Background Heart failure is an increasing chronic disease in the western world due to an aging population and a changed lifestyle. The basic treatment is pharmacological with substantial lifestyle changes. Much is known about physical exercise in middle aged and younger patients but in the patients over the age of 65, little is known. Aim The aim of this study was to investigate the effects of physical exercise on patients aged over 65 with congestive heart failure. Method A systematic review was undertaken in the databases Cinahl and PubMed. Seven articles were analysed from the systematic review. An unsystematic review in PubMed gave one article. Three articles from Cinahl and five from PubMed were analysed from their results of physical exercise in heart failure. Results The study revealed three major themes and two subthemes. The themes were increased quality of life, a better heart work and increased physical capacity. The subthemes were increased fitness and increased muscle strength. The quality of life improved significantly in the study. The increased physical capacity included the subthemes improved endurance and increased muscle strength. There are major opportunities for the elderly patient to improve the overall daily life according to the results of this study. Conclusion The effects of physical exercises in elderly patients are good but more research has to be made to find the optimal training form for the weaker patient.

No description available.

<p>Validerat; 20101227 (ysko)</p>

No description available.

Bakgrund: Depression är den vanligaste formen av psykisk ohälsa och ett ökande folkhälsoproblem, i synnerhet bland äldre. Det är en allvarlig sjukdom som påverkar personens mående, tänkande och agerande och kan pågå till den grad att personen överväger suicid. Det finns många faktorer som ökar risken för depression och bidrar till försämrad livskvalitet. Därför är det viktigt att identifiera symtom och utreda för depression i god tid med patienten i fokus. Sjuksköterskans relation till patienten, kompetens och erfarenheter är alla betydande aspekter i arbetet mot att förebygga depression och lindra lidande. Syfte: Denna litteraturstudie hade i syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter över 50 år med depressionssymtom eller diagnostiserad depression inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats för att sammanställa och skapa en bild av kunskapsläget kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda av patienter över 50 år med depression. 7 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Efter analysering av data identifierades två huvudteman: Kunskap och Relationen mellan sjuksköterska och patient, med tre tillhörande subteman: Kompetens respektive Patientcentrerad vård samt tidsbrist. Detta visade på sjuksköterskans upplevelser och hur olika svårigheter till följd av bland annat brister i kunskap och kompetens påverkade deras förmåga att ge adekvat bemötande och vård till sina patienter.Slutsats: Resultatet visar på flera faktorer som påverkar stora delar av sjuksköterskans omvårdnadsarbete samt vikten av att psykisk hälsa bör uppmärksammas mer, särskilt hos den äldre befolkningen. För att underlätta och tillåta utveckling behövs mer forskning och resurser till sjuksköterskeyrket och psykisk vård

Bakgrund: Patienter med en bristande munhälsa riskerar följdsjukdomar till följd avbristande munvård. Bristande munhälsa kan ha en negativ effekt på livskvalitén och välbefinnandet. Anhöriga känner ansvar över sin närståendes munvård. Kommunikation ärett problem tycker anhöriga. Äldre patienter vill utföra munvården så långt det är möjligt. Hjälp med munvård tas ibland emot motvilligt. Problem: För att sjuksköterskors ansvargällande munvård ska kunna uppfyllas behöver problemet beskrivas från sjuksköterskorsperspektiv. Kunskapen om deras erfarenheter är bristfällig. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre patienter i olika vårdkontext. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Fem artiklar med kvalitativ ansats, fyra med kvantitativ ansats samt två artiklar med mixad metod studerades. Resultat: Sjuksköterskor erfor att munvården är viktig för att upprätthålla munhälsa. En del sjuksköterskor vill inte utföra munvård. De erfar även tidsbrist, bristande kompetens, kommunikation, och otydliga rutiner är faktorer som hindrar munvård. Respekt förpatienters autonomi och integritet var också faktorer som hindrade munvård. Slutsats: Generell förståelse kring munvårdens påverkan på välbefinnandet finns hos sjuksköterskor. Det ses som en viktig uppgift men även som en otrevlig uppgift att utföra. Negativa upplevelser hos sjuksköterskor kan påverka utförandet. Kompetens och utbildning relaterattill munvård hos sjuksköterskor har brister.

Bakgrund: Undernäring kan ge allvarliga konsekvenser för den äldre patienten. Tidigare forskning visar att äldre patienter upplever undernäring som skrämmande. Samtidigt finns en okunskap kring ämnet. Anhöriga vill delta i nutritionsvården. Sjuksköterskan ansvarar föromvårdnaden kring undernäring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av attarbeta förebyggande mot undernäring hos äldre patienter. Metod: Allmän litteraturöversiktmed tolv vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Åtta artiklar var kvalitativa, tre var mixad metod, en var kvantitativ. Majoriteten av kvalitativa datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer eller fokusgruppsintervjuer. Den kvantitativa datainsamlingen var enkäter. Fyraolika teman framkom i sjuksköterskans förebyggande arbete. Riskbedömning för att identifiera undernäring beskrev sjuksköterskans erfarenhet av att använda instrument för att göra riskbedömningar. Dokumentation av patientens nutrition visade att dokumentationen ofta uteblev eller var bristfällig. Ansvar och delaktighet för att förebygga undernäring visadeatt ansvaret för nutrition låg hos sjuksköterskan men krävde delaktighet av andra professioner, patienten och anhöriga. Sjuksköterskans upplevda hinder var tidsbrist, arbetsbelastning, korta vårdtider, prioritering av andra uppgifter samt kunskapsbrist. Slutsats: Sjuksköterskan använder sig av olika tillvägagångsätt för att göra riskbedömning. Dokumentationen inom nutrition kan förbättras. Delaktighet av andra professioner, patienter och anhöriga är viktig. Sjuksköterskan upplever olika hinder som försvårar det förebyggande arbetet

<p><p>Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor anser vara god omvårdnad av äldre patienter samt att beskriva vad som är viktigt i en god omvårdnad. I en empirisk kvalitativ studie av beskrivande karaktär intervjuades sju kvinnliga sjuksköterskor med mellan 2 och 39 års erfarenhet. Vid intervjuerna ställdes två öppna frågor och följdfrågor användes för att utveckla svaren. Intervjuerna spelades in på band och svaren analyserades genom att författaren skrev ner intervjuerna ordagrant för att sedan, genom bearbetning av textmaterialet, bilda subkategorier och kategorier. Resultatet redovisades med fem kategorier: grundläggande behov, informationssökning, rehabilitering, respekt och tid samt elva subkategorier. Informanterna ansåg att tid och individanpassad vård var viktigast när det gällde omvårdnad av äldre patienter, men att det egentligen inte fanns någon indelning utifrån ett åldersperspektiv avseende god omvårdnad. Respekt, rehabilitering och att söka information om patienternas tidigare historia var andra viktiga faktorer för innebörden av god omvårdnad.</p></p> / <p><p>The purpose of this study was to describe what nurses consider to be good care of elderly patients, and to describe what is important in good care. The method used was an empirical qualitative approach with a descriptive character. Seven nurses, whose experiences varied between 2 and 39 years, were interviewed. They all work at a hospital, but at three different departments. Two open questions were used for the interviews. The interviews were recorded on tape from where it was extruded to text by the author. The responses were then analyzed by being categorized into five different categories and eleven subcategories. The respondents agreed that time and personal care was the most important parts in care of elderly patients. However, the respondents also clamed that there are no differences between younger and older people with respect to good care. Respect, rehabilitation, and search for information about the patients earlier history are also very important aspects of good care.</p></p>

<p>Syfte med litteraturstudien var att beskriva bemötande av äldre människor inom vården utifrån de äldre vårdtagarnas, vårdgivarnas, observatörernas/anhörigas perspektiv. I en av dessa tre perspektiv representerade anhöriga tillsammans med observatörerna ett gemensamt perspektiv. En litteraturstudie gjordes och sexton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Joyce Travelbee’s omsorgsteori (Interaktionsteori) var den teoretiska referensramen för studien. Resultatet visade att vårdgivarnas tillvaratagande av den äldre vårdtagarens autonomi bidrog påtagligt till upplevelsen av bemötandet, vårdtagarna uttryckte denna aspekt tydligast. Personalbrist var ett inbyggt fel i organisationen som påverkade bemötande. Alla tre perspektiv uttryckte detta problem tydligt. Vårdgivarnas egen förmåga att organisera och prioritera var av betydelse för upplevelsen av bemötande. Bemötandet påverkades när den äldre vårdtagarens önskemål nedprioriterades för rutiner. Nivån på vårdgivarnas empatiska förmåga påverkade upplevelsen av bemötandets kvalitet på olika sätt. Vården upplevdes som trygg när vårdgivare hade hög empatisk förmåga. Sammanfattningsvis var upplevelsen av bemötande att det var en förmåga till lyhördhet och en vilja att kommunicera, utförandet av dessa var i sin tur beroende av tid, personliga värderingar och invant beteende.</p>

<p>Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital. The number questionnaires that were distributed out were 49 and the reply frequency was 82 %. The result showed that most relatives in the study were satisfied with participation, meeting/ support, accessibility and information. The result showed also on a significance correlation between participation and meeting/ support, accessibility and information. The study did not reveal any difference between men and women concerning the experience of participation. Likewise, no correlation was revealed on between how long time the patient where in hospital and the experience of participation. Relatives experienced to have a relative good contact with the doctor, but a part stated however that they did not have any opinion about it. Our conclusion is that the concept to participation is meeting/ support, accessibility and information.</p> / <p>Studier visar att äldre är en ökande andel patienter i vården och att det är en patientgrupp somkan vara svår att kommunicera med på grund av äldre patienters ofta multipla sjukdomsbild. Närstående till patienten kan vara till hjälp för vårdgivaren i kommunikationen och vården av patienten. Syftet med studien var att undersöka närståendes självskattade upplevelse av delaktighet,bemötande, tillgänglighet och information på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Studien hade en deskriptiv design och var utformad som en enkätstudie. Den genomfördes på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning på landsbygden i centrala Sverige tillhörande Akademiska sjukhuset. Antalet enkäter som delades ut var 49 stycken och svarsfrekvensen var 82 %. Resultatet visade att de flesta närstående i studien var nöjda med delaktighet, bemötande, tillgänglighet och information. Resultatet visade även på en signifikans gällande samvariation mellan delaktighet och bemötande, tillgänglighet och information. Studien visade inte på någon signifikans gällande skillnaden mellan män och kvinnor avseende upplevelsen av delaktighet. Likaså påträffades ingen signifikans mellan hur lång tid patienten var inneliggande och den närståendes upplevelse av delaktighet. Närstående upplevde sig ha en relativt bra kontakt med ansvarig läkare men en stor del uppgav dock att de inte hade någon uppfattning. Vår slutsats är att nyckeln till delaktighet är bemötande, tillgänglighet och information.</p>