Bakgrund: Ensamheten är ett komplext fenomen som förekommer i olika former och samtliga människor kommer troligen att uppleva någon form av ensamhet under livet. Med den stigande åldern följer olika livsförändringar som kan påverkar förekomsten av ensamhet. Närmare 60% av de äldre personerna i Sverige uppger att de känner sig ensamma. Eftersom ensamhet är en personlig upplevelse är det viktigt att sjuksköterskor arbetar personcentrerat för att kunna identifiera patientens enskilda behov och främja hälsan. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa äldre personers upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts, där tio kvalitativa studier från Cinahl och PubMed analyserats med en innehållsanalys. De inkluderade studierna har kvalitetsgranskas för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: Från innehållsanalysen framträdde fem huvudkategorier; ensamhet ur olika synvinklar, förluster i livet, vikten av sociala relationer, en känsla av utanförskap och existentiella frågor. Ensamheten påverkades av olika livshändelser såsom efter ens partner avlidit, när det sociala nätverket minskades, efter pensionen och när familjemedlemmar prioriterade annat framför de äldre personerna. Resultatet visade på svårigheter med att sätta ord på ensamheten och berätta om den. Konklusion: De äldre personerna upplevde att fenomenet ensamhet både hade en positiv men framförallt en negativ inverkan på välbefinnandet. Det framkom att ensamhet var något mer än att vara ensam, utan den kan förstås som ett mångfacetterat fenomen med högst individuella upplevelser. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om ensamhet för att få en djupare förståelse för patientens upplevelser och behov. / Background: Loneliness is a complex phenomenon that occurs in different forms and all humans are likely to experience some form of loneliness during their lifetime. Life changing events can affect the appearance of loneliness and nearly 60% of the older people in Sweden have described themselves as lonely. Since loneliness is a personal experience it is important that nurses work person-centred to identify the patient’s individual needs and encourage health. Aim: The aim of this literature review was to summarize older peoples experiences of loneliness. Method: A literature review with qualitative approach has been made and 10 studies from Cinahl and PubMed have been analysed using a content analysis. The quality of the included studies has been reviewed and then compiled in a result. Results: From the content analysis five main categories appeared; different point of views of loneliness, losses in life, the importance of social relations, a feeling of abandonment and existential questions. The experience of loneliness was affected by life changing events such as the death of a spousal, decreasing social network, after retirement and at times when family members prioritized otherwise than the older people. The result shows the difficulties in describing loneliness and tell others about it. Conclusion: The older people experienced that the phenomenon of loneliness impacted on the well-being, both in a positive way but especially in a negative way. Loneliness emerged to be more than just being alone, it can be understood as a multifaced phenomenon with individual experiences. Therefore it´s important that the nurses have knowledge about loneliness to gain a deeper understanding for the patients experiences and needs.

För att möta behov hos äldre personer kan alternativa hälsofrämjande åtgärder, såsom djurassisterade interventioner, vara en god idé. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hur olika interventioner med husdjur inverkar på den holistiska hälsan hos äldre personer. För att besvara syftet formulerades fyra frågeställningar om vilken inverkan husdjuret kan ha på de fyra dimensionerna av hälsa. En integrerad översikt genomfördes, där systematiska litteratursökningar och manuella sökningar resulterade i nitton artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att husdjuret kunde främja de olika dimensionerna av hälsa hos äldre på olika sätt. Denna integrerade översikt bidrar till en kunskap om vad hälsa kan handla om och hur husdjuret inverkar på den. Olika djurassisterade interventioner verkar ha en möjlighet att fylla äldre personers unika behov som kanske annars är svåra att tillgodose.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att närstående till äldre kan ha svårigheter att kunna anpassa sig till den nya boendesituationen på äldreboendet. De närstående brottas med upplevelser av både lättnad och skuld, medan sjuksköterskorna har svårt att inkludera de närstående i omvårdnaden av sina anhöriga. Det framkommer även att miljön har betydelse för den upplevda hälsan. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att bo på äldreboende. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där resultatet grundas på elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: De äldre upplevde att deras autonomi blev bristande efter flytt till äldreboende, de upplevde även att deras identitet gick förlorad när de tagits ur det sammanhang som det tidigare hemmet givit dem. För att de äldre på äldreboendet ska uppleva hälsa var det viktigt att bevara och skapa meningsfulla relationer med familj, andra boende och sjuksköterskor. Det var även viktigt för de äldre att delta i aktiviteter på äldreboendet som upplevs meningsfulla för att skapa ett nytt upplevt sammanhang på det nya boendet. Slutsats: Det finns behov av att kunna utföra den personcentrerade omvårdnaden som planerat. Detta för att värna de äldres hälsa och för att deras upplevelser av att bo på äldreboende ska bli positiva.

The aim of this study was to analyze how high-tech assistive technology in the elderly care are represented in selected Swedish newspapers during the time between August 2018 and March 2020. The initial perspective of this study was to conduct a discourse analysis based on social constructivism. I have investigated what daily newspapers describe to be central needs for the elderly care and for elderly people. I have also looked at what the daily newspapers describe to be important for elderly people during implementation of high-tech assistive technology in the Swedish elderly care. In the study’s result, I concluded the need for autonomy was central for what the daily newspapers described as important for elderly people. The result also showed that the daily newspapers described high-tech assistive technology to be important for the organization, due to shortage of staff and demographic challenges.

SammanfattningBakgrund: Ensamhet är ett folkhälsoproblem. Civilsamhället är en arena som är skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet som har som syfte att lyfta människor, grupper och organisationers gemensamma intressen. Det civila samhällets organisationer bidrar både till samhällsutvecklingen och välfärden och spelar en central roll i att ta fram insatser som motverkar ensamhet. Syfte: Utveckla en förståelse för hur det civila samhällets organisationer kan bidra med att motverka ensamhet hos äldre personer i Sverige. Metod: En kvalitativ intervjustudie av åtta organisationer och datan analyserades med tematisk analys. Resultat: Resultatet visar fyra teman: 1) Socialt umgänge, 2) Samverkan mellan olika aktörer, 3) Altruism, 4) Hinder för att bryta ensamhet. Socialt umgänge uppstod genom att genomföra insatser i form av exempelvis sociala aktiviteter och telefonsamtal. Civilsamhället samverkar med, och kompletterar, den offentliga sektorn för att på bästa sätt motverka ensamhet. Altruism är en viktig funktion som civilsamhället har. Att träffa en person som är där frivilligt och inte som en del av sitt arbete kan bidra positivt till de äldres egenvärde och självkänsla. Exempel på hinder som civilsamhället stöter på för att kunna motverka ensamhet är svårigheten i att nå ut till de som är väldigt ensamma, isolerade och inte har någon kontakt med omvärlden. Slutsats: Civilsamhället kan bidra med att motverka ensamhet genom att stärka egenvärde och självkänsla hos äldre personer, samt skapa utrymme för socialt umgänge. Detta sker genom att samarbeta med och komplettera andra aktörer, både inom civilsamhället men även med den offentliga sektorn, för att på bästa sätt lösa de hinder som finns för att bryta ensamhet.

Bakgrund: Oro och ångest är vanligt förekommande hos äldre personer på särskilda boenden. Psykofarmaka är en vanlig behandling vid oro och ångest hos äldre personer och behandlingen kan leda till negativa effekter.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder vid oro och ångest i vårdandet av äldre personer på särskilda boenden.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetade på särskilda boenden genomfördes. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad frågeguide. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; Sammanhang som ökar oro och ångest, arbetssätt för att minska oro och ångest, omvårdnadsåtgärder vid oro och ångest samt utmaningar förknippade med att tillämpa omvårdnadsåtgärder.  Slutsats: Studien visade att sjuksköterskor önskade använda omvårdnadsåtgärder vid oro och ångest i större utsträckning än vad som gjordes, men deras erfarenhet visade på flera faktorer som försvårade tillämpandet av omvårdnadsåtgärder. Samtliga sjuksköterskor var positiva till att använda omvårdnadsåtgärder vid oro och ångest hos äldre personer då de erfor att det var det bästa förstahandsalternativet vid behandling av oro och ångest hos äldre personer. Samtal och ett bra bemötande var några av de mest effektiva omvårdnadsåtgärderna.  Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, oro, personcentrerat förhållningssätt, sjuksköterska, särskilda boenden, ångest, äldre personer / Title: “When you avoid medicine the elderly feel much better”.  Subtitle: A qualitative interview study on nurses' experiences of nursing interventions in the care for anxiety at nursing homes.  Background: Anxiety are common in elderly people at nursing homes. Psychotropic drugs are a common treatment for anxiety in the elderly and the treatment can lead to negative effects.  Aim: The aim of this study was to investigate nurses' experience of using nursing interventions in the care for anxiety in elderly people at nursing homes.   Method: Qualitative interviews with an inductive approach. It was conducted through eight interviews by nurses who were working at nursing homes. The interviews were carried out by using a semi-structured questionnaire. The data was then processed by qualitative content analysis.  Results: The analysis of the study resulted in four main categories; contexts that increase anxiety, way of working to reduce anxiety, nursing interventions for anxiety, challenges associated with applying nursing interventions.  Conclusion: The study demonstrated that nurses want to use nursing interventions at anxiety conditions in higher frequency than they currently do. However, their experiences displayed several factors that complicates the development to start using nursing interventions. In summary, all of the nurses were positive to use nursing interventions to address anxiety in elderly people, this because their experience were that this was the best first option in the treatment of anxiety in elderly people.  Keywords: anxiety, elderly people, nurse, nursing homes, nursing interventions, person-centered approach

Bakgrund: Äldre personer är en globalt snabbt framväxande population och majoriteten av personer i behov av akutsjukvård utgörs av äldre personer. Våld mot äldre personer kan leda till allvarliga konsekvenser och akutsjukvården spelar en viktig roll gällande identifiering av våld mot äldre. Då våldet sällan identifieras, är identifiering av våldsutsatta äldre personer numera en global folkhälsoprioritet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som identifierar våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod valdes som metod. Datainsamlingen i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i femton vetenskapliga artiklar, vilka sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom faktorer som identifierade våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård, genom kategorin “Riskfaktorer” framkom riskfaktorer vilka ökade sannolikheten våldsutsatthet utifrån underkategorierna; Högre ålder, Kvinnligt kön, Närvaro av sjukdom och Historik av våldsutsatthet. I kategorin “Skadefaktorer” framkom typiska skador hos våldsutsatta äldre personer utifrån underkategorierna; Hudskador, Huvudskador, Övre extremitetsskador samt Frakturer. I kategorin “Sociala faktorer” framkom ökad våldsutsatthet vid låg inkomst och bristande socialt nätverk samt om den äldre var ensamboende med förövaren utifrån underkategorierna; Social isolering, Boendesituation och Lägre socioekonomisk status. Slutsats: Typiska riskfaktorer och sociala faktorer för våldsutsatta äldre påverkar misstankegraden av äldres våldsutsatthet, vilka kan användas som stöd inom akutsjukvård för att identifiera våldsutsatta äldre personer. Äldre personers skador ska bedömas kliniskt utifrån tecken som ökar misstankegraden gällande våldsorsakade skador hos äldre. Identifieringen kräver ett personcentrerat perspektiv med hänsyn till sjukdomstillstånd eller upplevelser som påverkar äldres kommunikation om våldsutsatthet. / Background: The population of elderly people is growing rapidly on a global scale, and the majority of people in need of emergency medical care is made up of this age group. Elder abuse can lead to serious consequences and the emergency medical services play an important role in identifying elder abuse. As the abuse rarely is identified, identification of elder abuse is currently seen as a global public health priority. Aim: The aim of the study was to illuminate factors that identify elder abuse victims within the emergency medical services. Method: The study consists of a literature review with a systematic method. Fifteen scientific articles were collected through PubMed and CINAHL databases and compiled through an integrated analysis. Result: Factors that identify elder abuse victims in emergency medical services emerged through the category “Risk factors”, which showed factors that increased the likelihood of elder abuse based on the subcategories; Older age, Female sex, Presence of illness and History of abuse. The category “Injury factors” revealed typical injuries in elder abuse victims based on the subcategories; Skin injuries, Head injuries, Upper extremity injuries and Fractures. The category “Social factors” revealed increased abuse in cases of low income and lack of social network and if the elderly lived alone with the perpetrator, based on the subcategories; Social isolation, Housing situation and Lower socioeconomic status. Conclusion: Typical risk factors and social factors for elder abuse affects the degree of suspicion of elder abuse, which can be used in emergency medical services, as support to identify elder abuse. Elderly people's injuries must be assessed clinically based on signs that increase the degree of suspicion regarding injuries caused by elder abuse. The identification requires a person centred approach, taking into account medical conditions or experiences that affect the elderly's communication about exposure to violence.

Introduction: The Swedish population is ageing – resulting in an increase in the number of elderly people and higher socioeconomic demands that the society needs to support them with. In Sweden, frail elderly people with for example mobility and cognitive problems, have the opportunity to attend a day care center where they can join activities and to socialize. Purpose: The purpose of this thesis was to investigate to what extent virtual reality technology could contribute to improved well-being for frail elderly at day care centers. Method: This study was conducted via a mixed method consisting of a survey and a semi-structured interview. 19 participants (15 male and 4 female) from three day care centers in Södertälje participated in this study. Results: By allowing frail elderly at day care centers to experience virtual reality, quantitative and qualitative data was collected. Both indicating that the experience of using virtual reality was positive and comfortable. 7 themes were identified through a thematic analysis demonstrating what was repeatedly mentioned by the participants. The themes were: (1) immersion & interaction, (2) usage, (3) nature movies, (4) visit places, (5) talking about things that are dear to them, (6) being limited and (7) thinking that VR could affect well-being. Conclusion: This study showed that the subjective well-being of frail elderly was arguably partially improved with virtual reality. The participants were overall positive, enjoyed the experience with a sense of immersion and awakening memories. / Introduktion: Den svenska populationen åldras - vilket resulterar i en ökning av äldre personer och högre socioekonomiska krav som samhället måste stödja dem med. I Sverige har äldre personer med till exempel rörlighet och kognitiva problem möjlighet att delta i dagverksamheter där de kan delta i aktiviteter och umgås. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning virtuell verklighet skulle kunna bidra till förbättrad välmående hos äldre på dagverksamheter. Metod: Detta projekt var genomfört med hjälp av en mixed method så som en enkät och en semi- strukturerad intervju. 19 äldre person (15 män och 4 kvinnor) från tre dagverksamheter i Södertälje deltog i denna studie. Resultat: Genom att låta äldre personer vid dagverksamheterna uppleva virtuell verklighet, så samlades det in kvantitativ och kvalitativ data. Där båda indikerar att det, till exempel, var en positiv och bekväm erfarenhet. 7 teman identifierades genom en tematisk analys som illustrerade vad som ofta upprepades av deltagarna. Teman var: (1) immission & interaktion, (2) användning (3) naturfilmer, (4) besöka platser, (5) pratar om saker som ligger dem kärt om hjärtat, (6) att vara begränsad och (7) tror att VR kan påverka välmående. Slutsats: Denna studie visade att det subjektiva välmåendet hos äldre delvist var förbättrad med virtuell verklighet. Deltagarna var generellt positiva, njöt av upplevelsen av immersion samt minnen som väcktes.

Bakgrund: Idag finns väldigt få transnationellt adopterade personer som är äldre (definierat enligt WHO som 60+) som en naturlig följd av att organiserad adoption började under 1960-talet. Men i takt med en allt mer åldrande befolkning behöver vi öka vår förståelse för eventuella framtida behov hos adopterade. Det kan vara behov som uppstår senare i livet eller till följd av tidigare erfarenheter. Forskning har visat att transnationellt adopterade har ett antal utmaningar som att de oftare har en ökad risk för missbruk, suicid och suicidförsök, utsätts för vardagsrasism och många står utanför arbetslivet. Det är en brist på ändamålsenligt post-adoptionsstöd för de många utmaningar som transnationellt adopterade kan möta under livet. Syfte: Syftet var att undersöka föreställningar om adoptionsspecifika utmaningar och behov vid åldrande hos transnationellt adopterade.   Metod: Kvalitativ metod användes där tio transnationellt adopterade personer, som är representanter för föreningar för transnationellt adopterade eller som möter transnationellt adopterade i sin yrkesprofession som terapeuter/psykolog, intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Insamlat data analyserades genom fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet visade ett utfallsrum med fyra beskrivningskategorier: 1) Föreställningar genom livet, 2) Betraktad av andra, 3) Avsaknad av empowerment, och 4) Transnationell förflyttning. I dessa beskrivningskategorier framkom  ett flertal utmaningar i att åldras som transnationellt adopterad. Utfallsrummet omges av det behov av stöd och resurser som kan finnas för att uppnå ett hälsosamt åldrande som transnationellt adopterad. Slutsatser: Det framkom att transnationellt adopterade riskerar att få ett antal utmaningar och särskilda behov av stöd och resurser när de blir äldre. Dessa kunskaper kan vara till nytta för olika intressenter för att kunna stötta den framtida äldre transnationellt adopterade personer i deras vardag och öka kunskaperna om hur det är att vara transnationellt adopterad.

Bakgrund Sexuell hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och tidigare forskning visar att äldre personer ofta bibehåller ett sexuellt intresse och förmåga. Konsekvenser av åldrandet kan ge personen fysiska begränsningar och hälsoproblem vilket gör att personen kan få ett omvårdnadsbehov och kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. En inblick iomvårdnaden visar hur sexuell hälsa integreras i det praktiska omvårdnadsarbetet och vilka utmaningar som finns i sammanhanget. Syfte Syftet är att beskriva utmaningar i omvårdnaden relaterat till äldres sexuella hälsa främst inom vård och omsorgsboenden. Metod Litteraturöversikten är baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna var publicerade mellan 2013-2023 och databaserna som användes var PubMed och CINAHL. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. Utmaningar identifierades i verksamhetens struktur, förskrifter samt i vårdmiljön. Vårdpersonalens utbildningsnivå, personliga egenskaper och kommunikativa förmåga kunde utgöra hinder för äldre personer att uttrycka sin sexualitet. Slutsats Utmaningar i omvårdnaden handlar om vårdpersonalens personliga attribut, verksamhetens utformning och strategier i omvårdnaden. Som det är idag förhindras äldre att uttrycka sin sexualitet. Därför behövs mer kunskap i vad som kan förbättra omvårdanden i detta specifika och mycket viktiga ämne. / Background Sexual health is an essential human right and previous research indicates that older people maintain sexual ability and interest. The consequences of aging can give physical limitations and health problems, causing the person to have a need for nursing interventions. An insight shows how sexual health is integrated in caring work and the challenges to come with it. The theoretical framework of person-centered care is used to discuss the finding. Aim The aim of this literature review is to describe challenges in nursing related to the sexual health of the elderly, mainly in residential aged care homes. Method This literature review is based on 12 scientific articles which used qualitative and quantitative approach. The articles were published between 2013-2023 and the databases used were Publisher Medline and CINAHL. Results The results revealed three main categories and seven subcategories. Challenges were identified in the organization's structure, regulations and in the care environment. The healthcare staff's level of education, personal characteristics and communicative ability were also found to be obstacles for older people to express their sexuality. Conclusions Challenges in nursing were related to the personal attributes of the nursing staff, theorganization's design, and the caregiving strategies. As it is today, the elderly are prevented from expressing their sexuality. More knowledge is needed to what can improve care in this specific and very important subject.