Bakgrund: Känslan av ensamhet uppstår när det finns en önskan att ha fler sociala relationer. Förlusten av partner, funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är riskfaktorer för ensamhet. Äldre personer kan få insatser av kommunen för att få möjligheter att bo kvar hemma. Ålderdomens naturliga förändringar medför en ökad risk för sjukdomar. Ensamheten påverkar hälsan negativt. Stark KASAM ger möjlighet för återhämtning efter hälsoproblem. Att ge god och personcentrerad omvårdnad ingår i sjuksköterskans roll. Ensamhet kan innebära lidande. Vårdpersonal har inte tillräckligt med tid och saknar medvenhet om ensamhetens konsekvenser. Syfte: Att beskriva upplevelser av ensamhet hos äldre personer inskrivna i hemsjukvården. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar med äldre personers perspektiv. Resultat: Ur analysen identifierades två kategorier: Att känna sig sårbar, Lättnad av att se möjliga lösningar med sju underkategorier. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse av äldre personers upplevelser av ensamhet. Sjuksköterskan behöver ställa konkreta frågor om ensamhet och anpassa vården efter den äldre personens behov för att kunna lindra lidandet och förebygga ensamhetens komplikationer. / Background: Loneliness arises when there is a desire for more social relationships. Loss of a partner, disability, and mental health issues are risk factors for loneliness. Older individuals can receive support from the municipality to remain living at home. The natural changes of aging increase the risk of illness. Loneliness impacts health negatively. A strong sense of coherence allows for recovery after health problems. Providing good and person-centered care is part of the nurse’s role. Loneliness can lead to suffering. Healthcare professionals often lack sufficient time and awareness of the consequences of loneliness. Aim: To describe experiences of loneliness in elderly people who are enrolled in home health care. Method: Literature based study used on ten qualitative articles. Findings: From the analysis two categories were identified; Feeling vulnerable and exposed and Relief from seeing possible solutions, with seven subcategories. Conclusion: The study provides an increased understanding of older individuals’ experiences of loneliness. Nurses need to ask specific questions about loneliness and tailor care to the needs of the older person in order to alleviate suffering and prevent complications related to loneliness.

Bakgrund: Det pågår en global ökning av den äldre befolkningen vilket leder till ökat behov av äldrevård. Åldrandet är en naturlig process som medför förändringar. Att bo på särskilt boende är en verklighet för många äldre. Att sjuksköterskan applicerar personcentrerad vård i äldrevården är av stor vikt för att bidra till ökat välbefinnande förde äldre. Syfte: Att belysa äldres upplevelser av att bo på särskilt boende. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa empiriska studier. Litteratursökning genomfördes i PubMed och Cinahl. Materialet analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell, samt inspirerades av Graneheim och Lundmans analys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom tre teman: 1) Förlust av autonomi och integritet, 2) Aspekter som kan leda till ensamhet och sorg, samt 3) Upplevelser av välbefinnande och acceptans. Dessa teman innehöll vidare 10 subteman. Konklusion: Att bo på särskilt boende kom med stora utmaningar, men även fördelar förde äldre. Att belysa de äldres upplevelser kan leda till ökad kompetens för sjuksköterskan,vilket kan öka välbefinnandet för de äldre. / Background: The elderly population is growing, which leads to increased need for elderly care. Ageing is a natural process that comes with changes. To live in a nursing home is the reality for many of the elderly. To apply person centered care is of great importance for the nurse, to improve the well-being of the elderly. Aim: To describe the experiences of elderly living in a nursing home. Methods: A literature review based on 10 qualitative empirical studies. Searches of literature were conducted in PubMed and Cinahl. The material was analyzed using Friberg’s five-step model, furthermore inspired by Graneheim and Lundman’s analysis for qualitative studies. Results: The literature review resulted in three themes: 1) Loss of autonomy and integrity, 2) Aspects that can lead to loneliness and grief, and 3) Experiences of well-being and acceptance. These themes further contained 10 subthemes. Conclusion: To live in a nursing home came with great challenges, but also benefits. Emphasizing the elderly's experiences can improve the nurse’s competence, which can increase the well-being for the elderly.

Bakgrund: Äldre personer över 65 år är överrepresenterade i fallolyckor i Sverige. Som sjuksköterska i kommunal vård ställs det stora krav på ett fungerande fallförebyggande teamarbete, detta för att minska lidande för patienten och för kostnaderna för hälso- och sjukvården och samhället  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever det fallförebyggande teamarbetet för den äldre personen i ordinärt boende i kommunal vård.  Metod: Empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Fokusgruppsintervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade med vård av äldre inom kommunal vård, i en kommun i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Det behövs struktur i sjuksköterskans fallförebyggande arbete, behov av samarbete med rehab, baspersonal och områdeschefer inom hemtjänsten i kommunen. Organisationen och brist på otydligt ledarskap samt arbete under två olika lagar, SOL och HSL är ett hinder för ett fallförebyggande teamarbete. Det finns brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Beslut om arbetssätt inför ett fallförebyggande teamarbete önskas samt ett projekt för detta och någon som skulle leda detta projekt behövs. Patientens självbestämmanderätt och autonomi är ett hinder i ett fallförebyggande teamarbete.  Slutsats: Ett fallförebyggande teamarbete kräver tydligt ledarskap med tydliga roller, förbättrad kommunikation och informationsöverföring. Översikt av hur baspersonalen och sjuksköterskorna planerar sin arbetstid behövs. / Background: Older people over the age of 65 are over-represented in fall accidents in Sweden. As a nurse in municipal care, great demands are placed on a functioning fall prevention teamwork, in order to reduce suffering for the patient and for the costs of the health and medical care.  Aim: The aim of this study was to describe how nurses experiences the fall prevention teamwork for the older person in ordinary living in municipal care. Method: Empirical qualitative study with inductive approach. Focus group interviews with nine nurses who worked with the care of the elderly in municipal care in a municipality in central Sweden. Data was analyzed with qualitative content analysis.  Results: A fall prevention teamwork requires leadership with clear roles.  The organization and lack of clear leadership, communication and working under two different laws, SOL and HSL turned out to be an obstacle to fall prevention teamwork. Decisions on working methods, a project for this and someone who would lead this project were needed. Improvements in the structure experienced nurse were needed. Patient's self-determination and autonomy is an obstacle in case-prevention teamwork.  Conclusion: The organization needs to give the nurses the opportunity to develop teamwork with clear roles in fall prevention teamwork. Improved communication and information transfer is needed. Overview of how basic staff and nurses plan their working hours is needed.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård ska kännetecknas av att vårdtagare och anhöriga blir sedda och förstådda som unika personer, med individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som kan påverka tillämpningen av personcentrerad vård på äldreboenden. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetar inom äldreboenden i Sverige utfördes. En kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Vid analysen identifierades tjugotre underkategorier, vilka delades in i huvudkategorierna; Förhållningssätt till den äldre personen, Delaktighet i vården, Kompetens i omvårdnadsarbetet, Samarbete i team, Möjlighet för dialog, Boendemiljöns inverkan, Strukturering av omvårdnadsarbetet, Arbetsmiljöns inverkan och Ledningens inflytande. Slutsats: Möjligheterna för att tillämpa ett personcentrerat arbetssätt på äldreboende är beroende av flera faktorer. Handledning är en viktig del i tillämpningen, där sjuksköterskor har en viktig roll i att föregå med gott exempel, för att uppmuntra övriga kollegor till ett personcentrerat arbetssätt. För att sjuksköterskor ska ha möjligheter att påverka övrig vårdpersonal är ledningens stöd av stor vikt, där tillfälle till utbildning och vidareutveckling hos vårdpersonalen behöver uppmärksammas mer. Organisationen behöver även arbeta för en miljö som främjar en personcentrerad vård, vilket inkluderar en god grundbemanning, kontinuitet på personal inom alla yrkesgrupper samt tid för att bemöta varje äldre persons behov. / Background: The concept of person-centered care characterizes by care recipients and relatives are seen and understood as unique persons, with individual needs, resources, values and expectations.  Aim: To describe the nurses' experiences of what can affect the integration of person-centered care in housing fpr the elderly. Method: A qualitative study with semi-structured interviews with nine nurses working in nursing homes in Sweden was analyzed by qualitative content analysis. Result: The analysis identified twenty-three subcategories, which were divided into the main categories; The approach to the older person, Participation in healthcare, Competence in nursing, Cooperation in teamwork, Opportunity for dialogue, Impact of housing environment, Structuring of nursing, Impact of work environment and Influence of the management. Conclusion: Supervision is an important part of the implementation of person-centered care in housing for the elderly. Nurses have an important role in setting a good example to encourage other colleagues to adopt a person-centered approach. In order for nurses to have the opportunity to influence other health care personnel, the management's support is of great importance, where the opportunity for education and further development of the healthcare staff needs more attention. The organization also need to work for an environment that promotes a person-centered care, which includes a good basic staffing, continuity of staff within all occupational groups and time to respond to the needs of each older person.

No description available.

Bakgrund: Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen och innebär förekomst av bakterier i urinen med eller utan symtom. Det finns ett flertal faktorer som gör att äldre är en riskgrupp för att drabbas av urinvägsinfektion bland annat samsjuklighet och funktionsnedsättningar. Urinvägsinfektioner leder till lidande hos den äldre individen och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett ansvar att förebygga sjukdom och minska lidande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, upplevda effekter samt effekter av dessa, för att förebygga uppkomst av urinvägsinfektion hos äldre samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Av dessa var 12 stycken skrivna med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats. Resultatet analyserades deduktivt utifrån Orems fem hjälpmetoder och subkategorierna framkom efter en induktiv analys. Huvudresultat: Resultatet sammanställdes i följande kategorier: Att göra något eller handla för en annan person med subkategorierna; God hygien, Specifika åtgärder relaterade till kateter, Ökat vätskeintag samt Profylaktiska läkemedel och tillskott. Att handleda en annan person, Att ge fysiskt och psykologiskt stöd, Att skapa en miljö som främjar utveckling samt Att undervisa. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien använde sig av ett flertal olika omvårdnadsåtgärder för att förebygga urinvägsinfektion. Att förkorta tid med kateter samt att undvika att sätta kateter var de mest effektiva åtgärderna för att förebygga urinvägsinfektion. Sjuksköterskorna i studien upplevde att utbildning av patienter, omvårdnadspersonal och anhöriga samt ett ökat vätskeintag reducerade incidens av urinvägsinfektion. / Background: Urinary tract infection is the most common nosocomial infection and involves the presence of bacteria in the urine with or without symptoms. There are several factors that make that the elderly are at increased risk of suffering from urinary tract infection among other comorbidity and functional impairments. Urinary tract infections lead to suffering among elderly individuals and high costs for the society. The nurse has a responsibility to prevent disease and reduce suffering. Aim:The aim was to describe nursing care measures, perceived effects and the effects of these, in order to prevent the occurrence of urinary tract infection in the elderly and to describe the included articles in the sampling methodology and survey group. Method: A literature study with descriptive design. The study is based on 14 scientific articles. Of these, 12 studies with a quantitative approach and two studies with a qualitative approach. The results were analyzed deductively based on Orem´s five methods of helping. Subcategories emerged after an inductive analysis Main results: The results were compiled in the following categories: To do something or act for another person with subcategories; Good hygiene, Specific actions related to the indwelling urinary catheter, Increased fluid intake and Prophylactic agents / supplements. To mentor another person, To give physically and psychological support, To create an environment conducive to development and To educate. Conclusion: The nurses in the study used a variety of nursing interventions for preventing UTI. To shorten the time with the indwelling urinary catheter and to avoid inserting indwelling urinary catheter were the most effective methods to prevent urinary tract infections. The nurses in the study considered that education of patients, nursing staff and relatives and an increased fluid intake decreased incidence of urinary tract infections.

Vad händer när en äldre person vill sälja bostaden och flytta till något som är lättare skött? Finns det möjligheter för äldre människor att bo kvar på landsbygden i samma by som innan? Vilka möjligheter finns för äldre personer som vill flytta till en mindre bostad? Kan ett koncept tas fram just för detta uppdrag? Detta examensarbete behandlar problematiken kring hur äldre personer står inför en utmaning att komma till ett enklare boende som är mer anpassat för den äldre i funktions- och underhållssyfte. Examensarbetet bygger på ett pågående projekt som äger plats i Norr Amsberg, en liten by tre kilometer norr om Borlänge. Detta examensarbete bygger på en kvalitativ metod då inga beräkningar skall utföras. Faktaunderlag för denna studie kommer från intervjuer, forskningsartiklar och statistik. Sex intervjupersoner har intervjuats under detta arbete, två forskare som finns stationerade i Falun, tre äldre personer som har passerat sextiofem år och slutligen eldsjälen som startat igång projektet gällande seniorbostäder i Norr Amsberg. Detta ger en bred grund att stå på för att dra de slutsatser som har upprättats i rapporten. Ett koncepthus har att ritats fram under tidensgång där hänsyn har tagits till de intervjuades önskemål som utseende, funktionskrav och platsplacering. Huset uppfyller alla tillgänglighetskrav som en modern bostad innehåller. Byggnaden som tas fram är ett koncept och inte den färdiga produkten. Viktiga slutsatser som har framkommit under denna studie är hur viktigt boendets utformning är och hur den påverkar äldre betydligt mer än vad man allmänt tror och att behovet kommer öka markant gällande anpassade boenden i framtiden. Vikten av boendets utformning och hur den påverkar äldre är några stora nyckelfaktorer som samtliga kommuner lär ta till sig när planering av en typ av ”mellan boende” för ädre ska tas fram. / What happens when an elderly person wants to sell the property and move on to something that is easier to handle? Are there opportunities for older people to live in the same city as before? What opportunities are there for elderly people who want to move to a smaller residence? Can a concept be drawn up just for this assignment? This degree project will address the problem of how elderly people face a challenge to get to a simpler accommodation that is more suited to the elderly for functional and maintenance purposes. The thesis is based on an ongoing project that takes place in Norr Amsberg, a small town three kilometer north of Borlänge. In this degree project, a qualitative method will be used which means no calculations is needed. Thus, facts will be gathered from interviews, research articles and statistics. Six people have been interviewed during this project. Those who have been interviewed are two scientists who are stationed in Falun, three older people who have passed sixty-five years of ages and finally the enthusiast who started whole project in Norr Amsberg. This provides a broad ground for the conclusions drawn in the report. A concept house has been drawn up during this time, taking account of the wishes of the interviewees as appearance, functional requirements and location. The house has all accessibility requirements that a modern home will have. The building that is produced is a concept and not the finished product. Important conclusions that have been made during this study are how important the housing design is and how it affects the elderly significantly more than is generally believed and that the need will increase significantly in terms of custom housing in the future. The importance of housing design and how it affects older people are some major key factors that all municipalities learn to address when planning a type of "senior housing" for elderly people.

Bakgrund: Förekomsten av depression hos äldre personer på särskilt boende är ca tre gånger högre jämfört med de som bor i det egna hemmet. Faktorer som kan bidra till att utveckla depression sent i livet är bland annat svagt socialt nätverk och ensamhet. Det finns kunskapsbrister hos omvårdnadspersonalen på särskilda boenden gällande depression hos äldre personer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse i omvårdnaden av äldre personer med depression som bor på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt bestående av 9 vetenskapliga artiklar, insamlade via databaserna CINAHL och PubMed. Analys av artiklarnas kvalitet har gjorts med hjälp av granskningsmallar. Resultat : Fyra huvudteman identifierades: autonomi, kommunikation, emotionellt stöd och aktivitet. Autonomi visade sig kunna förbättra upplevd livskvalitet. Att sjuksköterskan har tid för samtal och en god kommunikation med den äldre visade sig betydelsefullt. Emotionellt stöd ansågs vara en värdefull del i sjuksköterskans omvårdnad. Aktivitet har en positiv inverkan på depression hos äldre personer på särskilt boende. Slutsats: Faktorer som har betydelse i omvårdnaden av äldre personer med depression är autonomi, individanpassade aktiviteter, god kommunikation, tid för stödjande samtal samt möjlighet att få emotionellt stöd. / Background: The prevalence of depression among elderly people is about three times higher for those living in nursing homes compared to those living in their own homes. Factors that can contribute to generate depression in late life is among other things, weak social network and loneliness. There is absence in knowledge about depression among the care staff working in nursing homes. Aim: To describe factors of importance when caring for elderly people with depression living in nursing homes. Method: A literature review consisting of 9 scientific articles, collected through the CINAHL and PubMed databases. Analysis of the articles' quality has been done using review templates. Results: Four main-themes were formed: autonomy, communication, emotional support and activity. Autonomy can increase the perceived quality of life. To give the elderly time for good communication was found to be significant. Emotional support was important in the nurses care. Activity has an positive impact on depression for elderly persons living in nursing homes. Conclusion: Factors of importance when caring for elderly people with depression are autonomy, individually designed activities, communication and opportunities to receive emotional support.

The purpose of this study was to understand, by means of Connell’s and Hirdman’s gender theories, whether the older persons’ gender as well as the family situation affect the assessments in elderly care. Previous studies show that social workers do not consciously take gender into consideration, while also showing that gender is important for the assessment and decision. Based on the purpose, we asked the questions how are the assessments of care managers affected by the gender of older persons and in what way are the assessments of care managers affected by older persons family situation? This study was based on eight interviews with care managers in eldery care. The result was divided into the following two main themes assistance management and the older person. Connell’s and Hirdman’s gender theories helped us answer our main questions and analyze our result. The result showed that the unaware subconscious ideas of male and female, older persons’ perceptions of male and female as well as the elderly’s division of different chores in the household are affecting the care managers’ needs assessments in such a way that men and women are granted and apply for different assistance. Depending on who needs help in a couple, if the older person lives alone or with someone as well as other families’ perceptions of what the husband and wife are capable of doing affects the needs assessments of care managers.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas beskrivning av sväljbedömning hos äldre personer med misstänkt dysfagi i kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Resultat: I resultatet visades följande kategorier ” Observationer av symtom”, ”En praktisk bedömning”, ”Närvaro vid måltiderna” , ”Kostanpassning”, ”Anpassning av vården”, ”Handledning av personal” , ”Teamträffarna hade betydelse för planering av vården” och ”Brist på kunskap och bedömningsinstrument”. Slutsats: Sjuksköterskor beskriver att sväljbedömning är en viktig uppgift i det dagliga arbetet. Sjuksköterskans närvaro och samverkan bidrar till att vägleda personalen så att inte olämpliga metoder använts, samt att närvara vid måltider och att observera en patients sväljfunktion. Sjuksköterskor som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård behöver mer kunskaper angående sväljbedömningar samt hanteringen av ett bedömningsinstrument / Aim: The aim of this study was to investigate Registered Nurses’ (RNs) description of swallowing assessments in older people with suspected dysphagia in municipal health care. Method: The method was a qualitative interview study. Results: The results demonstrated the following categories “ Observation of symtoms”, "A practical assessment", "Attendance at mealtime", ”Adapting food", "Adaptation of care", “Supervision of staff " , "Team meetings had significance for planning of health care" , and "Lack of knowledge and assessment instruments". Conclusion: RNs describe that swallowing assessment is an important task in the daily work. The RNs presence and collaboration will help to guide staff so that no inappropriate methods are used, as well as to attend meals and observing a patient's swallowing function. RNs who work in municipal health care need more knowledge about swallowing assessments and management of an assessment instrument.