Bakgrund Det är allt fler äldre personer som flyttar in till och bor på särskilt boende. Bland dessa äldre personer förekommer ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa och kognitiva sjukdomar. Djurassisterad terapi är en målinriktad och strukturerad intervention där syftet är att personerna ska uppnå en terapeutisk effekt. Denna studie vill belysa betydelsen av terapidjur för äldre personer boendes på särskilt boende. Syfte Syftet var att beskriva vilken betydelse terapidjur har för äldre personer boendes på särskilt boende. Metod Metoden för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 stycken vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och CINAHL, detta med hjälp av relevanta sökord utformade efter syftet. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för att säkerställa att dessa var av hög vetenskaplig kvalitet. Resultatet av dessa artiklar sammanställdes och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Vid sammanställningen av resultatet identifierades två stycken huvudkategorier; Terapidjur och äldre personers psykosociala hälsa och Terapidjur och äldre personers livskvalitet och fysiska hälsa. Utifrån dessa utformades även underkategorier som vidare förklarade resultatfynden. Resultatet visade att mötet med terapidjur för de äldre personerna på särskilt boende förbättrade deras psykiska och sociala hälsa, samt att det bidrog till en förbättrad livskvalitet och fysisk hälsa. Slutsats Denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att terapidjur har en stor betydelse för äldre personer på särskilt boende. Detta sågs genom ett flertal positiva effekter på de äldres psykosociala hälsa, fysiska hälsa, välbefinnande och upplevda livskvalitet. Resultatet visar att djurassisterad terapi är en relevant behandlingsmetod för äldre personer boendes på särskilt boende och är en betydande omvårdnadsåtgärd för sjuksköterskor. / Background There are more and more older people that are moving into and living in nursing homes. Occurring amongst these older people are involuntary loneliness, mental illnesses and cognitive disorders. Animal-assisted therapy is a targeted and structured intervention where the aim is for people to achieve a therapeutic effect. This study wants to highlight the importance of therapy animals for older people living in nursing homes. Aim The aim of this study was to describe the importance of therapy animals for older people living in nursing homes. Method The method for this work was a non-systematic literature review based on 16 original scientific articles with both qualitative and quantitative design. The articles were selected from the databases PubMed and CINAHL, by using relevant keywords designed according to the purpose. All articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment documents to ensure that these were of high scientific quality. The results of these articles were compiled and analyzed using an integrated data analysis. Results When compiling the results, two main categories could be identified; Therapy animals and older people's psychosocial health and Therapy animals and older people's quality of life and physical health. Based on these, subcategories were also designed that further explained the findings. The results showed that the meeting with therapy animals for older people in nursing homes improved their mental and social health, and that they contributed to an improved quality of life and physical health. Conclusions This non-systematic literature review showed that therapy animals have a great importance for older people in nursing homes. This was seen through several positive effects on the older people’s psychosocial health, physical health, well-being and perceived quality of life. The result shows that animal-assisted therapy is a relevant treatment method for older people living in nursing homes and is a significant nursing measure for registered nurses.

Bakgrund Det finns en ökad risk hos äldre personer att drabbas av åldersförändringar som kan medföra behov av utökad omvårdnad. En flytt till ett vård- och omsorgsboende kan vara ett alternativ för många äldre, med möjlighet till vård och omsorg dygnet runt. Flytten kan innebära en stor förändring inom individen. Sjuksköterskans ansvar är att identifiera risker och behov för att främja välbefinnande varpå det är av vikt att sjuksköterskan medvetandegör de äldres upplevelser i samband med flytt för att vidta åtgärder vid behov. Syfte Syftet med föreliggande litteraturöversikt är att beskriva äldre personers upplevelser i samband med flytt från det egna hemmet till ett vård- och omsorgsboende. Metod Arbetet utfördes som en strukturerad litteraturöversikt med artiklar hämtade från databaserna CINAHL, PubMed samt PsycINFO. Resultatet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat Resultatet frambringade två huvudkategorier; Beslutet att flytta och Anpassningen. I samband med beslutet upplevdes delaktighet som bidragande till känsla av lättnad och trygghet medan motsatsen ledde till stress och maktlöshet. Vid anpassningen upplevdes regler och rutiner som frustrerande och kontrollerande. Möjligheten att bibehålla relationer, upprätthålla sin självbild och fortsätta med tidigare aktiviteter var viktigt för välbefinnandet. Slutsats Upplevelsen hos en äldre person i samband med flytt till ett vård- och omsorgsboende har visat sig bero på en rad påverkbara faktorer. Faktorer som sjuksköterskan kan medvetandegöra och med hjälp av omvårdnadsprocessen bidra till en positiv transition för den äldre i samband med flytten. / Background There is an increased risk in older persons of being affected by age-related changes that may entail the need for extended care. A move to a residential care facility can be an option for many elderly persons, with the possibility of round-the-clock care. There location can lead to a major change within the individual. The nurse's responsibility is to identify risks and needs to promote well-being, where upon it is important that the nurse raises awareness of the elderly's experiences when moving in order to implement measures if necessary. Aim The purpose of the present literature review is to describe older persons ́ experiences when moving from their own home to a residential care facility. Method This study was carried out as a structured literature review with articles from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The results were analyzed using a content analysis. Results The result produced two main categories; The decision to move and Adaptation. In relation with the decision, the older person experienced participation as contributing to feeling of relief and security, while the opposite led to stress and powerlessness. During adaptation, rules and routines were perceived as frustrating and controlling. The ability to maintain relationships, one's self-image and continue with previous activities was important for well-being. Conclusions The experience of an elderly person when moving to a residential care facility has been shown to depend on several influenceable factors. The nurse should raise awareness of the factors and with the help of the nursing process contribute to a positive transition for the elderly when moving.

Bakgrund: Personal inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom står inför många svårigheter. I mötet med personer med demenssjukdomar kan svåra situationer uppstå till följd av den kognitiva nedsättningen. Personer med demenssjukdom kan ha svårt att förmedla sina önskemål eller berätta vad de varit med om. Det finns också organisatoriska svårigheter, som till exempel att det saknas personal med rätt utbildning och att det blir allt fler äldre med komplexa behov som behöver vård och omsorg. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur personal inom vård och omsorg resonerar och agerar kring svåra situationer i mötet med personer med demenssjukdom med fokus på att inhämta samtycke (studie I) samt hur de resonerar och agerar när de misstänker våld i nära relationer som begås av anhöriga till personer med demenssjukdom (studie II). Metod: Data insamlades genom totalt 22 gruppintervjuer med 101 personal som möter personer med demenssjukdom och deras anhöriga i sitt arbete. Intervjuerna syftade till att vara interaktiva, vilket innebär att deltagarna hjälper varandra att reflektera kring det givna ämnet. Studie I analyserades med kvalitativ innehållsanalys och studie II med tematisk analys. Resultat: Övergripande resultat från de båda studierna visar att personal inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom upplever flera svårigheter gällande att inhämta samtycke till vård- och omsorgsåtgärder samt att agera vid misstanke om våldsförekomst. Studie I visar att personalens strävan är att alltid låta personerna med demenssjukdom vara självbestämmande, men på grund av de funktionsnedsättningar demenssjukdomen innebär är det ibland svårt att få ett samtycke. I dessa situationer kan det hända att personal är de som fattar besluten om en åtgärd. De båda studierna visar också att personal känner sig osäkra på hur de bör handla eftersom det finns brister avseende stöd och hjälp från verksamheten, såsom riktlinjer och rutiner för att ha något att agera utifrån. Detta var särskilt tydligt i studie II, där personal uppger att de därmed känner sig utlämnade till sina egna erfarenheter, normer och värderingar. Vidare är ett övergripande resultat att personal behöver ha god kännedom om vilka personerna är, deras behov, vanor, känslor och preferenser. Om personerna med demenssjukdom inte kan berätta om vad de utsätts för behöver personalen kunna tolka individens beteende och se om något avviker från det vanliga. Slutsats: De nära interaktionerna mellan personal och personer med demenssjukdom ställer höga krav på färdigheter och kompetens. Det råder en känsla av ansvar bland personalen när det kommer till att möta behoven hos personer med demenssjukdom. Personalen upplever osäkerhet när de inte har klar vägledning om hur de ska agera, och förutsättningarna ofta är otillräckliga. För att stödja personalen behövs tydliga rutiner och riktlinjer, kontinuerlig utbildning och handledning samt tid och möjlighet att reflektera över förhållningssätt.

Bakgrund Trycksår är en vävnadsskada som uppkommer vid tryck samt skjuv och det finns flera kategorier beroende på svårighetsgrad. Det är ett tillstånd som kan orsaka svår smärta och orsaka ett lidande hos patienten. Den mest drabbade patientgruppen inom slutenvården är äldre personer som redan är sköra. Prevalensen är hög varpå litteraturöversikten undersöker vilka trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder som finns. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inneliggande på sjukhus. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. I litteraturöversikten inkluderades 12 kvantitativa artiklar och 2 kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2012–2022 i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Analysen bildade fyra huvudkategorier och tio underkategorier som blev litteraturöversiktens resultat. Huvudkategorierna var åtgärder för att främja en hel hud, förflyttning och lägesändring, tillgodose behov av näring och information om trycksår. Underkategorierna var god hudvård, plåster i förebyggande syfte, kuddar och dynor, mobiliserade- och sängliggande patienter, betydelsen av god nutrition, bedömning och underhållning av nutritionsstatus, god patientundervisning samt utbildning av personal. Slutsats Litteraturöversiktens resultat påvisar att det finns flera olika typer av trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder. / Background A pressure ulcer is a tissue injury that occurs due to pressure and shear. There are several categories depending on the degree of severity. It is a condition that can cause severe pain and cause suffering to the patient. The most affected group of patients in inpatient care are elderly people who are already frail. The prevalence is high, which is why the literature review investigates which pressure ulcer prevention nursing measures are available. Aim The purpose of the literature review is to describe nursing measures to prevent pressure ulcers in elderly people in a hospital setting. Method The literature review has been carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. In the literature review, 12 quantitative articles and 2 qualitative articles published between the years 2012-2022 were included in the databases CINAHL and PubMed. Results The analysis formed four main categories and ten subcategories that became the result of the literature review. The main categories were measures to promote healthy skin,movement and change of position, satisfy nutritional needs and information about pressure ulcers. The subcategories were good skin care, preventive dressings, pillows and cushions, mobilized- and bedridden patients, the importance of good nutrition, assessment and maintenance of nutritional status and good patient- and staff education. Conclusions The result of the literature review presents that there are several different types of pressure ulcer prevention nursing measures.

Bakgrund Trycksår definieras som en lokal skada i huden och/eller i underliggande vävnad som uppstår till följd av ett kraftigt eller långvarigt tryck med eller utan kombination av skjuv. Skadan har en negativ inverkan på personens livskvalité, såväl fysisk, psykiskt och socialt. Trots att riskfaktorer och förebyggande åtgärder är väl kända så minskar inte prevalensen av trycksår. Sjuksköterskan är ansvarig för den trycksårsförebyggande omvårdnaden. För att säkerställa att omvårdnaden som ges är patientsäker och av god kvalité ansvarar sjuksköterskan för att ordinera evidensbaserade omvårdnadsåtgärder anpassade efter patientens behov och förutsättningar. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar den trycksårsförebyggande omvårdnaden för äldre personer inom slutenvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Från litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL framkom 19 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ samt kvalitativ metod. Kvalitén av artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Genom en integrerad dataanalys formulerades tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Resultat Från litteraturöversiktens resultat framgick det att trycksårsförebyggande omvårdnad för äldre inom slutenvården utfördes i varierande grad. Faktorer som påverkade utvecklingen samt uppkomsten av trycksår inkluderade sjuksköterskans utbildning, patientens medverkan, utförandet av förebyggande åtgärder samt användningen av riskbedömningar, hjälpmedel och dokumentation av trycksårsarbetet. Slutsats Genom att utföra trycksårsförebyggande omvårdnad och ta i beaktande de faktorer som kan påverka omvårdnaden, framkom det att antalet trycksår minskade. För att uppnå en lyckad trycksårsprevention krävs evidensbaserad kunskap och utbildning hos de kliniskt verksamma sjuksköterskorna. Det krävs även ett stöd från verksamheten för att minska sjuksköterskornas arbetsbelastning och motverka tidsbristen för omvårdnaden. / Background Pressure ulcers are defined by a local damage in the skin and/or underlying tissue that occurs as a result of heavy and/or prolonged pressure with or without the combination of sheer. The damage has a negative impact on the person's quality of life both physically, mentally and socially. Despite riskfactors and preventative interventions being well known, the prevalence of pressure ulcers does not decrease. The nurse is responsible for the nursing care given to prevent pressure ulcers. To ensure that the care provided is patient-safe and of good quality, the nurse is responsible for prescribing evidence-based interventions according to the patients’ needs and condition. Aim The aim of this literature review was to shed light on factors affecting the pressure ulcer prevention care for older people in inpatient care. Method A non-systematic literature review was conducted. Searches in the databases PubMed and CINAHL resulted in 19 scientific articles with both quantitative and qualitative design. The quality of the articles was assessed according to Sophiahemmet university’s evaluation basis. Through an integrated data analysis, three main categories were formulated with associated subcategories. Results The results showed that the pressure ulcer prevention care for the older people in inpatient care was carried out in varying degrees. Factors that affected the development and onset of pressure ulcers included the nurse’s education, patients’ participation, the performance of preventative measures and the use of risk assessments, aids and documentation of the pressure ulcer care. Conclusions By performing pressure ulcer prevention care and considering the factors that can affect the care, it was found that the number of pressure ulcers decreased. To achieve successful pressure ulcer prevention, evidence-based knowledge and education of the clinically active nurses is required. Support from the organization is required to reduce the nurses workload and counteract the lack of time for nursing.

Bakgrund Andelen äldre personer ökar i Sverige och den grupp bland äldre som ökar mest är över 90 år. Antalet äldre som är i behov av vård- och omsorgsinsatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvård förväntas därmed också öka. Ökad efterfrågan på kommunal hjälp i hemmet ställer höga krav på god samverkan och kommunikation mellan de olika instanserna för att minska risken för brister och vårdskador hos den äldre personen med komplexa vårdbehov. Komplexa vårdbehov innebär samtidig närvaro av förändringar som kommer av åldrandet, multisjuklighet, polyfarmaci och skörhet. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation kring den äldre patienten med komplexa vårdbehov inom den kommunala hälso- och sjukvården. Metod Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna i studien arbetade inom kommunal hälso- och sjukvård i två sydsvenska kommuner. Sex av deltagarna var grundutbildade sjuksköterskor, tre av deltagarna var distriktssjuksköterskor och en var specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Datan som samlats in analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet ledde fram till tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var Samverkan och dialog, Organisatoriska förutsättningar samt Utbildning, Språk och Kompetens. En nära relationen till omvårdnadspersonalen, rätt kompetens och erfarenhet hos omvårdnadspersonalen samt regelbundna möten och träffar var faktorers som ansågs underlätta kommunikationen. Slutsats  Sjuksköterskorna beskrev att teamsamverkan med planerade teamträffar och fysiska möten med personalen var viktigt för fungerande kommunikation. Att minska distansen mellan personalen och ha fungerande rutiner kring kommunikationen var andra värdefulla aspekter som framkom. Det som ansågs försvåra kommunikationen var stress och tidsbrist samt brister i språket hos omvårdnadspersonalen men även organisatoriska hinder så som dålig täckning på mobiltelefoner, laghinder och bristande kontinuitet hos omvårdnadspersonalen. / Background  The proportion of elderly people is increasing in Sweden, and the group among the elderly that is increasing the most is over 90 years of age. The number of elderly people who need care and care interventions from both social services and health care is therefore also expected to increase. Increased demand for municipal help in the home places high demands on good cooperation and communication between the various agencies to reduce the risk of deficiencies and care injuries in the elderly person with complex care needs. Complex care needs mean the simultaneous presence of changes that come from aging, multimorbidity, polypharmacy and frailty. Purpose The purpose of the study was to investigate nurses' experience of communication regarding the elderly patient with complex care needs within the municipal health care system.  Method The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The participants in the study worked in municipal health care in two municipalities in southeast of Sweden. Six of the participants were basic nurses, three of the participants were district nurses and one was a specialist nurse in the care of the elderly. The data collected was analyzed using qualitative content analysis. Results The result led to three main categories and seven subcategories. The main categories were Collaboration and dialogue, Organizational conditions and Education, Language and Competence. A close relationship with the nursing staff, the right skills and experience of the nursing staff and regular meetings were considered to facilitate communication. Conclusion  The nurses described that team cooperation with planned team meetings and physical meetings with the staff was important for effective communication. Reducing the distance between staff and having working routines around communication were other valuable aspects that emerged. What was considered to make communication difficult was stress and lack of time as well as deficiencies in the language of the nursing staff, but also organizational obstacles such as poor mobile phone coverage, legal obstacles and a lack of continuity among the nursing staff.

Fysisk aktivitet är en av många faktorer som har betydelse för att förebygga ohälsa och sjuklighet hos äldre personer. Bristen på fysisk aktivitet hos äldre personer kan ge hälsoproblem och skapa behov av vård. Distriktssköterskor kan i sin profession bidra till äldre personers möjligheter till fysiskt oberoende genom att främja olika former av fysiska aktiviteter. Hälsofrämjande arbete kan resultera i att äldre personer ökar sin fysiska aktivitet. Genom att intervjua distriktssköterskor om deras erfarenheter på området kan kunskapen om detta öka och bidra till att utveckla det hälsofrämjande arbetet på vårdcentraler. Syftet var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av personcentrerad vård för att främja fysisk aktivitet hos personer, 65 år eller äldre, vid besök på vårdcentral. En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes i form av intervjuer där 14 distriktssköterskor inkluderades. Analysen genomfördes med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. I resultatet framträdde tre kategorier: Förhållningssätt vid främjandet av fysisk aktivitet, Motivation till fysisk aktivitet och Hinder för att främja fysisk aktivitet. Förhållningssätt gentemot äldre personer är avgörande för hur det hälsofrämjande arbetet kan bedrivas. Motivation är centralt för att personer ska ändra och vidmakthålla nya vanor. Distriktssköterskor uttrycker att olika faktorer verkar som barriärer när det gäller att främja fysisk aktivitet. Resultatet i denna studie skulle kunna medverka i utvecklandet av hälsoprocesser och i kompetensutveckling för distriktssköterskor i att främja fysisk aktivitet hos äldre personer. / Physical activity is one of many factors which plays a contributing role in preventing poor health and sickness. The lack of physical activity among elderly may lead to sickness and a need for care. District nurses can, in their profession, be a positive force in the strive for physical independence among elderly by promoting different types of physical activity. Health promoting work could result in increased physical activity among elderly. By interviewing district nurses about their experiences in the field, the knowledge about this problem could be improved. Hence, it can help further develop this important work at local health centres. The aim of this study was to describe district nurses’ experiences of person-centered care while promoting physical activity among people, aged 65 or older, when visiting a health care center. The method was a qualitative interview study in which 14 district nurses were included. A content analysis was made according to a method described by Graneheim and Lundman. In the result, three categories emerged: Approaches when Promoting Physical Activity, Motivation for Physical Activity and Obstacles when Promoting Physical Activity. The approach that district nurses have towards elderly determines how health promotive work can be conducted. Motivation is central for people changing and enforcing new habits. District nurses express that different factors acts as obstacles when promoting physical activity. The results of this study could contribute to the development of health processes and the skills development of district nurses in promoting physical activity among elderly.

Nursing assistants’, as frontline caregivers in the care of older people, have a unique opportunity to encourage physical activity and exercise in older people. Hence, the perceptions by these care providers of physical activity and exercise among older people are an essential factor. The aim of this study is to  describe how nursing assistants perceive physical activity and exercise for older people, over the age of 65, receiving home care and home help. Method: Data was collected through interviews with 19 nursing assistants, selected by strategic sampling and analysed using a phenomenographic approach. Results: The findings show two different perceptions of physical activity for the older people: “physical activity is to  move” described as everyday movements i.e. everyday activities and outdoors activities and “physical activity is to make an effort”, described as older people handling their day-to-day tasks and outdoor activities or struggling to be less inactive and performing healthy activities. Three different perceptions of exercise for the older people emerged: “exercise as physical activity”, described as movement performed, based on individual exercise programmes from the physiotherapist or through day-to-day tasks such as dressing, cleaning or shopping; “exercise as rehabilitation” described as part of the rehabilitation process or as a prescription to follow, and “exercise as an agent” described as enhancing the health and well-being of older people, principally related to mobility or enhancing the older people’s social activities. Conclusion: This study shows that there are a variety of perceptions of physical activity and exercise among nursing assistants which can be important for health professionals to be aware of, in order to provide targeted support. This study also shows two different approaches by nursing assistants towards older people: a health-promotion one and a preventive one; it would seem to be important to be aware of these approaches, if a shift towards promoting health and well-being should be implemented in the care of older people.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård kommer att öka i takt med att befolkning blir äldre och lever allt längre. Det kommer bli fler äldre personer med kroniska sjukdomar som har andra sjukdomsförlopp jämfört med cancer. Det är viktigt för kvaliteten av den palliativa vården att brytpunktssamtal erbjuds. Med kvalitet menas bland annat delaktighet, symtomlindring och stöd för närstående. Detta innebär en utmaning för hälso- och sjukvården som måste uppmärksamma när vården ändrar riktning mot vård i livets slutskede. Äldre personer erbjuds i mindre utsträckning brytpunktssamtal än yngre personer. Distriktssköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården inom den kommunala hemsjukvården och ska främja äldre personers möjlighet att få information samt delta i beslut som rör den egna vården, vilket ett brytpunktssamtal innebär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan brytpunktssamtal och andra faktorer, för äldre personer i palliativ vård, vid tillfällen då dödsfallet varit förväntat. Metod: Detta är en kvantitativ retrospektiv registerstudie med data hämtad från svenska palliativregistret. Resultat: Det fanns stora skillnader inom gruppen äldre huruvida brytpunktssamtal erbjöds eller inte. Ju äldre personen var desto mindre odds för att brytpunktssamtal erbjöds. Kön eller diagnos påverkade inte. När brytpunktssamtal erbjudits var närstående i högre utsträckning på plats när den äldre personen dog och när brytpunktssamtal inte erbjudits var personal i högre utsträckning de enda närvarande än då brytpunkssamtal erbjudits. Slutsats: Den palliativa vården är ojämlik och äldre personer riskerar att utsättas för onödigt lidande. Distriktssköterskan i kommunal hemsjukvård bör sätta extra fokus på denna grupp för att uppmärksamma övergång till vård i livets slutskede. / Background: The need of palliative care will increase as the population ages and lives longer. There will be more old people with chronic diseases that will have other disease progression than those with cancer. To achieve a high quality in the palliative care it´s important that the physician gives the dying person information about the imminent death a so-called breakpoint conversation. A high-quality means among other things patient participation, symptom relief and support to relatives. This means a challenge for the healthcare workers who must pay attention to when care changes direction towards care in the end of life. Older people are to a lesser extent offered breakpoint conversation than younger people. The district nurse has an important role in the palliative care for older people in municipal health and medical care and are supposed to promote elderly people's opportunity to have information about their disease course that gives them ability to be involved with decisions about their own care planning, which means paying attention to when it´s time to offer a breakpoint conversation. Aim: The purpose of this study was to examine relations and other factors associated with breakpoint conversation in palliative care for elderly people when death were imminent. Method: The study is a quantitative retrospective registry study based on data from the Swedish register of palliative care. Results: There are a significant difference within the group of old people when it comes to being offered a breakpoint conversation, with a negative trend where older people are less likely to get a breakpoint conversation. Gender and diagnosis had no impact. When a breakpoint conversation was offered, relatives were to a greater extent present when death occurred, and staff were more often the only ones present when a breakpoint conversation weren't offered. Conclusion: The palliative care is unequal and older people risk being exposed to unnecessary suffering. The district nurse in municipal home care should put an extra focus on this group of elderly people were death is imminent.

<p> Den här uppsatsen är resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsättningarna för livskvalitet på särskilda boenden för äldre, ett eftersatt forskningsområde år 2009. De frågor som jag ville besvara var vilka tillvägagångssätt som användes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstås ur ett individperspektiv. Utgångspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vända mig till särskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbättra det sociala innehållet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag. Främst var det gemensamma aktiviteter som kunde erbjudas. Andra områden var mer eftersatta. Resultatet visade även att förutsättningarna på särskilda boenden riskerar att inbjuda till en passivisering av individen och en uppluckring av identiteten. Det var tydligt hur personalens inställning och kunskaper samt andra resurser kunde förhindra det.</p>