Bakgrund: Den ökade medellivslängden leder till att fler äldre individer söker vård relaterat till geriatriska sjukdomar. Det moderna samhällets digitalisering har implementerats inom vården och anses skapa ökad tillgänglighet och delaktighet för patienter. För att säkerställa en jämlik vård som är tillgänglig för alla, är det viktigt att undersöka äldre patienters upplevelser av digital rådgivning inom primärvården. På så sätt kan e-hälsa utformas utifrån individens behov och en mer personcentrerad vård kan bidra till ökad användning av e-hälsa och bättre hälsa för individen. Syfte: Att belysa äldre patienters upplevelser av digital rådgivning inom primärvården. Metod: En litteraturstudie bestående av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats där datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategorierna var: Blandade känslor kring vårdens digitalisering, Utmaningar med digitala verktyg och Tryggheten med fysiska möten. Underkategorierna var: Telefonrådgivning, Tillgänglighet, Integritetsintrång, Svårigheter kring användningen, Behov av hjälp, Hjälpverktyg och layout och Relationen mellan patient och vårdpersonal. Konklusion: Äldre patienter upplevde blandade känslor kring vårdens digitalisering. Det förekom varierande svårigheter och utmaningar. Dessutom fanns det en preferens för det fysiska vårdmötet framför ett digitalt. Slutligen fanns det ett ökat behov av kunskap och information om e-hälsa och dess fördelar, för att underlätta användningen för den äldre. / Background: The increased life expectancy leads to more elderly individuals seeking care related to geriatric diseases. The digitalization of modern society has been implemented in healthcare and is considered to create increased accessibility and participation for patients. To ensure equal care that is accessible to all, it is important to investigate elderly patients´ experiences of digital counseling in primary health care. In this way, eHealth can be designed based on the individual's needs and a more person-centred care can contribute to increased use of e-health and better health for the individual. Aim: To highlight elderly patients' experiences of digital counseling in primary health care. Method: A literature review consisting of 12 scientific articles with a qualitative approach where the data was analyzed through qualitative content analysis. Results: Three categories and seven subcategories were identified. The categories were: Mixed feelings about the digitalization of healthcare, Challenges with digital tools and The security of physical meetings. The subcategories were: Telephone counseling, Accessibility, Invasion of privacy, Difficulties with use, Need for help, Assistance tools and layout and The relationship between patient and healthcare professional. Conclusion: Elderly patients’ experienced mixed feelings about the digitalization of healthcare. There were varying degrees of difficulty and challenge. In addition, there was a preference for the physical care meeting over a digital one. Finally, there was an increased need for knowledge and information about eHealth and its benefits, in order to facilitate its use for the elderly.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell hälsa är viktigt för välbefinnande. I takt med att en person åldras ökar frekvensen av faktorer med negativ påverkan på sexualiteten. Äldre på särskilda boenden har ytterligare hindrande omständigheter, då miljön inte är uppbyggd för ett privatliv. Det saknas kunskap om hur dessa äldre ser på sin sexualitet. Syfte: Syftet var att undersöka behovet och upplevelsen av sexualitet hos äldre personer på särskilt boende, samt öka medvetenheten och förståelsen för äldres sexualitet hos vårdpersonalen. Metod: En litteraturöversikt gjordes, där tolv studier valdes ut, varav tio från PubMed och CINAHL samt två studier genom snowballing. Resultat: Resultatet genererade fem kategorier och tretton subkategorier. Majoriteten av de äldre uppgav ett fortsatt behov av sexualitet, men att behovet av intimitet och närhet var större än behovet av sex. Fysiska och mentala hinder relaterade till åldrandet togs upp som hinder för sexualitet. Miljön på de särskilda boendena ansågs vara hinder och försvårade möjligheterna till att uttrycka sin sexualitet. Vårdpersonal, anhöriga samt brist i den äldres autonomi var också hindrande faktorer. Tabuer kring äldres sexualitet gick att identifiera hos vårdpersonal, anhöriga och den äldre själv. Slutsats: En majoritet av de äldre i detta examensarbete uppgav ett fortsatt behov av sexualitet. För att främja detta bör sjuksköterskan se till individen. Strukturen på särskilda boenden bör ses över då de i dagsläget inte främjar den äldres möjligheter till sexualitet och intimitet. Oavsett behov av sexualitet behöver sjuksköterskan se den äldre som en vuxen, självbestämmande individ kapabel och behörig att fatta egna beslut gällande sig själv och sin kropp. / ABSTRACT Background: Sexuality is important for the overall health. Factors that affect sexuality increase with aging. Elderly at care home facilities have additional aggravating circumstances since the environment is not built to promote a private life. There is a lack of research and knowledge about how elderly view their sexuality. Aim: The aim was to investigate elderly people’s needs and experiences of sexuality, residing in care homes, as well as to increase the awareness and understanding of the sexuality of the elderly among the care staff. Method: A literature study was conducted using twelve studies. Ten studies were chosen from PubMed and CINAHL and two additional studies were chosen using snowballing. Result: The result generated five categories and thirteen subcategories. The majority of the elderly stated a continued need for sexuality, however the need for intimacy was seen as greater than the need for sex. Physical and mental factors related to aging were mentioned as obstacles for sexuality. The environment in the care home facilities was considered an obstacle and made it difficult to express one's sexuality. Nursing staff, relatives and the elderly's lack of autonomy were also hindering factors. Taboos around the elderly's sexuality could be identified in care staff, relatives and the elderly themselves.  Conclusion: A majority of the elderly in this study stated a continued need for sexuality. To promote this, nurses need to look to the individual. The structure of caring homes needs to be assessed, since they do not promote the elderly’s sexuality. Regardless of needs, nurses need to look at the elder as an adult capable of making their own decisions about themself.

Sammanfattning Bakgrund: Ensamhet i ålderdomen kan innebära en dålig prognos med försämrad fysisk och psykisk hälsa. Olika typer av förluster är faktorer som kan orsaka ensamhet och ökar med en stigande ålder. Vården brister i omhändertagandet av äldre personer som är ensamma i samhället, vilket gör att de inte får den vård de är i behov av. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga upplevelser av ofrivillig ensamhet hos äldre personer Metod: En allmän litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt utfördes. Databassökningarna genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Ofrivillig ensamhet upplevdes i kontext med ett bristande socialt nätverk, försämrad hälsa och fysisk funktion, förändrad roll, social status och identitet, existentiella aspekter samt i mötet med sjukvården. Upplevelsen av ofrivillig ensamhet var mestadels beskrivet som något negativt där orken att försöka hantera sin situation eller viljan att leva hotades, men kunde även vara något som upplevdes positivt och genererade frihet. Konklusion: Upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre personer visade sig vara komplext med personliga skillnader. Det fanns ett flertal strategier för att hantera ofrivillig ensamhet, men dessa strategier kunde för vissa personer vara otillräckliga. Ofrivillig ensamhet orsakar lidande och sjukvården brister i identifiering och omhändertagandet av äldre personer som upplever ofrivillig ensamhet.

Socialt arbete med äldre har under lång tid behandlats synonymt med äldreomsorg. Detta trots att målgruppen är heterogen med skiftande och individuella behov precis som alla andra människor. Detta gör att äldreomsorgen inte sällan får agera sista instans även för äldre personer med sociala problem som kanske inte alltid har tydliga omsorgsbehov. Detta riskerar leda till att vissa sociala problem som äldre personer har faller mellan stolarna och därför behöver biståndshandläggarens uppgifter och arbete för äldre personer breddas. Äldreförvaltningen i Göteborgs stad har beslutat att bredda yrkesrollen till att bistå äldre personer som har behov utanför äldreomsorgen. I samverkan med forskare vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet och Högskolan Väst delades en webbenkät ut till 205 biståndshandläggare i Göteborgs Stad inom avdelningen för myndighet äldre. Kartläggningen genomförs innan förändringen av yrkesrollen ägt rum med som en sorts temperaturtagning av utgångsläget och förutsättningar inför breddningen av yrkesrollen. Materialet från enkätundersökningen används och utgör material till aktuell magisteruppsats för att studera i vilken utsträckning som sociala problem hanteras inom äldreomsorgen inom den traditionella biståndshandläggarrollen. Syftet är att studera biståndshandläggares arbete med sociala problem inom äldreomsorgen och hur detta påverkas av utbildningsbakgrund och antal år i arbetet som biståndshandläggare. Resultaten visar att biståndshandläggare sällan möter sociala problem och att de hänvisar i låg uträckning till andra myndigheter och verksamheter. Det verkar som att antal år i arbetet har större betydelse än utbildningsbakgrund för hantering av sociala problem. Samtidigt säger studien för lite om biståndshandläggarens förutsättningar i arbetet och fler studier behövs. Biståndshandläggare vill arbeta mer förebyggande. Utifrån studiens resultat kan kunskap om relationen mellan olika sociala problem därför förstås som viktig för att de bättre ska kunna upptäcka och förebygga problemen. Breddningen av biståndshandläggarens uppdrag kan även kräva mer kunskap om hanteringen av sociala problem mellan myndigheter och verksamheter som kommer i kontakt med äldre personer och de sociala problemen.

Bakgrund: I Sverige bort allt fler äldre gärna hemma och i många fall ensamma. Det kan leda till olika typer av ensamhet såsom social, emotionell och existentiell ensamhet. De äldre som lider av sin ensamhet innehar högre risk att drabbas av allvarliga, kostsamma följdsjukdomar. Ensamhet kan således leda till depression men även mer frekventa sjukhusinläggningar. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter ett personcentrerat bemötande, för att kunna identifiera och lindra olika typer av ensamhet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa äldres upplevelser av ensamhet i ordinärt boende.   Metod: En litteraturstudie vars resultat byggde på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ studiedesign. Artiklarna inhämtades ur Pubmed och Cinahl med omvårdnad som vetenskapligt fokus. Artiklarna analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var följande: Påverkad av inre och yttre faktorer, Förändrad levnadssituation och Hantering av ensamhet. Upplevelsen av ensamhet var variationsrik och kändes tyngst nattetid. Promenader, acceptans, och social kontakt ansågs vara viktiga skyddsfaktorer för att inte lida av sin ensamhet.   Konklusion: Det krävs en djupare förståelse för upplevelsen av ensamhet ur äldres perspektiv. Varje äldre individ har olika förutsättningar för att kunna finna acceptans eller mening. Ett personcentrerat bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal samt samverkan i team är mest optimalt för att hjälpa individen finna rutin och mening i sin levnadssituation. För att sjuksköterskan ska kunna fördjupa relationen till patienten behövs resurser i form av tid samt ett lyhört bemötande. / Background: The elderly people in Sweden generally choose to live at home and not community dwelling. That can lead to different types of loneliness such as: social, emotional and existential loneliness. Those elderly suffering from loneliness were exposed to a higher risk of more serious, costly complications due to deteriorating mental health. Effects of loneliness can lead to depression and more frequent visits of healthcare facilities. It’s of great importance that the nurse uses a person-centered point-of-view when meeting the elderly patient, furthermore, also be able to identify and treat negative symptoms of loneliness.  Aim: The aim of this literature review was to highlight the experience of loneliness of elderly people living in their home setting.   Method: A literature review based on ten qualitative studies. The studies were elected from Pubmed and Cinahl, both with a scientific nursing focus. The articles were analyzed with a content analysis method.    Result: Three categories and seven subcategories were identified. The main categories were following: Affected by inner and outer circumstances, Changed conditions in life and Coping with loneliness. The experiences of loneliness showed great variety and felt most troublesome during nighttime. Walks, acceptance and social contact were important factors of resource against negative feelings of loneliness.  Conclusion: It takes a deeper understanding of the experience of loneliness from the elderly people’s perspective. Each elderly individual carry different strengths and possibilities of finding acceptance or meaning in life. It’s of great importance that elderly people suffering or at risk of loneliness can be helped by health staff to find acceptance or a sense of meaning in life. The nurse needs to hold an open attitude, person-focused point-of-view and collaborate cross-professionally to help optimize care of the elderly individual in need. It’s helpful if nurses understand the profound experience of loneliness to furthermore help the individual identify and treat their eventual suffering of loneliness.

Bakgrund: Undersköterskor i äldreomsorgen arbetar med omvårdnad i direkt relation med äldre personer. Yrket kräver flera olika kompetenser och färdigheter. Etiska dilemman uppkommer som en utmaning i undersköterskans arbete. För att undersköterskor ska kunna erbjuda en god och säker vård- och omsorg till äldre personer, med ett personcentrerat förhållningssätt behövs tid för reflektion.Tidigare studier har visat att vårdpersonal har behov av att samtala om etiska frågor. Handledning är ett sätt som bidrar till att etiska dilemman hanteras och som skapar ny förståelse samt lärande genom reflektion. Systematisk handledning i omvårdnad kan stimulera till utveckling av professionalitet och lindring av moralisk stress bland personal som arbetar inom vård- och omsorg. Tidigare forskning saknas på undersköterskors deltagande i systematisk handledning i omvårdnad vid SÄrskilt BOende för äldre (SÄBO). Syfte: Att beskriva undersköterskor som arbetar vid SÄBOs erfarenheter av att delta i systematisk handledning i omvårdnad. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, tio undersköterskor har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom fyra teman 1) Förutsättningar, 2) Coping och empowerment, 3) Frizon och 4) Moralisk stress. Slutsatser: Undersköterskornas erfarenheter visar behov av systematisk handledning i omvårdnad, ett behov av en frizon för dialog. Handledningen har även bidragit till bekräftelse, stärkt självkänsla och ökat mod. Vidare visar undersköterskornas erfarenheter vikten av en tydlig implementeringsfas för att undvika uppkomst av ovisshet, otrygghet och begreppsförvirring. Området etiska dilemman visade sig beröra både komplexa situationer med äldre personer och personella resurser såsom personalbrist samt otillräcklig personalstyrka. Nyckelord: etiska dilemman, handledning, moralisk stress, omvårdnad, undersköterskor

Background: With the help of digital healthcare services, people can quickly and easily receive health advice and treatment. The new technology intends to increase the availability of health care. Older people with age-related disabilities and illnesses do not have as easy a time adapting to the new technology. The average life expectancy in Sweden is set to increase in the future, which makes it essential to adapt digital care services to the individual needs of the elderly so that they can continue to participate in their health. Aim: The aim was to map out older people's perceptions of digital care services. Method: A general literature review based on the results of eleven scientific articles with qualitative, quantitative, interviews and mixed methods. Results: Five central themes were identified in the results: accessibility, digital competence, and user experience, need for support, mistrust and doubt and the importance of interpersonal relationships. The results of the thesis showed that the availability of digital care services was important for the elderly. The user experience of digital care services was influenced by the digital competence level of the elderly and the need for support from family and caregivers proved to be helpful. The results also showed that not all elderly people trusted digital care services and that interpersonal relationships form an important part of health care.Conclusion: Older people's perceptions of digital care services were linked to their level of digital competence. Convenience and accessibility were major advantages experienced by the elderly with digital care services.

Bakgrund: Under de senaste åren har behovet av vård och omsorg förändrats. Detta på grund av den demografiska utvecklingen och övergång från främst sjukhusvård till insatser i primärvården. Det finns många studier som beskriver upplevelser av vårdpersonal inom vård och omsorg i hemmet, men färre studier som belyser vårdtagarens upplevelser. Syfte: Den här studien beskriver äldre personers upplevelse av professionell vård och omsorg i ordinärt boende vid kronisk sjukdom. Metod: 20 artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Känslan av att inte få vara delaktig, Känslan av ouppfyllda behov, och Känslan av ökad trygghet i vardagen. Resultatet visar att personer som tar emot vård och omsorg i sina hem kan uppleva otillräcklig delaktighet i sin egen vård och omsorg, men att denna upplevelse minskar ju mer vårdpersonalen jobbar utifrån ett personcentrerad arbetssätt. Slutsats: Detta förtydligar vikten av personcentrerad vård även när det gäller vård och omsorg i ordinärt boende, och att fortsätta utvecklingen av rutiner och organisationsformer som stödjer detta arbetssätt. För att säkerställa adekvat och personcentrerad vård och omsorg i denna miljö kommer det krävas nya mått för kvalitet som även tar hänsyn till patientupplevelser och -delaktighet.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 50 000 personer med svårläkta bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Sår är ett symptom och ett tecken som har en bakomliggande orsak exempelvis olika diagnoser av bensår. Oavsett vilken sårdiagnos personen har påverkar såret den person som drabbas. Flera av de personer som kommer till primärvården har också kontakt med kommunens hälso- och sjukvård och behöver stöd från kommunen som kan vara av betydelse för dennes hälsa. Syftet var att beskriva övremedelålders och äldre personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår inom ordinärt boende. Metod: Allmän litteraturstudie med åtta kvalitativa artiklar från omvårdnadsrelaterade databaser. Artiklarna kvalitets-granskades utifrån HKR:s granskningsmall. Analysen gjordes med inspiration från Friberg (2017b). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Upplevelsen av att sakna mitt gamla jag, Upplevelsen av att vara tvingad till vård, Upplevelsen av att vara begränsad samt Upplevelse av trygghet och otrygghet. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från Shenton (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Fynden som diskuterades i resultatdiskussionen var: smärta i benet orsakade ett stort lidande, en plågsam såromläggning och upplevelse av att inte kunna göra det jag vill. Fynden diskuterades utifrån McCormack och McCance (2017) modell för personcentrerad vård.

Bakgrund Sveriges befolkning blir allt äldre och således ökar även omvårdnadsbehovet, där även munvård ingår. Dålig munhälsa kan påverka den allmänna hälsan och äldre personer löper större risk att få sämre munhälsa till följd av deras ålder, socioekonomiska status, samt eventuella sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar. God munhälsa har en positiv inverkar på äldre personers livskvalité och ökar deras självkänsla. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för noggrann bedömning, planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av munvården. Forskningen visar att oavsett kända risker av utebliven munvård blir denna omvårdnadsåtgärd ofta åsidosatt i det dagliga sjuksköterskearbetet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre personer. Metod Detta examensarbete genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Artiklarna identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar där åtta har kvalitativ och fyra kvantitativ design. Resultat Sjuksköterskor besitter kunskap om att kontinuerlig munvård leder till frisk munhälsa och ökat välbefinnande. Brist på resurser, utbildning och äldres självbestämmande hindar dock sjuksköterskor från att utföra god munvård. Eftersom kunskap och erfarenheter varierar inom sjuksköterskekåren krävs kontinuerlig utbildning och införande av munvårdpraxis i sjuksköterskans dagliga arbete. Sjuksköterskor är överens om att det behövs samarbete med professionell tandvård och ett kontinuerligt förbättringsarbete för att kunna tillgodose äldre personers omvårdnadsbehov gällande munhälsa. Slutsats Oavsett sjuksköterskans kunskap och erfarenhet kring munhälsa bortprioriteras munvård. Brist på tid, personal, kunskap och munhälsopraxis är de negativa faktorer som främst påverkar sjuksköterskans utförande av munvård. Med kontinuerlig utbildning, förbättringsarbete, tydliga rutiner till munvård och bättre samarbete mellan olika professioner skapas främjande förutsättningar som skulle kunna vara en lösning för att kunna tillfredsställa äldre personers behov av munvård. / Background Sweden's population is getting older and thus the need for nursing care is also increasing, which also includes oral care. Poor oral health can affect general health and older people are at greater risk of poorer oral health due to their age, socio-economic status, and any prior medical conditions and disabilities. Good oral health has a positive effect on older people's quality of life and increases their self-esteem. The nurse has the ultimate responsibility for accurate assessment, planning, implementation, documentation, and evaluation of oral care. The research shows that regardless of the known risks of missing oral care, this care measure is often neglected in daily nursing work. Aim The purpose of this literature review is to describe nurses' experiences of oral care inelderly people. Method This thesis was carried out as a structured literature review study. The articles were identified in the databases CINAHL and PubMed. The result is based on 12 scientific articles, eight of which have a qualitative and four quantitative designs. Results Nurses have knowledge that continuous oral care leads to healthy oral health and increased well-being. However, a lack of resources, education and self-determination of the elderly prevents nurses from performing good oral care. Because knowledge and experience vary within the nursing profession, continuous training, and the introduction of oral care practices into the nurse's daily work is required. Nurses agree that collaboration with professional dental care and continuous improvement work is needed to be able to meet the nursing needs of elderly people regarding oral health. Conclusions Regardless of the nurse's knowledge and experience regarding oral health, oral care was still de-prioritised. Lack of time, staff, knowledge, and oral health practices are the negative factors that mainly affect the nurse's performance of oral care. With continuous training, improvement work, clear routines for oral care and better cooperation between different professions, promoting conditions are created that could be a solution to be able to satisfy the oral care needs of elderly people.