Bakgrund: Välfärdstekniska hjälpmedel kan möjliggöra sköra äldre personers kvarboende i den egna bostaden och är därför viktiga att utveckla. Applikationer (appar) för mobilt trygghetslarm är ett exempel, för att skapa trygghet i aktiviteter i och framförallt utanför den egna bostaden, vilket bidrar med delaktighet i samhället för användaren. Det är dock oklart hur äldre personer ser på dessa hjälpmedel. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sköra äldre personers aktiviteter utanför den egna bostaden samt deras attityder relaterat till framtida användning av mobilt trygghetslarm vid dessa aktiviteter. Metod: En enkätundersökning genomfördes på en geriatrisk slutenvårdsavdelning (n=47). Analyser, bland annat gruppjämförelser genomfördes via Chi2-test (χ2) och Mann Whitney U-test. Resultat: Antalet aktiviteter utanför bostaden en vanlig vecka ­var lågt (                         =3) och respondenterna avstod dessa aktiviteter då de ofta var otrygga (n=21), ensamma då de gick ut (n=30) eller kände oro (n=27). Ensamboende och kvinnor avstod i högre utsträckning aktiviteter utanför bostaden jämfört med sammanboende och män. Slutsats: Flera deltagare ansåg att appen skulle öka deras aktiviteter utanför den egna bostaden och respondenterna hade generellt en positiv attityd relaterat till framtida användning av app för mobilt trygghetslarm. / Background: Welfare technology aids can enable frail elderly people to age in place and are therefore important to develop. Applications for mobile security alarms are an example to create security in activities, especially outside the home, which contributes to engagement in the society. However, it is unclear how frail elderly people look at these aids. Objective: The purpose of the study was to describe activities of frail elderly people outside their own homes and their attitudes related to the potential future use of mobile security alarms in these activities. Method: A survey was conducted in a geriatric department (n=47). Analyses, including group comparisons, were conducted by Chi-Test (χ2) and Mann Whitney U-Test. Result: The number of activities outside the home a regular week was low (                          = 3) and the participants abstained from these activities because they were insecure (n=21), alone when they went out (n=30) or felt unease (n=27). Lonely living and women engaged significant lower in activities outside their home compared with cohabitants’ and men. Conclusion: Several participants considered that the application would increase their activities outside their own home and the participants generally had a positive attitude related to the future use of mobile security alarm applications.

Studien syftar till att undersöka uppfattningen av välfärdsteknik ur två perspektiv i äldreomsorgen samt undersöka hur välfärdstekniken uppfattas kunna svara emot äldre personers behov utifrån Socialtjänstlagen. Detta för att bidra med en ökad kunskap och större förståelse för välfärdsteknikens syfte samt dess implementering. Följande frågeställningar utformades med mål att besvara studiens syfte: Vad ses som förtjänster och begränsningar med välfärdsteknik inom äldreomsorgen? Hur uppfattar biståndshandläggare och enhetschefer inom hemtjänsten att välfärdstekniken understödjer att uppfylla de krav gentemot äldre personer som ställs på kommunen i enlighet med Socialtjänstlagen 4 kap. 1 § och 5 kap. 4, 5 §§? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av totalt åtta intervjupersoner. I resultatet framkommer en övervägande positiv inställning till välfärdstekniken hos alla intervjupersoner och det tycks finnas en övergripande samstämmighet i förståelsen av vikten att implementera välfärdstekniken i äldreomsorgen. Ur resultatet framkommer en skillnad mellan professionerna vad gäller uppfattningen om hur välfärdstekniken kan vara behjälplig i uppfyllandet av äldre personers behov utifrån Socialtjänstlagen.

Bakgrund: Det saknas uppgifter om hur många som lider av svårläkta sår i Sverige idag. Svårläkta sår är ett stort hälsoproblem och det drabbar många äldre personer. Risken för såren ökar med åldern samt att antalet äldre personer ökar i vårt samhälle. Inom särskilt boende är dessa sår vanliga och sjuksköterskorna är nyckelpersoner som leder och planerar omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tretton sjuksköterskor inom särskilt boende inom kommunal verksamhet intervjuades personligen med en semi-strukturerad intervjumetod. En kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt resonemang tillämpades. Resultat: Resultatet av studien visade att sjuksköterskorna huvudsakligen baserade sina omvårdnadsåtgärder vid svårläkta sår hos äldre personer på en erfarenhetsbaserad kunskap. De äldre inom särskilt boende var sköra eller i ett palliativt tillstånd, många gånger var det inte realistisk att läka såren på grund av de äldres förutsättningar. Sjuksköterskorna inom särskilt boende var ensamma, de var självständiga i sina bedömningar av såren och de äldre. Sjuksköterskornas samarbete med omvårdnadspersonalen försvårades av omvårdnadspersonalens ojämna kompetens och därmed en bristande insikt i utförandet av omvårdnadsåtgärderna för de äldre. Läkaren förlitade sig vanligtvis på sjuksköterskornas bedömningar av sår och saknade ett intresse och kunskap om sår hos äldre personer enligt sjuksköterskorna. Sårbehandling var ett omfattande och utmanande område, mer fördjupande kunskaper i sår efterlystes. Slutsats: Arbetet med äldre personer med sår inom särskilt boende utgjorde en pedagogisk utmaning för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna behövde inneha mycket kompetens om geriatriska sjukdomar, äldre med svårläkta sår behövde bedömas utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna behövde arbeta mer efter vetenskaplig evidens inom området svårläkta sår hos äldre. Nyckelord: Kvalitativ studie, sjuksköterskors erfarenheter, svårläkta sår, särskilt boende, äldre personer. / Background: There is no information on how many people are suffering from hard-to-heal wounds in Sweden today. Hard-to-heal wounds is a major health problem, and it affects many older people. The risk of wounds increases with age, and the number of older people in our society increases. In nursing homes, these wounds are common, and nurse is a key person who leads and plans the nursing. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of working with older people with hard-to-heal wounds in a nursing home. Method: A qualitative interview study was conducted. Thirteen nurses in nursing home in one municipality were personally interviewed using a semi-structured interview method. A qualitative content analysis with inductive reasoning was applied. Result: The results of the study showed that the nurses mainly based their nursing interventions on hard-to-heal wounds in the older people on an experience-based knowledge. The old in a nursing home were fragile or in a palliative condition; many times, it was not realistic to heal the wounds because of the older people’s conditions. The nurses in a nursing home were alone, and they were independent in their assessments of the wounds and the old. The nurses' cooperation with the nursing staff was hampered by the nursing staff's unequal competence and thus, a lack of insight into the implementation of the nursing intervention for the older people. The doctor usually relied on nurses' assessments of wounds and lacked interest and knowledge of wounds in the old, according to the nurses. Wounds were an extensive and challenging, area; more in-depth knowledge of wounds was called for. Conclusion: Working with the old with wounds in a nursing home was an educational challenge for the nurses. The nurses needed to have a great deal of expertise in geriatric diseases, older people with hard-to-heal wounds needed to be assessed from a holistic perspective. The nurses needed to work more according to evidence-based knowledge in the area of hard-to-heal wounds in the old. Keywords: Hard-to-heal wounds, nurses' experiences, nursing home, older people, qualitative study.

Bakgrund: Medellivslängden ökar generellt sett i Sverige. Cirka en tredjedel av personer över 65 år drabbas av psykisk ohälsa, vilket är cirka mer än dubbelt så många än bland yngre personer. Det är lika vanligt att som äldre drabbas av depression som av demens. Trots detta är äldres psykiska hälsa underprioriterad. Inom olika områden i sjukvården, framförallt inom äldreomsorgen och primärvården kommer vårdpersonal att träffa på äldre personer eller patienter med depressiva symtom. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens erfarenhet av att möta äldre personer med depressiva symtom inom äldreomsorgen och primärvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign utfördes. Databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som låg till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom efter analysen: yrkesrelaterade hinder och förutsättningar för att ge god vård, identifiering, diagnosticering och behandling samt utmaningar med patientgruppen. Yrkesrelaterade hinder för att ge god vård var tidsbrist. Förutsättningar var kunskap medan attityder bland vårdpersonal kunde vara både en förutsättning eller ett hinder. Inom identifiering, diagnosticering och behandling framkom det att informella bedömningsinstrument var mest förekommande och att relation var avgörande för hantering av depressiva symtom hos äldre personer. Utmaningar med patientgruppen i mötet var den äldre generationens inställning till depression och förmåga att uttrycka sig emotionellt. Konklusion: Vårdpersonalens erfarenheter av bra bemötande, diagnostisering och behandling av depression hos äldre personer beskrevs som en bra relation mellan vårdpersonal och patient. Förutsättningar för relationen var tid, kunskap och kontinuitet. / Background: The general average life expectancy increases in Sweden and in all EU countries. About one-third of people over the age of 65 suffer from mental illness, which is more than twice as many as among younger people. It is as common for elderly to suffer from depression as from dementia. Despite this, the mental health of elderly is under-prioritized. In various areas of health care, especially in elderly care and primary care, healthcare professionals can expect to encounter elder people or patients with depressive symptoms. Aim: The aim was to explore health personnels’ experience of encountering older people with depressive symptoms within elder care and primary care. Method: A literature review with qualitative design was made. Databases CINAHL, PubMed and PsychINFO was used to find the ten scientific articles that was used for the result. Result: Three themes emerged after the analysis: occupational barriers and prerequisites for providing good care, identification, diagnosis and treatment and challenges with the patient group. Occupational barriers for providing good care was not enough time. Prerequisites was knowledge and attitudes among health personnel could be both a barrier and a prerequisite. Within identification, diagnosis and treatment, it was found that informal assessment instruments were most prevalent and that the relationship was crucial for the management of depressive symptoms in elderly. Challenges with the patientgroup in the encounter were the elder generations’ attitudes towards depression and the ability to express themselves emotionally. Conclusion: Health personnels’ experience of good personal treatment, diagnosis and treatment of depression in elderly was described as a good relationship between health personnel and patient. Prerequisites for the relationship was time, knowledge and continuity.

Äldre personer har fler riskfaktorer till ensamhet än andra ålderskategorier och ensamhetkan medföra negativa konsekvenser för individen.Syftet med studien är att analysera upplevelsen av ensamhet hos individer som inte leverisolerat i åldrarna 65 och över. Vidare har studien som syfte att analysera betydelsen avföreningar för dessa individer. Det empiriska materialet insamlades genom kvalitativasemistrukturerade intervjuer med individer som är 65 år eller äldre och som bor i Sverige. Iresultatet framkommer det att ensamhet som begrepp är subjektivt och att det kan delas in ikategorier såsom frivillig eller ofrivillig samt negativ eller positiv ensamhet. Resultatetanalyserades sedan utifrån tidigare forskning, aktivitetsteorin samt disengagemangsteorin.De slutsatser som dragits är att de äldre personer som intervjuats har en medvetenhet kringensamhet. Vidare dras även slutsatsen att deltagande i föreningar är betydelsefullt för äldrepersoner, men att inte alla vill ta del av föreningslivet. / Older adults are more likely to experience loneliness than other age-categories and lonelinessmight cause negative consequences for the individual.The aim of this study is to analyze the experience of loneliness of people not living isolated atthe ages of 65 and over. Furthermore, the study aims to analyze the meaning of associationsfor these people. The empirical material was gathered through qualitative semi structuredinterviews with individuals who are 65 years of age or older and are living in Sweden. Theresults show that loneliness as a concept is subjective, and that it can be divided intocategories such as voluntary, involuntary, negative and positive loneliness. The results latergot analyzed through previous research, the activity theory and the disengagement theory.The conclusions that were drawn is that the older adults who have been interviewed have anawareness regarding loneliness. Yet another conclusion that was made is that participating inassociations is meaningful for older adults, but that not everyone wants to take part incommunity life in associations.

Covid-19 pandemin har inneburit en stor samhällelig påverkan där restriktioner med syfte att minimera smittspridning även har kommit att begränsat personers sociala umgängesformer. Personer över 70 år utgör en stor andel av den svenska befolkningen och genom att tillskrivas som riskgrupp har de belagts med särskilt strikta restriktioner som riskerar att hota deras tillvaro. Genom intervjuer med nio personer över 70 år avsåg författarna undersöka de äldres upplevelse av sin tillvaro under pandemin. Genom kvalitativ innehållsanalys av transkriberade intervjuer identifierades åtta underkategorier och två huvudkategorier: Pandemins konsekvenser för livet och hantera en ny tillvaro. Informanterna uttryckte en ökad känsla av meningslöshet- och ensamhet, en ökad oro samt en känsla av minskad delaktighet. Det framträder också hur informanterna genom ett gynnsamt förhållningssätt har försökt anpassa sin livsföring avseende bland annat fritidsintressen och vardagsärenden för att hantera den nya tillvaron. Informanterna har trots en bibehållen social interaktion med anhöriga upplevt en ökad ensamhet. Socialt stöd har visat sig vara en skyddsfaktor vid omvälvande livshändelser. Digitala lösningar har varit avgörande för hanteringen av den nya tillvaron avseende såväl social interaktion som utförande av vardagsärenden. I studien framkom att det inte är hållbart att implementera restriktiva rekommendationer i stor skala för att minska smittspridningen utan att samtidigt överväga de totala hälsoeffekterna. Genom god kännedom om hälsorisker relaterade till social isolering kan distriktssköterskan fylla en avgörande roll i det hälsofrämjande arbetet med isolerade äldre.

Bakgrund: I tidigare forskning framgår det att sjuksköterskor upplever att det finns en brist av tid för att kunna ge äldre personer den omvårdnad han eller hon är i behov av. Det framgår även att många äldre personer är tvungna att flytta in på ett äldreboende på grund av försämrad hälsa. Anhöriga förväntar sig även att de äldre personernas vård planeras i enlighet med deras preferens och självständighet. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva på ett äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt som består av en beskrivande syntes, där elva kvalitativa artiklar användes till analysen. Resultat: De äldre personerna upplevde att det var svårt att anpassa sig till livet på äldreboendet och strävade efter att finna en acceptans, de upplevde även att de förlorade sin frihet när de blev beroende av andra för hjälp. För att kunna få en meningsfull vardag upplevde de äldre att de behövde goda relationer och givande aktiviteter. Slutsats: För att de äldre personerna ska kunna trivas behövs de ses som individer med unika behov och problem. Den äldre personen är i behov av trygga och stabila relationer till både vårdpersonal och anhörig. / Background: Previous research shows that the nurse feels that there is a lack of time to be able to give the elderly person the care he or she needs. It also appears that many elderly people are forced to move into a nursing home due to deteriorating health. Relatives also expect the elderly person's care to be planned in accordance with their preference and independence. Aim: To describe older people’s experience of living in a nursing home.   Method: A systematic literature study consisting of a descriptive synthesis, in which eleven qualitative articles were used for the analysis. Result: The elderly people found it difficult to adapt to life in the nursing home and struggled to find acceptance, they also felt that they lost their freedom when they became dependent on others for help. In order to have a meaningful everyday life, the elderly felt that they needed good relationships and rewarding activities. Conclusion: In order for the older people to be able to thrive, they need to be seen as individuals with unique needs and problems. The elderly person is in need of safe and stable relationships with both care staff and relatives.

Bakgrund: Distriktssköterskan möter i sitt arbete ofta en åldrande befolkning i deras hem, och ska arbeta för att främja deras trygghet och välbefinnande. Fall hos äldre personer är ett stort folkhälsoproblem då skadorna ofta blir stora och rehabiliteringen omfattande. Distriktssköterskan är en nyckelperson i fallpreventionsarbetet och ska arbeta med en helhetssyn kring den äldre personen, när omvårdnadsåtgärder sätts in för att förebygga fall. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans fallpreventiva omvårdnadsåtgärder i äldre personers hem. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes, baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvantitativt- och kvalitativt innehåll. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Psykinfo och Pubmed, och kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Resultat: Tre kategorier framkom; fallrelaterade skador kan minskas med fallpreventionsprogram, fallriskutredning och samverkan, samt utbildning leder till välbefinnande. Diskussion: I resultatet framkom att distriktssköterskan bör samverka med andra yrkesprofessioner inom vårdteamet för att informera och utbilda äldre personer om fallrisker. Riskbedömningsinstrument var ett bra screeningverkyg. Resultatet diskuterades med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori om vårdandets idé. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att distriktssköterskans olika fallpreventiva omvårdnadsåtgärder framgångsrikt förebygger fall hos äldre personer och det viktigaste är att förebygga det första fallet. / Background: In her work, the district nurse often meets an aging population in their homes where she should work for the improvement of their safety and well-being. Fall accidents of elderly people form a major public health problem as injuries often are complicated and rehabilitation is extensive. The district nurse is a key person in fall-prevention and should work with a holistic view of the older person, in situations where care measures are taken to prevent falls. The purpose of this study is to describe the district nurse's fall preventative care measures in the homes of older people. Method: A literature review based on an inductive approach was conducted, comprising 14 scientific articles with both quantitative and qualitative content. The articles were found in the databases Cinahl, Psykinfo and Pubmed, and were quality assured using a review template from the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU). Results: Three categories emerged: Fall-related injuries can be reduced with fall prevention programs, fall risk assessment and cooperation, and how education leads to well-being. Discussion: The result indicates that the district nurse should work with other occupational professionals within the health care team to inform and educate older people about fall risks. Risk assessment methods proved to be a good tool for screening. The result was discussed with the support of “Katie Eriksson's nursing theory” on the idea of care. Conclusion: This literature review showed that the district nurse's various fall preventative care measures successfully prevent fall accidents of elderly people, and that preventing the first fall is most important. / <p>Godkännandedatum: 2019-12-11</p>

Bakgrund: Munhälsan har betydelse för den allmänna hälsan och välbefinnandet. Munhälsoproblem ökar ofta med stigande ålder, men trots att detta nedprioriteras munvården i omvårdnaden av äldre personer. Nedsatt kognition och funktionsförmåga försämrar äldre personers möjlighet att självständigt sköta sin munhälsa.  Sjuksköterskor är ansvariga för omvårdnaden, men upplever sin roll i omvårdnaden av personer med nedsatt munhälsa som oklar. Syftet: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att sammanställa befintlig litteratur om sjuksköterskors erfarenheter av munhälsa hos äldre personer. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar inhämtade från CINHAL och PubMed genomfördes. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) granskningsmall användes för relevans- och kvalitetsbedömning. För analysen av artiklarnas resultat användes metoden kvalitativ innehållsanalys av Forsberg och Wengström. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: munhälsa och munvård – viktigt men eftersatt; Interaktion med patienterna; avsaknad av riktlinjer, samverkan och dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor prioriterar inte munvård hos äldre personer. Orsaken till detta är brist på kunskap och färdigheter i ämnet, oklara riktlinjer och att de inte har en aktiv roll i munvårdsarbetet. / Background: Oral health has an impact on general health and wellbeing. Oral health problems are often increasing with aging and although this is well known oral care is still not prioritized in nursing among elderly. Cognitive and physical impairment deteriorates older persons ability to take care of their oral health independently. Registered nurses are responsible for the nursing care but experience their role in nursing among elderly with poor oral health to be unclear.Aim: The aim of the systematic review was to describe registered nurses´ experiences in oral health among elderly.Method: A systematic review with a qualitative approach based on nine scientific articles obtained from databases CINAHL och PubMed. The review templet of the Swedish agency for medical and social evaluation was used for the assessment of relevance and quality. Qualitative content analysis by Forsberg and Wengström was used for the analysis of the result of the articles. Results: The results are presented in three themes: oral health and oral care – important but neglected; interaction with patients; lack of guidelines, teamwork and documentation.Conclusion: Registered Nurses don´t prioritize oral care among elderly. The reason for this is lack of knowledge and skills in the subject, unclear policies and that they don´t take an active part of oral care nursing.

Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för hur äldre personer med komplexa behov upplever bemötande och delaktighet i mötet på vårdcentraler i Region Uppsala. Studien är utförd på uppdrag av Region Uppsala och arbetet med utvecklingen av äldremottagningar på vårdcentraler i regionen. Studien består av åtta semistrukturerade intervjuer med personer över 75 år som har komplexa behov. De teoretiska begrepp som används för att analysera resultatet är human service organizations och negotiated order. Resultatet visar att intervjupersonerna upplever brister i bemötandet som kan kopplas till vårdcentralen som organisation. Bristerna som intervjupersonerna upplever har bland annat att göra med hög personalomsättning och att det är svårt att komma i kontakt med vårdcentralen. Även om det förekommer brister i organisationens uppbyggnad uttrycker intervjupersonerna en förståelse för att vårdcentralen som organisation är komplex och har ett stort flöde av patienter. En del intervjupersoner upplever även att deras krämpor inte blir tagna på allvar vilket synliggör en maktobalans i mötet av patient och personal. Intervjupersonerna upplever ett gott bemötande när de känner sig sedda och bekräftade som medmänniskor. Slutligen känner de sig delaktiga när de får ta del av information gällande sin sjukdom och vårdplan.