Bakgrund: Höftfrakturer hos äldre är ett vanligt hälsoproblem i Sverige och runt om i världen, vilket i många fall kan resultera i svåra komplikationer som i sin tur innebär längre sjukhusvistelser. Tidig mobilisering efter höftfrakturkirurgi är viktigt för en förbättrad återhämtning samt för att förebygga komplikationer. Rehabilitering syftar till att återställa den tidigare rörelseförmågan, men många patienter uppnår inte samma fullständiga aktivitetsnivå som de hade innan frakturen. Tidig mobilisering är en nyckelfaktor för att förbättra rehabiliteringen hos äldre patienter med höftfrakturer. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar tidig mobilisering efter en höftfraktur hos äldre patienter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, baserad på nio vetenskapliga artiklar som valdes ut och granskades. Resultat: Tre kategorier identifierades, Begränsningar hos patienten, Drivkraft och rädslor samt Personalrelaterade faktorer. De främsta faktorerna som hindrar den tidiga mobiliseringen är kognitiv funktionsnedsättning, samtidiga ohälsotillstånd, rädslor och personalens förutfattade meningar. Patientdrivkrafter såsom motivation samt stöd och uppmuntran från personalen är fynd som bidrar till en framgångsrik mobilisering. Konklusion: Personal inom vården behöver tydliga riktlinjer och kunskap om tidig mobilisering efter höftfraktur, mer forskning kring sjuksköterskans roll vid tidig mobilisering behövs. / Background: Hip fractures in the elderly are a common health problem in Sweden and around the world, which in many cases can result in severe complications, which mean more extended hospital stays. Early mobilization after hip fracture surgery is essential for improving recovery and preventing complications. Rehabilitation aims to restore the patient’s previous mobility, but many patients do not achieve their whole pre-fracture activity level. Mobilization is crucial to improving rehabilitation for elderly patients with hip fractures. Aim: The aim was to investigate factors that influencing early mobilization after a hip fracture in elderly patients. Method: The study was conducted as a general literature study and nine articles were selected and reviewed. Results: Three categories were identified, Patient limitations, Drive and fears and Staff-related factors. The main factors preventing early mobilization are cognitive impairment, co-existing health conditions, fears and staff preconceptions. Patients’ drive such as motivation and support and encouragement from staff, are findings that contribute to successful mobilization. Conclusion: Healthcare professionals need clear guidelines and knowledge about early mobilization after hip fracture, and more research on the role of nurses in early mobilization is needed.

Bakgrund: Risken för undernäring ökar med åldrandet, då det finns flera faktorer som kanpåverka äldres nutritionsintag. Sjuksköterskans kompetens samt kunskap om nutritionsvårdär essentiella för att vårda undernärda äldre patienter. I tidigare studier framkom att socialafaktorer som exempelvis ensamhet kan bidra till undernäring samt att äldre patienter ochanhöriga inte får stöd och tydlig information om nutritionsvård. Syfte: Att beskrivasjuksköterskans erfarenheter av att vårda äldre patienter med undernäring. Metod: Enallmän litteraturöversikt där 12 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats ligger tillgrund för resultatet. Resultat: Fyra kategorier framkom i analysen och inkluderar brist påkunskap, hinder i organisation, negativa attityder som hinder och vårdmiljöns begränsandeinverkan, vilket visade att det fanns brister som inverkade på sjuksköterskans vård av äldrepatienter med undernäring. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap inomnutritionsvård samt ett behov av stöd från ledningsnivå. Hög kunskapsnivå omnutritionsvård hos sjuksköterskor, bättre kommunikation mellan olika professioner och enförbättring gällande vårdmiljön kan bidra till förbättringar gällande nutrition för undernärdaäldre patienter.

Äldre patienter har ofta komplexa vårdbehov som kan relateras till åldersförändringar på bland annat organsystemen. Detta kan medföra svårigheter i att tolka symtom och tecken vilket också ytterligare kompliceras genom att äldre tar flera läkemedel, ofta samtidigt. Det förekommer fördomar och diskrimineringar i samhället som kan påverka människors hälsa och välbefinnande utifrån deras ålder, vilket benämns som ålderism. Detta kan påverka hur hälso- och sjukvården bedrivs. Sjuksköterskor ska bedriva en vård där hälsa främjas och lidande lindras och har därför ett ansvar att påverka och främja jämlik vård. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av jämlik vård med fokus på äldre patienter. Metoden som användes till kandidatuppsatsen var en litteraturöversikt där nio artiklar analyserades. I resultatet identifierades tre huvudteman: brist på kunskap, bristande arbetsmiljö samt äldre patienter i vården. Även sex underteman identifierades vilka berörde brist på utbildning, närståendes delaktighet, brist på tid, arbetsbelastning, omvårdnad av äldre och värdig vård. Resultatet visar att sjuksköterskor erfor ojämlik vård till äldre patienter vilket kan skapa oetiskt vårdande samt lidande hos äldre patienter. / Elderly patients often have complex care needs that can be related to age changes, in among other things, the organ systems. This can lead to difficulties in interpreting symptoms and signs, which is further complicated since elderly often use several medications at the same time. There are prejudices and discriminations in society that can affect people's health and well-being based on their age, which is referred to as ageism. This can affect how health care is conducted. A licensed nurse must provide care where health is promoted and suffering is alleviated. The nurse therefore has a responsibility to influence and promote equal care. The purpose was therefore to examine nurses' experiences of equal care with a focus on elderly patients. The method used was a literature review where nine articles were studied. The results identified three main themes: lack of knowledge, lacking work environment and elderly patients in care. Six sub-themes were also identified education, the participation of relatives, lack of time, workload, care of the elderly and dignified care. The result shows that nurses experience unequal care for elderly patients, which can create unethical care and suffering among elderly patients.

Suicidalitet bland äldre utgör en växande utmaning med olika faktorer som ökar äldres sårbarhet. Förståelsen för omvårdnad vid suicidalitet hos äldre är fortfarande begränsad. Sjuksköterskor spela en central roll i vården av äldre suicidala patienter. Att vårda suicidala patienter är en komplex uppgift som innefattar att vara uppmärksam på suicidala signaler, lindra patientens psykiska smärta och förmedla hopp. En ökad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter kan förbättra vården och minska suicidalitet bland äldre. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid suicidalitet hos äldre patienter över 65 år i äldrepsykiatrisk specialistvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och 10 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes. Data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: Vikten av ömsesidigt stöd, samarbete och kommunikation mellan vårdpersonal; Åldersspecifika utmaningar i omvårdnad vid suicidalitet hos patienter över 65 år; Betydelsen av personcentrerad omvårdnad för äldre suicidala patienter; och Vikten av utbildning och kompetensutveckling för personal. Förståelsen för äldre patienters subtila uttryck för suicidalitet är viktig. Sjuksköterskor måste lyssna aktivt och stödja en öppen dialog. Kollegialt stöd, utbildning och personcentrerad omvårdnad är centrala vid vården. Ytterligare forskning behövs för att uppnå bättre omvårdnadsåtgärder och möta behoven hos äldre suicidala patienter. / Suicidality among the elderly is a growing challenge with various factors increasing their vulnerability. Understanding care for elderly suicidal patients remains limited. Nurses play a central role in caring for older suicidal patients. Caring for suicidal patients involves recognizing suicidal signals, easing emotional pain and instilling hope. Enhanced understandig of nurses´ experiences can improve care and reduce elderly suicidality. The aim of the study was to describe nurses´ experiences of caring for elderly suicidal patients over 65 years within the geriatric psychiatric specialty care. A qualitative method with an inductive approach was used and 10 semi-structured interviews with nurses were conducted. Data was analyzed using manifest qualitative content analysis. The result reveald four categories: The importance of mutual support, collaboration and communication among healthcarestaff; Age-specific challenges in the care of suicidality in patients over 65 years; The significance of person-centered care for older suicidal patients; and The importance of training and professional development for staff. Recongnizing subtle expressions of suicidality in older patients is vital. Nurses must actively listen and encourage open dialogue. Collegial support, education and person-centered care are essential. Further research is needed to achieve better care measures and meet the needs od older suicidal patients.

No description available.

Bakgrund: Smärta är ett flerdimensionellt fenomen och ett vanligt problem inom äldrevården. Smärtbehandling finns att tillgå, trots detta är smärta underbehandlat hos äldre patienter. Syftet: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor bedömer fysisk smärta i omvårdnad av äldre patienter. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts. Datamaterialet bestod av fem kvantitativa och fyra kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier: smärtbedömningsprocesser, smärtbedömningsmetoder och smärtbedömningsredskap. Ur huvudkategorierna urskildes sex underkategorier: smärtidentifiering, smärtbedömningssvårigheter, kommunikation med patienterna för att bedöma smärta, smärtobservation, smärtbedömningsinstrument och dokumentation. Slutsatser: För att göra en smärtbedömning behövs en god relation till patienten, närstående och övrig personal där kommunikation har central roll. Sjuksköterskan måste tro på patientens egen skattning och smärtupplevelse. / Background: Pain is a multidimensional phenomena and a common problem in care of elderly patients. There are several pain treatment methods available however pain is often not fully treated. Aim: The aim of this study is to illustrate how nurses assess physical pain in care of elderly patients. Method:  A literature review based on a qualitative approach has been used. The study consists of an analysis of five quantitative and four qualitative research articles.  Results: Three main categories were found: the process of pain assessment, the methods of pain assessment and the tools of pain assessment. Those categories were further divided into six subcategories: pain identification, pain assessment difficulties, patient communication to assess pain, pain observations, pain assessment instruments and documentation. Conclusions: Pain assessment requires a good relation to the patient as well as relatives and other staff. Communication takes a central part of the pain assessment. A nurse must believe in the patient's own estimation and pain perception.

Bakgrund: Antalet äldre patienter som söker vård till akutmottagningen har ökat med åren. De flesta sökande av dessa äldre patienter är multisjuka, vilket innebär att de äldre patienterna har minst två sjukdomar. Sjuksköterskor upplever stress och frustration i sitt arbete på akutmottagningen på grund av tidsbrist och brist i kompetenser samt erfarenhet. Syfte: Att beskriva äldre multisjuka patienters upplevelser av att bli vårdade på akutmottagningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatdelen presenteras utifrån två teman med sina respektive subteman. Första temat är ”Positiva upplevelser”, som inkluderar två subteman” Att uppleva tillfredsställelse och bli sedd och respekterad” och ” Att uppleva trygghet och tillit”. Andra tema är ”Negativa upplevelser” som inkluderar två subteman ”Att uppleva sig övergiven” och ”Att uppleva brist på trygghet och tillit”. Slutsats: Äldre multisjuka patienter har en stark önskan om att uppleva trygghet och sjuksköterskans närvaro. Att sjukvårdspersonalen är professionella och säkra i sin yrkesroll leder till att äldre patienter känner sig trygga, sedda och respekterade. När sjukvårdspersonalen inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter om de äldre patienternas hälsotillstånd leder det till att de äldre patienterna upplevde sig övergivna, otrygga samt en minskad tillit till sjukvårdspersonalen. / Background: The number of older patients who require and seek the emergency department is increasing every year. Most of them have multiple diseases, which means that the older patients have at least two diseases. The nurses encounter a lot of stress and frustration while working at the emergency department because there is always shortage of time but also because they might have a lack in their knowledge, certain competence skills or experience. Aim: To describe the experiences of older patients with multiple diseases to be cared at the emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis based on 10 qualitative scientific articles. Results: The result is presented based on two themes with two subthemes, respectively. The first theme is "Positive Experiences", which includes two subthemes "Experiencing satisfaction, being seen and respected" and "Experiencing security and trust". The second theme is "Negative Experiences", which includes two subthemes "Experiencing abandonment" and "Experiencing lack of security and trust". Conclusion: Older patients with multiple diseases have a strong desire for staff presence and safety. The fact that healthcare personnel are professional and safe in their occupational role leads to older patients feeling safe, seen and respected. When healthcare personnel do not have sufficient knowledge and experience about the older patients’ health condition, older patients experience abandonment, insecurity and reduced confidence in healthcare personnel.

Bakgrund: År 2060 beräknas antalet personer över 65 år att ha ökat till 56 % av befolkningen i Sverige. Fastän äldre patienter nyttjar ambulansen i allt högre omfattning så har inte utbildningen för ambulanssjuksköterskor förändrats särskilt mycket för att möta de specifika behov som en äldre befolkning har. Den förväntade livslängden ökar bland jordens befolkning och under det senaste århundradet har kroniska hälsoproblem ersatt infektiösa sjukdomar som den dominerande belastningen på hälso- och sjukvården. Nästan alla kroniska tillstånd är starkt relaterade till åldrande. Syfte: Att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda äldre patienter som är multisjuka. Metod: Ett ändamålsenligt urval av nio ambulanssjuksköterskor intervjuades om sina upplevelser av att vårda äldre patienter som är multisjuka. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen presenterades fem huvudkategorier; Att utesluta livshot, Att det är komplext att ge vård till äldre, Att bygga upp en bank av kunskaper, Att kunna göra något för den äldre patienten och Att lyssna till den äldre patientens livshistoria. De flesta deltagare beskrev det på ett eller annat sätt som positivt att vårda äldre patienter. Alla beskrev hur det var viktigt att se till hela patienten och dennes omgivning och att anpassa kommunikationen för att kunna ge bästa vård. Mer utbildning efterfrågades för att kunna möta de behov som finns hos den äldre patientgruppen. Akutsjukvård ansågs inte alltid vara den bästa vården för denna patientgrupp. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna upplevde arbete med de äldre patienterna både roligt och utmanande. Även om deltagarna tyckte att grundutbildningen gav en bra grund att stå på i sitt yrke så ville många utöka sina kunskaper inom området äldre patienter och deras sjukdomar. Deltagarna beskrev tydligt vikten av att se till hela patienten vid vårdtillfället och hur den holistiska synen på människan och dess omgivning både kunde ge lindring men även mer information om patienten och dennes sjukdomshistoria. Synen på vad vård och omsorg innebär verkar vara genomgående lika hos alla deltagare i studien. Ett intresse för att göra gott för individen genomsyrar de svar som kommer fram i studien. / Background: In 2060, the number of people over 65 years old is estimated to have increased to 56% of the population in Sweden. Although older patients use the ambulance to an increasing extent, the training for ambulance nurses has not changed much to meet the specific needs of an elderly population. Life expectancy is increasing among the world's population and over the last century, chronic health problems have replaced infectious diseases as the dominant burden on health care. Almost all chronic conditions are strongly related to aging. Objective: To illustrate the paramedics experience of caring for elderly patient with multimorbidity. Method: An appropriate selection of nine paramedics were interviewed of their experiences in caring for elderly patients with multimorbidity. The interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. Results: The analyze presented five categories; To exclude lifethreat, To care for the elderly is complex, To build up a bank of knowledge, To do something for the elderly patient and To listen to the elderly patients life story. Most participants described it to be positive in one way or another to care for older patients. All the participants describe how important is was to see the whole patient and their surrounding and to adapt the communication to give the best care. More education was requested to be able to meet the needs of the elderly patients. Emergency care was not always considered to be the best care for this group of patients. Conclusion: The paramedics experienced the work with elderly patient to be both fun and challenging. Even if the participants thought that the basic training of the nursing programme provided a good foundation for their profession a lot of them wanted to increase their knowledge in the area of older patients and their diseases. The participants clearly described the importance of seeing the whole patient when caring for them and how the holistic view of the human being and their surroundings could both palliate but also give more information about the patient and their anamnesis. The approach to what nursing and care really means seems to be consistent in all the participants in the study. An interest to do good for the individual pervades the answers in this study.

Background: The elderly population is increasing, and the chronic disease type 2 diabetes is becoming more prevalent, and this affects their well-being. This results in high costs regarding managing the recommended healthy lifestyle. Patients experience both psychological and physical impact due to fear of disease complications and becoming multimorbid. Purpose: To describe elderly patients ́ experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature study with qualitative content analysis based on 12 original qualitative articles was conducted with focus on patients ‘experiences. Results: Three main categories and six sub-categories were emerged: Emotional experiences, Experiences of support and Need for diabetes education program. Subcategories were fear and frustration, hopelessness, Acceptance and social support, Attitudes towards the health careteam, lack of knowledge about T2D and experiences of low self-efficacy. Conclusion: Literature study has shown that patients have different experiences of living with type 2 diabetes and a more individualized diabetes care is needed. The nurse should also approach the patient from a holistic perspective by focusing on the whole person and not juston the disease. Implications: Further research is recommended to promote quality of life in elderly patients with type 2 diabetes. / Bakgrund: Den äldre befolkning ökar samtidigt som den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 bli alltmer förekommande vilket påverkar välbefinnandet. Detta resulterar i höga kostnader föratt hantera den rekommenderade hälsosamma livsstilen. Patienter upplever både psykologisk och fysisk påverkan på grund av rädsla för sjukdoms komplikationer och att bli multi-sjuka. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys grundad på 12 original kvalitativa artiklar som genomfördes med fokus på patienters upplevelser. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier formulerades. Huvudkategorier: Känslomässig erfarenhet, Upplevelser av stöd och Behov av diabetesutbildningsprogram. Subkategorier: Rädsla och frustration, Hopplöshet, Acceptans och socialt stöd, Attityder till hälso-sjukvård teamet, Brist på kunskap om T2D och Upplevelser av låg self-efficacy. Slutsats: Litteraturstudien har visat att patienter har olika upplevelser av att leva med diabetes typ 2 och att det behövs en mer individanpassad diabetesvård. Sjuksköterskan bör också bemöta patienten utifrån en helhetssyn genom att fokusera på hela person och inte bara på sjukdomen. Implikationer: Vidare forskning rekommenderas med avseende att främja livskvalitet hos äldre patienter som drabbas av diabetes typ 2.

Bakgrund Psykisk ohälsa hos äldre patienter är ett stort växande samhällsproblem. Äldre patienter har en större benägenhet att drabbas av psykisk ohälsa på grund av förändringar i livssituationen. Detta växande problem kräver kunskap och adekvat utbildning hos vårdpersonalen för att bemöta dessa patienter på ett personcentrerat och värdigt sätt. Syfte Syftet är att beskriva hur äldre personer med psykisk ohälsa upplever sig bemötta i hälso- och sjukvården. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar är hämtade från PubMed, CINAHL och PsycInfo. Alla artiklar har bedömts utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för att kvalitetssäkra informationen. Resultatet bearbetades och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades vid sammanställning av resultatet, dessa tre huvudkategorier är: Att bli lyssnad på, kommunikation och delaktighet i egen vård. Resultatet visade på vad äldre värdesätter i mötet med vårdpersonal och vilka faktorer som kan leda till att äldre inte väljer att söka vård för psykisk ohälsa. Respekt, engagemang och att bli tagen på allvar är centrala delar i mötet mellan patienter och vårdpersonal. Slutsats Äldre patienter väljer i stort utsträckning att prioritera bort behovet av att söka hjälp för psykisk ohälsa. Detta på grund av att psykisk ohälsa ses som en naturlig del av åldrandet både hos patient och vårdpersonal, samt rädsla för att bli illa bemött. / Background Mental illness in elderly patients is a major growing societal problem. Elderly patients have a greater tendency to suffer from mental illness due to lifestyle changes. This growing problem requires knowledge and adequate training on the part of healthcare professionals to respond to these patients in a person-centered and dignified manner. Aim The aim of this study was to describe elderly patients' experience of treatment of mental health issues in healthcare services. Method This non-systematic literature review is based on 14 scientific articles with a qualitative, mixed-method and quantitative approach. The articles were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. Using Sophiahemmet University assessment basis, the articles have undergone a quality review to ensure scientific classification and quality. The results were processed and analyzed with an integrated data analysis. Results Three main categories were identified when compiling the results, these three main categories are: Being listened to, communication and participation in self-care. The results showed what the elderly value in the meeting with healthcare personnel and which factors can lead to the elderly not choosing to seek care for mental illness. Respect, commitment and being taken seriously are central parts of the meeting between patients and healthcare staff. Conclusions Older patients tend to deprioritize the importance of seeking help for mental illness. This is because mental illness is seen as a natural part of aging in both patients and healthcare staff, as well as fear of being treated badly.