Studies show that 10-15 percent of Sweden's population, 65 years or older are estimated to have depression or depression symptoms. The symptoms of depression among elderly people are less than symptoms of young people. This could cause that elderly people with depression are not always discovered. Studies show that elderly people who live in residential homes show more signs of depression than elderly people living at home. If elderly people live in a supporting environment, can it prevent that a depression developed. The prevention of depression among elderly people is a topic that is not discussed among previously research. The purpose of this study is to examine how the unit managers of the residential homes for elderly people look at the prevention of depression. This study is qualitative where six unit managers in charge of residential homes have been interviewed. The interviews were based on different themes; how the unit managers approach the prevention of depression among elderly people and how they describe the discretion to take preventive treatment for depression among elderly people, also the unit manager views on elderly peoples depression. The study is made in a small number of municipalities which means that it can not be generalized. The result may not be the same if the study had been made on a larger scale. The results of the study show that the unit managers of the residential homes for elderly people work to prevent depression in different ways. An explanation of why the unit managers works different are based on the unit manager ideas and interpretations of depression among elderly people. Also the unit manager priorities, past experience, number of years as a professional and their views about elderly people’s depression are factors that affect the unit manager work. The unit manager views on its way to approach the prevention of depression, the political guidelines and decisions have impact on the way the unit manager work to prevent depression among elderly people in the residential home.

Den här uppsatsen är resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsättningarna för livskvalitet på särskilda boenden för äldre, ett eftersatt forskningsområde år 2009. De frågor som jag ville besvara var vilka tillvägagångssätt som användes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstås ur ett individperspektiv. Utgångspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vända mig till särskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbättra det sociala innehållet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag. Främst var det gemensamma aktiviteter som kunde erbjudas. Andra områden var mer eftersatta. Resultatet visade även att förutsättningarna på särskilda boenden riskerar att inbjuda till en passivisering av individen och en uppluckring av identiteten. Det var tydligt hur personalens inställning och kunskaper samt andra resurser kunde förhindra det.

I Sverige omfattas äldre personer av ett historiskt och internationellt sett generöst offentligt ekonomiskt grundtrygghetssystem. Trots det ökade risken för relativ fattigdom bland unga ålderspensionärer (65 till 74 år) under 2000-talets första decennium. Det nya pensionssystemet, tillsammans med den demografiska och ekonomiska utvecklingen, förväntas bidra till att denna trend fortsätter. Inom ramen för dessa omständigheter undersöker avhandlingen yngre ålderspensionärers relativa ekonomiska utsatthet, vad den får för konsekvenser i deras vardag och hur de hanterar situationen. Särskilt vikt läggs vid hur människors livshistorier inverkar på problematiken. Avhandlingen baseras på 30 intervjuer med ekonomiskt utsatta och 17 intervjuer med ekonomiskt trygga yngre ålderspensionärer. Ekonomisk utsatthet preciseras till att motsvara ekonomiska förutsättningar som återfinns bland yngre ålderspensionärer med bostadstillägg. Ekonomisk trygghet definieras följaktligen som bättre ekonomiska förutsättningar än så. Tidigare forskning förklarar ekonomisk utsatthet i ålderdomen med att socioekonomiska nackdelar samverkar och följer på varandra i en negativ spiral över tid. De ger intryck av att det finns en väg fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen. Denna väg tar sin början i en svår ekonomisk situation i barndomen som sedan förvärras allt eftersom tiden går. I kontrast till det visar denna avhandling på fyra vägar fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen – kontinuitet, sluttning, fall och berg- och dalbana. Tre av dessa inkluderar erfarenheter av relativt goda ekonomiska förutsättningar tidigare under livshistorien. Tidigare forskning visar även att äldre personer som lever med ekonomisk utsatthet har anpassat sina preferenser efter små ekonomiska förutsättningar över tid och därför är nöjda med sina vardagsliv trots ekonomisk utsatthet i ålderdomen. I kontrast till det är målen i vardagen likartade bland ekonomiskt utsatta och ekonomiskt trygga pensionärer i avhandlingen. Ju sämre ekonomiska förutsättningar pensionärerna har, desto mer exkluderas de från möjligheten att nå mål om ett hälsosamt åldrande, oberoende, valfrihet och meningsfullhet. Avhandlingens visa också hur äldre personer hanterar den ekonomiska utsattheten på flera olika sätt – genom att hushålla med resurser, försöka öka inkomsterna, använda tillgångar, acceptera situationen, fokusera på positiva aspekter av vardagslivet och anpassa anspråken efter vad som blivit möjligt att uppnå. Hanteringen framträder företrädesvis som resultatet av yngre ålderspensionärers inlåsning i ekonomisk utsatthet under den resterade förväntade livstiden och inte som resultatet av deras tidigare livshistoria. I avhandlingen diskuteras slutligen hur 40-talisternas eller den så kallade rekordgenerationens ålderspensionering kan komma att påverka den ekonomiska utsatthetens betydelse i ålderdomen. Dessutom lyft standardindexering av den skäliga levnadsnivån för äldre personer samt ytterligare subventioner på utgiftssidan fram som möjliga socialpolitiska insatser mot social exklusion bland yngre ålderspensionärer. / During the first decade of the 21st century in Sweden, inequality and risk rates of poverty have increased among young pensioners (between 65–74 years of age). A new public pension system, combined with demographic and economic developments, is expected to add further to these trends. Following this context, the aim of the present dissertation is to survey and understand patterns of economic hardship and its meaning in young pensioners’ everyday lives. The study design is qualitative and takes “subtle realism” as its philosophical theoretical starting point. Economic hardship represents the economic conditions faced by young pensioners who receive the housing supplement for pensioners. It is examined through a relative perspective on poverty. The empirical data primarily consists of interviews with 30 people who live with economic hardship and 17 people who live with comparatively better economic conditions. The theoretical framework consists of theories of social exclusion, coping and life course. The participants’ life histories show four paths to economic hardship – continuity, slope, fall and roller coaster. The last three have not been explicitly described in research before. In elderly life, young pensioners describe experiences of exclusion from the possibility to achieve healthy aging, independence, freedom of choice and meaningfulness, due to their economic hardship. When combined with psychological illness, social isolation, alcohol misuse, and restricted mobility, this exclusion becomes more severe. By focusing on favourable aspects of life and adjusting preferences to fit what has been achieved, young pensioners manage to feel satisfaction with their lives despite consequences of economic hardship. In conclusion, it was primarily situational factors earlier in life that explained economic hardship among young pensioners. In contrast, the findings indicate that it is the present and future – not the past – which for the most part shape young pensioners’ coping with economic hardship. This last finding is at odds with previous assumptions. Finally, as consumption becomes increasingly central in young pensioners’ everyday lives in general, the consequences of economic hardship become more striking within the age group. / <p>Ett erratablad medföljer avhandlingen, se separat fulltextdokument.</p>

No description available.

Bakgrund: Minoritetsgrupper, inklusive invandrargrupper, tenderar att skatta sin hälsa sämre i jämförelse med majoriteten. Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande avhandling var att beskriva, analysera, jämföra och fördjupa förståelsen för äldre finlandssvenskars hälsa i form av upplevd och självskattad hälsa återspeglad ur ett livsloppsperspektiv. Upplevd hälsa studerades kvalitativt bland äldre finlandssvenskar i Finland och bland äldre finlandssvenskar i Sverige och som återflyttare till Finland (delstudierna I, IV). Självskattad hälsa studerades kvantitativt bland äldre finlandssvenskar i Finland (delstudie II), samt bland äldre finlandssvenskar i Sverige jämfört med äldre finskspråkiga i Sverige (delstudie III). Migration (III, IV) och åldrandet (I, II, IV) återspeglade sig i äldres hälsa. Metod: Urvalen erhölls från Befolkningsregistet i Finland samt Statistiska Centralbyrån i Sverige. Studiegrupperna bestod av totalt n=982 personer. Data insamlades genom strukturerad muntlig och inbandad intervju, halvstrukturerad inbandad intervju, strukturerat intervjuformulär samt postad enkät. Data analyserades genom hermeneutisk ansats med kärnberättelser, tematisk kvalitativ innehållsanalys, kumulativ multipel regressionsanalys samt Chi2-test. Resultat: Äldres upplevda hälsa tog sig uttryck genom personligheten, fysisk hälsa, sociala relationer och samhället. Över hälften skattade sin hälsa som god. Hälsa skattades som bättre ju mindre mediciner man behövde, ingen värk/smärta, bättre funktionsförmåga, bättre livslust och bättre ekonomi. Äldre finlandssvenskar i Sverige skattade sin hälsa som bättre jämfört med finskspråkiga i Sverige. Migration hade medfört svårigheter i samband med flyttningen till Sverige och arbetslivet i Sverige. Återflyttningen kunde försvåras av ohälsa och åldrandet. Åldrandet medförde en anpassning till att sätta egen hälsa och nuläge i perspektiv. Resultaten visade att äldre kan bidra med kunskaper om friskfaktorer. Konklusion: Ur ett folkhälsovetenskapligt hälsofrämjande perspektiv är det av relevans att lyfta fram minoritetsgrupper ur ett resursperspektiv. Det är centralt att beakta att det kan förekomma skillnader i hälsa mellan minoriteter, inom minoriteter och inom etniska minoriteter. Sociala och kulturella skillnader kan inverka på hur äldre skattar sin hälsa. Äldre i minoritet kan vara mera sårbara på grund av ohälsa, migration och kön / Background: Minority groups, including immigrants, generally tend to report lower self-rated health than the majority. Aims: The overall object of the dissertation was to describe, analyze and compare the self-rated health of older Finland-Swedes, and deepen the understanding of their experience of health in a life-course perspective. The experience of health was qualitatively studied among older Finland-Swedes in Finland, Finland-Swedes in Sweden and after re-migration in Finland (parts I, IV). Self-rated health was quantitatively studied among older Finland-Swedes in Finland (part II), and among older Finland-Swedes in Sweden compared to older Finnish-speakers in Sweden (part III). Migration (parts III, IV) and ageing (parts I, II, IV) were reflected in the health of older persons. Methods: The sample was obtained from the Population Register Centre of Finland and Statistics Sweden. The target groups consisted of 982 persons. The data was collected in structured oral and taped interviews, semi-structured taped interviews, structured interview forms, and postal enquiries. The data were analyzed through a hermeneutic approach with core narratives, thematic qualitative content analysis, cumulative multiple regression analysis, and chi-square test. Results: The experiential health of older persons manifested itself in personality, physical health, social relations, and society. More than a half of the respondents rated their health as good. Better health was reported with less medicine, no pain/suffering, better functional capacity, more zest for life, and better financial position. Older Finland-Swedes in Sweden reported better health than the Finnish-speaking respondents in Sweden. Migration had caused difficulties in connection with the move to Sweden and with working life in Sweden. Ill-health and ageing could cause problems with remigration. Ageing involved an adjustment in setting own health and the present in perspective. The results showed that older persons could contribute knowledge about health factors. Conclusions: From the perspective of public health science and health promotion, it is relevant to present minority groups from the vantage point of resources. It is essential to realize that there can be health differences between minorities, within minorities, and among ethnic minorities. Social and cultural variations can affect the way older persons evaluate their health. Older persons in minorities can be more vulnerable owing to ill-health, migration and gender.

Vad händer när en äldre person vill sälja bostaden och flytta till något som är lättare skött? Finns det möjligheter för äldre människor att bo kvar på landsbygden i samma by som innan? Vilka möjligheter finns för äldre personer som vill flytta till en mindre bostad? Kan ett koncept tas fram just för detta uppdrag? Detta examensarbete behandlar problematiken kring hur äldre personer står inför en utmaning att komma till ett enklare boende som är mer anpassat för den äldre i funktions- ochunderhållssyfte. Examensarbetet bygger på ett pågående projekt som äger plats i Norr Amsberg, en liten by tre kilometer norr om Borlänge.Detta examensarbete bygger på en kvalitativ metod då inga beräkningar skall utföras. Faktaunderlag för denna studie kommer från intervjuer, forskningsartiklar och statistik.Sex intervjupersoner har intervjuats under detta arbete, två forskare som finns stationerade i Falun, tre äldre personer som har passerat sextiofem år och slutligen eldsjälen som startat igång projektet gällande seniorbostäder i Norr Amsberg. Detta ger en bred grund att stå på för att dra de slutsatser som har upprättats i rapporten.Ett koncepthus har att ritats fram under tidensgång där hänsyn har tagits till de intervjuades önskemål som utseende, funktionskrav och platsplacering. Huset uppfyller allatillgänglighetskrav som en modern bostad innehåller. Byggnaden som tas fram är ett koncept och inte den färdiga produkten.Viktiga slutsatser som har framkommit under denna studie är hur viktigt boendets utformning är och hur den påverkar äldre betydligt mer än vad man allmänt tror och att behovet kommer öka markant gällande anpassade boenden i framtiden. Vikten av boendets utformning och hur den påverkar äldre är några stora nyckelfaktorer som samtliga kommuner lär ta till sig när planering av en typ av ”mellan boende” för äldre ska tas fram. / What happens when an elderly person wants to sell the property and move on to somethingthat is easier to handle? Are there opportunities for older people to live in the same city asbefore? What opportunities are there for elderly people who want to move to a smallerresidence? Can a concept be drawn up just for this assignment?This degree project will address the problem of how elderly people face a challenge to get toa simpler accommodation that is more suited to the elderly for functional and maintenancepurposes. The thesis is based on an ongoing project that takes place in Norr Amsberg, a smalltown three kilometer north of Borlänge.In this degree project, a qualitative method will be used which means no calculations isneeded. Thus, facts will be gathered from interviews, research articles and statistics.Six people have been interviewed during this project. Those who have been interviewed aretwo scientists who are stationed in Falun, three older people who have passed sixty-five yearsof ages and finally the enthusiast who started whole project in Norr Amsberg. This provides abroad ground for the conclusions drawn in the report.A concept house has been drawn up during this time, taking account of the wishes of theinterviewees as appearance, functional requirements and location. The house has allaccessibility requirements that a modern home will have. The building that is produced is aconcept and not the finished product.Important conclusions that have been made during this study are how important the housingdesign is and how it affects the elderly significantly more than is generally believed and thatthe need will increase significantly in terms of custom housing in the future. The importanceof housing design and how it affects older people are some major key factors that allmunicipalities learn to address when planning a type of "senior housing" for elderly people.

The aim of this study was to understand how care managers in elderly care relate to self-determination when encountering older people with dementia. The study was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach. We interviewed eight care managers experienced in working with older people with dementia. While interviewing we used a semi-structured interview guide. The material from the interviews were then analyzed through a hermeneutic circle and then theoretically analyzed by the use of Kant’s duty ethics, Bentham’s consequence ethics (normative ethics) and Foucault’s definition of power. Our main conclusions were that older people's self-determination is important and a legal right that clarifies that the power shall lie with the older person. Self-determination is, despite being a legal right, difficult to interpret in practice when it comes to older people with dementia. Depending on which ethical duty care managers lean on and what consequences that might bring, the decisions may differ. Sometimes older people's self-determination is unconditional, but sometimes the municipality’s final responsibility for older people is more authorized than older person's right to self-determination. Power within the relationship between care managers and older people with dementia is dynamic and care managers sometimes have to use their power in order to prevent danger. Our conclusion is that care managers find it difficult motivating departures from self-determination, since there is no coercive in Swedish legislation towards older people with dementia. Self-determination is therefore difficult to handle and requires well-balanced assessments, sometimes on the verge of what is considered as coercive.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters kliniska resonemang vid användande av hundassisterad intervention på korttidsboenden och särskilda boenden för äldre personer. Genom ett ändamålsenligt urval valdes fem arbetsterapeuter med tre till sex års erfarenhet av hundassisterad intervention ut som deltagare i studien. Deltagarna deltog i enskilda narrativa intervjuer. Den insamlade datan analyserades därefter genom en narrativ metod. Analysen av datan resulterade i tre teman som benämndes hundassisterad intervention är en mångfacetterad åtgärd, vårdhunden motiverar till delaktighet i aktivitet samt omgivande faktorer påverkar användningen av hundassisterad intervention. Hundassisterad intervention är utifrån arbetsterapeuters kliniska resonemang en mångfacetterad åtgärd som kan användas för att skapa motivation till delaktighet i aktiviteter som både rehabiliterar och ger äldre personer en känsla av meningsfullhet. Omgivande faktorer såsom resurser i form av tid och ekonomi samt den fysiska och sociala miljön kan både begränsa samt skapa möjligheter för användande av hundassisterad intervention. Utifrån studiens resultat skulle hundassisterad intervention som används i en främjande miljö kunna leda till en förbättrad livskvalité hos äldre personer som befinner sig på korttidsboenden och särskilda boenden. Det finns dock ett fortsatt behov av forskning för att stärka evidensen för användandet av hundassisterad intervention. Studiens resultat ger arbetsterapeuter ny kunskap om interventionens terapeutiska värde och hur hundassisterad intervention kan användas i den kliniska verksamheten samt vilka faktorer som påverkar dess användning. / The aim of this study was to describe the clinical reasoning of occupational therapists when using dog-assisted therapy in residental settings for older adults. Five occupational therapists with three to six years of experience in dog-assisted therapy were purposefully selected as participants in the study. Data was generated by individual narrative interviews and analysed using a narrative analysis. The analysis of the data resulted in three themes called dog-assisted therapy is a multifaceted intervention, the care dog motivates participation in activities and surrounding factors affect the use of dog-assisted therapy. Dog-assisted therapy, based on the clinical reasoning of occupational therapists, is a multifaceted intervention that can be used to create motivation for participation in activities that both rehabilitate and give older adults a sense of meaningfulness. Surrounding factors such as time and economy resources as well as the physical and social environment can both limit and create opportunities for using dogassisted therapy. Based on the results of this study, dog-assisted therapy used in a promotional environment could lead to an improved quality of life for older adults in residential settings. However, there is a continuing need for research to strengthen the evidence for the use of dogassisted therapy. The result of the study give occupational therapists new knowledge about the therapeutic value of the intervention and how dog-assisted therapy can be used in the clinical setting and what factors affects its use.

Studiens syfte var att bidra till kunskap om hur biståndshandläggare inom Stockholms stads äldreomsorg tolkar begreppet skälig levnadsnivå och upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning av behov av inköp. Åtta biståndshandläggare intervjuades från två olika stadsdelsförvaltningar och svaren analyserades genom tematisk innehållsanalys. Informanterna upplevde att begreppet skälig levnadsnivå kan vara diffust och att det kan uppkomma gråzoner vid bedömning av behovsområdet inköp. Tillfrågade biståndshandläggare framhöll att de kommunala riktlinjerna fyller en viktig roll och att de får vägledning under handläggningsprocessen samtidigt som de kände sig bundna och upplevde att deras handlingsutrymme är minimalt. / The purpose of this study was to contribute to knowledge about how care-managers within the City of Stockholm’s eldercare interpret the concept of reasonable standard of living and experience their discretion when assessing the need for every-day purchases. Eight caremanagers were interviewed from two different city district administrations and the responses were analyzed through thematic content analysis. The informants felt that the concept of reasonable standard of living can be vague and that gray zones may arise when assessing the various needs for every-day purchases. The participants stated that the municipal guidelines play a critical role in giving them guidance during the assessment process, but they also felt limited by the guidelines and they experienced that their discretion is minimal.

Studien syftar till att undersöka uppfattningen kring implementeringen av digitala hjälpmedel i det sociala arbetet med äldre personer i offentlig sektor sett ur två perspektiv. Vidare syftar studien till att undersöka om de faktorer som forskningen lyfter fram för en lyckad implementering appliceras i den undersökta kommunens arbete med att införa digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen. Detta för att bidra med en större förståelse och ökad kunskap kring processen samt uppmärksamma organisationer om effekterna med att involvera alla berörda parter i implementeringsprocessen. Studien har en kvalitativ forskningsansats, ett abduktivt förhållningssätt och semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av sex intervjupersoner och utifrån dessa intervjuer har det empiriska materialet bearbetats och analyserats. I resultatet framkommer en samstämmighet hos samtliga intervjupersoner gällande faktorer som spelar in för en lyckad implementering i det sociala arbetet med äldre personer där utbildning och utvärdering är de mest framträdande. Ur resultatet framkommer, trots denna vetskap både på förvaltningsnivå och utförarnivå, en skillnad mellan professionerna gällande uppfattning i vilken grad utbildning och utvärdering sker vid implementering av digitala hjälpmedel. / The thesis aims to examine two perspectives regarding the implementation of digital aids in the social care administration in the public sector. Furthermore, the thesis aims to exam whether the factors, that research highlights for a successful implementation are applied in the examined municipality's work on introducing digital aids in the elderly care. This is to contribute to a greater understanding and increased knowledge of the process and to raise awareness of the effects of involving all stakeholders in the implementation process. The study uses a qualitative and abductive approach. The sample consisted of six semi-structured interviewees as empirical material that was processed and analyzed. In the result, there is a consensus among all interviewees on factors that play a role in successful implementation, where education and evaluation are the most prominent. The result shows, despite this knowledge both at the management level and at the executive level, a difference between the professionals regarding the degree to which education and evaluation takes place when implementing digital tools.