<p>Undersökningens syfte var att beskriva äldre personers inflytande i relation till omsorgspersonalen kring måltidssituationen på ett särskilt boende. För att ta reda på detta genomfördes två observationsstudier vid måltidssituationen på ett särskilt boende. Vid samma äldreboende gjordes även fyra kvalitativa intervjuer med äldre personer. Mats Franzéns (2000) maktteori samt Per-Erik Liss (2004) definition av begreppet empowerment har använts vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av undersökningen visade att de äldre har ett mycket begränsat inflytande över måltidssituationen på äldreboendet. Det framgick att de äldre inte tycks vara medvetna om sin rätt till inflytande. Det råder en diskurs på äldreboendet där personalen har högre status och rätt att agera som de själva vill. Såväl samtalsintervjuerna som observationsstudierna visade på att de äldre mestadels tycks finna sig i detta förhållande, trots att det är deras hem personalen arbetar i. De äldre fogar sig därmed efter de regler som råder på äldreboendet och väljer att inte ifrågasätta. De äldre personerna är i behov av hjälp vid exempelvis matning och det är omsorgspersonalen som kan hjälpa dem. Personalen har därmed en resurs som de äldre är beroende av vilket medför att personalen kan kontrollera de äldre.</p>

<p>Människor lever idag allt längre vilket betyder att landets befolkning blir äldre. I och med en ökande ålder ökar risken för ett antal kroniska tillstånd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hälsa såväl fysisk som psykisk även hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida två olika typer av fysisk aktivitet påverkar äldre personers motionsspecifika self – efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet närvarotillfällen spelar. Self – efficacy kan beskrivas som individens situationsspecifika självförtroende, det vill säga tron på ens egna förmåga i en given situation. Oro att falla kan för äldre personer innebära avståndstagande av vissa aktiviteter såsom fysisk aktivitet. Samtidigt kan fysisk aktivitet förebygga fallolyckor hos dessa personer. En experimentell studie har genomförts med 37 försökspersoner mellan 64 och 81 år (M= 71.14 SD= 4.12). Försökspersonerna blev slumpmässigt randomiserade i tre grupper; kontrollgrupp, vibrationsgrupp, styrketräningsgrupp. Tidigare forskning har visat att vibrationsträning är en bra och skonsam träningsmetod för äldre personer. De två aktiva grupperna tränade 2 gånger i veckan i cirka 15 minuter under åtta veckor. Det var en före, en under och en efter mätning där försökspersonerna fick svara på enkäter angående motionsspecifikt self – efficacy och oro att falla. Det statistiska test som användes var variansanalys för upprepade mätningar samt Pearson`s korrelationstest mellan närvaro och self – efficacy respektive oro att falla. Resultatet var inte statistiskt signifikant men en trend fanns. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till studiens upplägg och genomförande samt i förhållande till tidigare forskning. Vidare diskuteras förslag till vissa implikationer och vidare forskning.</p>

Människor lever idag allt längre vilket betyder att landets befolkning blir äldre. I och med en ökande ålder ökar risken för ett antal kroniska tillstånd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hälsa såväl fysisk som psykisk även hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida två olika typer av fysisk aktivitet påverkar äldre personers motionsspecifika self – efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet närvarotillfällen spelar. Self – efficacy kan beskrivas som individens situationsspecifika självförtroende, det vill säga tron på ens egna förmåga i en given situation. Oro att falla kan för äldre personer innebära avståndstagande av vissa aktiviteter såsom fysisk aktivitet. Samtidigt kan fysisk aktivitet förebygga fallolyckor hos dessa personer. En experimentell studie har genomförts med 37 försökspersoner mellan 64 och 81 år (M= 71.14 SD= 4.12). Försökspersonerna blev slumpmässigt randomiserade i tre grupper; kontrollgrupp, vibrationsgrupp, styrketräningsgrupp. Tidigare forskning har visat att vibrationsträning är en bra och skonsam träningsmetod för äldre personer. De två aktiva grupperna tränade 2 gånger i veckan i cirka 15 minuter under åtta veckor. Det var en före, en under och en efter mätning där försökspersonerna fick svara på enkäter angående motionsspecifikt self – efficacy och oro att falla. Det statistiska test som användes var variansanalys för upprepade mätningar samt Pearson`s korrelationstest mellan närvaro och self – efficacy respektive oro att falla. Resultatet var inte statistiskt signifikant men en trend fanns. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till studiens upplägg och genomförande samt i förhållande till tidigare forskning. Vidare diskuteras förslag till vissa implikationer och vidare forskning.

Sammanfattning Med tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats, där det är fem stycken som arbetar på ett äldreboende intervjuats. Resultatet visade att majoriteten av äldre personer kan motiveras av gruppaktiviteter och sociala aktiviteter. Personalen och anhörigas engagemang och uppmuntran en avgörande roll för de äldres motivation. De aktiviteter som erbjuds regelbundet på de äldreboendena där studien utfördes var sittgympa och promenader. Dans erbjöds också vid vissa tillfällen. De faktorer som inverkar negativt på äldre personers motivation är väderförhållandena, personalens tidschema och personalbrist samt sjukdom och orken att utföra något som är fysiskt ansträngande / Abstract With time older people can find it difficult to perform everyday tasks, whereas they can apply for a place at the retirement home to be taken care of. The moment when older individual realizes that they do not have the same strength as before it can be hard to keep the motivation up to perform daily tasks. This limitation makes it even harder for elderly to be motivated to perform physical activity, even though physical activity is crucial for them. The purpose of this study is to investigate the retirement home staffs point of view when it comes to what motivates older people to perform physical activity. The survey data it based on the staffs perception regarding this question. The study was conducted using a qualitative approach where five persons that work at the retirement home were interviewed. The result showed that the majority of older people can be motivated to perform physical activity by being offered group activities and social activities. The involvement and encouragement from staff and relatives also played a crucial part. Physical exercise that was offered at a regular basis at the retirement home where the study took place was activities performed sitting down and promenades. Dance was also offered from time to time. Factors that the staff has noticed that can have a negative impact on older people’s motivation to perform physical activity are weather conditions, lack of time for the employees to help the older people, staff shortages, diseases and not being able to perform something physically strenuous.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur måltidsmiljön på särskilt boende inverkar på de äldres födointag och att beskriva de i studien ingående artiklarnas kvalité. Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. Tolv artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. Huvudresultat: Det finns många faktorer som kan påverka ätandet hos äldre människor. Det framgick att sinnesintryck i samband med måltidsmiljön var betydelsefull för aptiten hos äldre personer. Generellt visade resultatet att en trevligt inredd måltidsmiljö hade en god inverkan på de äldres aptit samt födointag. Att inreda matsalen med stark röd och blå färg på matservisen var något som ökade födo- och vätskeintaget hos äldre personer med demens. Ytterligare något som visade sig ha en god och positiv effekt på de äldres födointag var när olika musikstilar spelades under måltiden samt när olika dofter användes, vid doft ökade även hungerkänslorna hos de äldre. Slutsats: Mer forskning behövs inom detta område. Med små kostnader och enkla medel kan födointaget förbättras hos äldre människor och därmed minimera riskerna för komplikationer och lidande som de äldre kan drabbas av samt minska vårdkostnaden för samhället. / Aim: The purpose of this literature study was to describe how meal environment in different nursing home affecting the older people´s food intake and to describe the study´s articles quality. Method: A descriptive literature review was conducted. Quantitative and qualitative scientific articles were searched in the databases Medline (PubMed) and CINAHL. Twelve articles were included in the study after a quality review. Main results: There are many factors that can affect eating in elderly people. Visual impression in relation to meal environment was important for the appetite in elderly people. It also showed that a nicely decorated meal environment had a good impact on older people´s appetite and food intake. Decorating the dining room with strong red and blue color of the tableware increased food- and fluid intake in people with dementia. When different styles of music was played during the meal and using different odors also increased the food intake and hunger emotions. Conclusion: More research needs in this area. With little cost and simple means the food intake can improve in the elderly people and that minimize the risk for complications and suffering the elderly may be affected of and reduce the healthcare costs for the society.

Undersökningens syfte var att beskriva äldre personers inflytande i relation till omsorgspersonalen kring måltidssituationen på ett särskilt boende. För att ta reda på detta genomfördes två observationsstudier vid måltidssituationen på ett särskilt boende. Vid samma äldreboende gjordes även fyra kvalitativa intervjuer med äldre personer. Mats Franzéns (2000) maktteori samt Per-Erik Liss (2004) definition av begreppet empowerment har använts vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av undersökningen visade att de äldre har ett mycket begränsat inflytande över måltidssituationen på äldreboendet. Det framgick att de äldre inte tycks vara medvetna om sin rätt till inflytande. Det råder en diskurs på äldreboendet där personalen har högre status och rätt att agera som de själva vill. Såväl samtalsintervjuerna som observationsstudierna visade på att de äldre mestadels tycks finna sig i detta förhållande, trots att det är deras hem personalen arbetar i. De äldre fogar sig därmed efter de regler som råder på äldreboendet och väljer att inte ifrågasätta. De äldre personerna är i behov av hjälp vid exempelvis matning och det är omsorgspersonalen som kan hjälpa dem. Personalen har därmed en resurs som de äldre är beroende av vilket medför att personalen kan kontrollera de äldre.

Äldre personer är den grupp i samhället som i högst utsträckning varit föremål för forskning inom området rädsla för brott. Paradoxalt nog har forskning visat att äldre personer, trots låg utsatthet för brott, uppvisat höga nivåer av rädsla. För att öka förståelsen för äldre personers rädsla är det viktigt att uppmärksamma möjliga sårbarhetsfaktorer som kan påverka rädslan. Syftet med föreliggande studie var att, bland män och kvinnor 65 år och äldre, undersöka uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Samband undersöktes mellan deltagarnas uppfattade rädsla för att utsättas för brott och uppfattade fysiska hälsa respektive sociala nätverk. Även könsskillnader beträffande uppfattad rädsla för att utsättas för brott undersöktes. En enkät delades ut till boende i plusboenden i Sundsvall respektive Timrå och studiens urval bestod av 45 män och 67 kvinnor (N = 112), 65 år och äldre. För att undersöka samband genomfördes Spearmans rangkorrelationskoefficient (p &lt; .05) och för att undersöka skillnader genomfördes Mann-Whitney U-tester (p &lt; .05). Resultatet visade skillnader mellan män och kvinnors uppfattade rädsla för att utsättas för brott där kvinnorna skattade högre nivåer av uppfattad rädsla. Vidare förelåg, inom gruppen kvinnor, medelstarka samband mellan uppfattad fysisk hälsa och uppfattad rädsla för att utsättas för brott, vilket innebar att deltagare som skattade sin uppfattade fysiska hälsa som sämre även tenderade att skatta högre nivåer av uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Slutligen visade resultatet, för både män och kvinnor, medelstarka samband mellan uppfattat socialt nätverk och uppfattad rädsla för att utsättas för brott, vilket innebar att deltagare som skattade sitt uppfattade sociala nätverk som sämre även tenderade att skatta högre nivåer av uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i den teoretiska förklaringsmodellen om särskilt sårbara offer. Framtida forskning bör fortsättningsvis undersöka möjliga sårbarhetsfaktorer för att på så sätt öka förståelsen gällande äldre personers uppfattade rädsla för att utsättas för brott. / <p>2014-06-03</p>

Befolkningen i Sverige blir äldre vilket bidrar till att risken ökar att drabbas av demenssjukdom. Demenssjukdom klassas idag som en folksjukdom och många personer insjuknar varje år. Att leva med demenssjukdom påverkar vardagen och kan medföra lidande både för person och för anhöriga. Sjukdomen går inte att bota men genom rätt bemötande kan symtomen lindras. Bemötandet blir därför viktigt i behandlingen vid demenssjukdom. När en person med demenssjukdom uppsöker akutsjukvården finns det risk att behov förbises och att bemötandet är dåligt på grund av tidsbrist och bristande kunskaper hos personalen. Det finns begränsad forskning om hur personer med demenssjukdom upplever bemötande i akutsjukvården. Syftet är att beskriva hur äldre personer med demenssjukdom upplever bemötande i akutsjukvården. Studien har en kvalitativ och livsvärldsteoretisk ansats. Sex personer intervjuades i studien. En kvalitativ innehållsanalys ledde fram till fyra huvudkategorier: känslan av att vara omhändertagen, känslan av utsatthet, att få ett gott bemötande och vårdens otillräcklighet, samt nio underkategorier. Resultatet visade att äldre personer med demenssjukdom kan uppleva både bra och mindre bra bemötande i akutsjukvården. De äldre upplevde otrygghet och utsatthet på grund av att de inte fick sina behov tillgodosedda. De äldre upplevde att arbetsmiljön för vårdpersonalen var stressig och därför räckte inte tiden till för samtal med patienter och anhöriga. Den positiva upplevelsen hos äldre var när vårdpersonalen kunde ta sig tid för dem så att de kände sig omhändertagna. Det är av vikt att vårdpersonalen visar intresse både för den som har en demenssjukdom och anhöriga genom att sätta sig in i dennes livsvärld och på det viset kunna ge ett gott bemötande.

För att den äldre personen i livets slutskede ska kunna få en god smärtlindring är det viktigt att smärtan uppmärksammas och skattas. Omvårdnadspersonal och sjuksköterskor står många gånger den äldre personen närmast och deras kompetens är avgörande för om smärta uppmärksammas. Med tanke på att många äldre personer upplever smärta i livets slutskede är det viktigt att sjuksköterskan kan uppfatta, skatta och lindra smärtan. Att den äldre personen har smärta kan orsakas av fysiska, psykiska, sociala eller existentiella orsaker. Det kan vara svårt för den äldre personen att uttrycka att det är smärta det handlar om och vad som orsakar smärtan. Äldre personers smärta skattas för sällan i livets slutskede. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att skatta smärta och ge smärtlindring till äldre personer i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. En specialistsjuksköterska för vård av äldre och fem sjuksköterskor med erfarenhet av arbete med äldre personer vid vård i livets slutskede deltog. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra huvudkategorier: olika sätt att skatta smärta, olika sätt att lindra smärta, beroende av teamets olika kompetenser och sjuksköterskans förhållningssätt. Resultatet visar hur sjuksköterskan upplever viktiga delar i vårdandet kring den äldre personen i livets slutskede. Det är viktigt att sjuksköterskan kan smärtskatta och lindra personen. Att omvårdnadspersonalen har kompetens och kan se och förmedla till sjuksköterskan. Det är även beroende av vilket förhållningssätt sjuksköterskan har till god och värdig vård i livet slutskede. Taktil massage är ett bra sätt att lindra smärta som inte används i någon större utsträckning.

Bakgrund: Andelen äldre personer förväntas öka i framtiden. Det avlider ca 90 000 personer varje år i Sverige, där 90 % av dessa är 65 år eller äldre. Äldre personer är ofta sköra och multisjuka och vården av äldre personer är därför en komplex vård. Det behövs därför mer kunskap i den palliativa vården för att möta behoven hos den äldre palliativa personen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med vård av äldre personer i specialiserad vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med 12 sjuksköterskor verksamma inom den specialiserade palliativa vården. Materialet har analyserats med en induktiv innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Under den kvalitativa innehållsanalysen framkom två kategorier. Komplext att vårda äldre i palliativ vård, som innebär att äldre personer i den palliativa vården har ett komplext vårdbehov och de resurser som sjuksköterskan kan vara i behov av. Vikten av att inge trygghet, som innebär att både den äldre personen och närstående är i behov av att känna trygghet och hur sjuksköterskan kan bidra med det. Sjuksköterskan ger stöd och är även i behov av att få stöd i form av kollegor, handledning och få tid för reflektion. Slutsats: Kunskapen om multisjuka och sköra äldre i palliativ vård behöver spridas till alla vårdinstanser som bedriver palliativ vård. Den palliativa vården behöver utvecklas och få mer resurser för att kunna göra skillnad för den äldre personen och närstående. En empatisk, jämlik och evidensbaserad vård med vårdpersonal som arbetar utefter ett personcentrerat synsätt kan minska lidande och kostnader.