perceived ease of use, their digital maturity, trust, and attitudes towards digital healthcare. This study contributes to the sparsely literature within digital healthcare platforms and elderly’s behavior after adoption of ICTs. We provided new knowledge regarding elderly’s usage of digital healthcare platforms in contrast to the younger generation and added an explanation of factors that influence the usage behavior. In addition, we strengthen current theory by highlighting the importance of examining influencing factors rather than chronological age. Our practical contributions address both platform owners and healthcare professionals and aims to give direction in how these two actors should act to increase usage among the elderly generation, where design of the platform and information are especially essential to take into consideration.

The overall aim was to study nurses’ and managers’ attitudes towards micro social patient advocacy (I) and factors related to patient advocacy (II, III) with the main focus being on advocacy in the care of older patients in community health care together with psychometric testing of the instrument 'Attitudes toward Patient Advocacy Scale-Attitudes toward MIcrosocial Advocacy' (IV). Methods: A quantiative cross-sectional study and a qualitative study were carried out. Nurses (n=207) and managers (n=23) in community health care responded to a questionnaire about patient advocacy, nursing competence, personal traits, quality of care and organisational climate (I, II, IV). Nurses' (n=18) perceptions of influencers of patient advocacy was studied in a phenomenographic study (III). The results showed that nurses and managers reported positive attitudes to patient advocacy (I, II), especially for patients unable to speak for themselves (I). Two areas of nursing competence (Performing the nursing process, Supervision and cooperation) and a dimension of quality of care of older patients were positively associated with attitudes towards patient advocacy (II). Two organisational dimensions were, negatively (dynamism) respectively positively (playfulness), associated with attitudes towards patient advocacy. The nurses' perceptions of influencers of patient advocacy consist of three hierarchically related levels: The nurse's character traits, The nurse’s bond with the patient and The organisational conditions (III). The Swedish version of APAS-AMIA consists of 33 items in a four-factor structure (APAS-AMIA/SE): Support patients’ beliefs and decision-making, Safeguard patients' health care, Support patients to communicate their wishes and Respect patients’ wishes not to participate in decisions regarding care (IV). Conclusions: Maintaining the continuing professional competence of nurses is important, and is ensuring the organisational prerequisites to enable nurses' advocacy for patients. / Det övergripande syftet var att studera sjuksköterskors och chefers attityder till mikrosocialt företrädarskap för patienter (I), faktorer relaterade med företrädarskap (II, III) med huvudsakligt fokus på företrädarskap för äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård samt psykometriskt testa instrumentet Attitudes toward Patient Advocacy Scale-Attitudes toward MIcrosocial Advocacy (IV). Metod: En kvantitativ tvärsnittstudie och en kvalitativ studie genomfördes. Sjuksköterskor och chefer (n=230) i kommunal hälso-och sjukvård besvarade frågor om företrädarskap, yrkeskompetens, personlighet, vårdkvalitet och organisationsklimat (I, II, III). Sjuksköterskors (n=18) uppfattningar av vad som påverkar företrädarskap studerades i en fenomenografisk studie (III). Resultat: Sjuksköterskor och chefer rapporterade positiva attityder till företrädarskap (I, II), framför allt för oförmögna patienter (I). Två områden av yrkeskompetens (Att utföra omvårdnadsprocessen, Arbetsledning och samarbete) liksom en dimension av kvalitet i vården av äldre var positivt associerade med attityder till företrädarskap (II). Två organisatoriska dimensioner var negativt (livfullhet) respektive positivt (lekfullhet) associerade med attityder till företrädarskap. Sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar företrädarskap omfattar tre hierarkiskt relaterade nivåer: Sjuksköterskans karaktärsdrag, Sjuksköterskans förhållande till patienten och Arbetsplatsens beskaffenhet (III). Den svenska versionen av APAS-AMIA omfattar 33 påståenden i en fyrfaktorstruktur (APAS-AMIA/SE): Stödja patienternas önskemål och beslutsfattande, Värna om patienternas vård, Stödja patienterna att kommunicera sina önskemål och Respektera patienternas önskemål om att inte delta i beslut (IV). Konklusioner: Sjuksköterskors yrkeskompetens bör upprätthållas för att de ska ha förutsättningar att företräda patienter. Det är viktigt att skapa organisatoriska förutsättningar för att sjuksköterskor ska kunna etablera en relation till patienten som underlag till företrädarskap.

Andelen äldre personer ökar i Sverige och världen vilket innebär att efterfrågan av vård ökar, men all vård behöver inte ske på sjukhus. Insatser som kan förhindra undvikbar slutenvård bör vara viktiga att arbeta fram dels ur ett hållbarhetsperspektiv, men även viktigt för att minska den påfrestning, förvirring och försämrad hälsostatus en sjukhusvistelse kan innebära för den äldre sköra patienten. Mobila närsjuksvårdsteam som utgår från sjukhusen är en relativt ny vårdform i Sverige och introducerades i Västra Götalandsregionen för ungefär 10 år sedan. Mobila närsjukvårdsteam gör insatser för sköra patienter med komplexa behov i hemmet och i teamen arbetar bland annat sjuksköterskor. Inom sjuksköterskans kompetensområde ingår att självständigt kunna ansvara för omvårdnad av patienter, inneha förmågan att se hela patientens livsvärld samt arbeta för en säker vård.  Syftet med den här studien är att belysa sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila närsjukvårdsteam. Denna studie har genomförts som kvalitativ metod med induktiv ansats och bygger på intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sjuksköterskor verksamma på tre olika mobila närsjukvårdsteam. Resultatet av vår studie har visat att sjuksköterskan i mobila närsjukvårdsteam har en viktig roll då de utför avancerad vård i hemmet genom samverkan i team och med andra vårdaktörer. Sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv med patienten i fokus och på så sätt kan andelen onödiga sjukhusinläggningar minska. Vår studie visar att snabb uppföljning i hemmet av sköra patienter som skrivs ut från sjukhus skapar trygghet samt minskar återinläggningar. Dessutom är rätt vård av sköra äldre patienter en organisatorisk fråga och vården behöver bedrivas av rätt kompetens. Sjuksköterskans arbete i mobila närsjukvårdsteam innebär att arbeta med hållbar utveckling genom att konsumtion av slutenvård minskar. / The proportion of older people is increasing in Sweden and the world, which means that the demand for care is increasing, but all care need not executed in hospitals. Efforts that can prevent avoidable outpatient care should be important to work on from a sustainability perspective, but also important to reduce the stress, confusion and deteriorating health status a hospital stay can cause for the older fragile patient. Mobile local health care teams executed from the local hospital are a relatively new form of care in Sweden. Mobile local health care teams were introduced in the Västra Götaland region about 10 years ago. Mobile local health care teams makes efforts for fragile patients with complex needs in their home.  The registered nurse’s expertise includes being able to independently be responsible for the care of patients, having the ability to see the entire patient's needs and working for patient's safety. The aim of this study is to illustrate the nurse's work with fragile older patients in mobile local health care teams. This study has been conducted as a qualitative method with an inductive approach and is based on interviews as a data collection method. We have interviewed nurses working on three different mobile local health care teams. The result has shown that the registered nurse in mobile local health care teams plays an important role as they carry out advanced care in the home through collaboration in teams and with other healthcare players. The registered nurse has a holistic perspective with the patient in focus, unnecessary hospitalizations and re-admission can be reduced. This study shows that fast follow-up in the home of fragile patients who are discharged from hospitals creates security and reduces re-admissions. In addition, proper care of fragile elderly patients is an organizational issue and care needs to be conducted by the right expertise. Registered nurse's work in mobile local health care teams means working with sustainable development by reducing the consumption of inpatient care.