Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som är verksamma inom socialtjänst, äldrevård och HVB-hem arbetar med individer som visar tecken på kognitiv svikt, demens och alkoholmissbruk. Datainsamlingsmetoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Sex (6) intervjuer genomfördes totalt och transkriberades sedan ordagrant. Det insamlade materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Det analyserade materialet tolkades sedan genom den socialekologiska systemteorin. Vissa delar av resultatet från intervjuerna visar att kunskapsbristen inom området skapar olika förutsättningar för arbetsgruppen. Andra delar visade även positiva och negativa exempel på samverkan mellan olika verksamheter. Dessutom visade resultatet även hur politiska beslut och avsaknaden av evidens kan orsaka förändrade förutsättningar för de professionellas arbete. Sammanfattningsvis visade resultaten vikten av samverkan i en kontext där klientens behov kan erbjudas av flera olika verksamheter. Dessutom visade även resultatet hur verksamheterna påverkas av både kunskapsbrister och svårigheter med att samla in evidens. Det kan även föreligga ett behov att reflektera över tidigare socialt arbete för att förstå hur framtidens sociala arbete eventuellt kan förbättras. / The purpose of this study is to examine how professional employees working at social work offices and care homes experience possible opportunities and obstacles while working with individuals showing signs of both cognitive impairment, dementia and the misuse of alcohol. The method of which the material was collected was through semi-structured interviews. In total, six (6) interviews were conducted and later transcribed verbatim. The material was compiled through qualitative content analysis. The compiled material was then later analysed through the social ecological systematic theory. Some of the contents provided through the interviews showed a lack of knowledge regarding the work surrounding the group mentioned above. Other parts of the interview showed both positive and negative examples within cooperation between multiple organisations. The contents also gave examples of how the work is affected by political decisions and also obstructed by the lack of evidence surrounding the group. In conclusion, the results showed how crucial cooperation can be in a context where the afflicted is in need of several instances of help from several different organisations. Moreover, the results also showed a lack in both knowledge and the acquiring of evidence. There may also be a need to reflect on earlier social work to see how future social work can be improved.

The purpose of this study is to examine the experiences and perspectives of need assessors working with mental illness in older adults. This will be studied to gain a deeper understanding of their work with mental illness in older adults and how they work to promote mental health amongst older adults. A qualitative interview study with six needs assessors was completed to fulfill the purpose of the study, and were later analyzed using thematic analysis. The study’s collected data were furthermore analyzed using two theoretical tools:human service organizations as well as ageism. The results of this study conclude that needs assessors experience their work with mental illness in older adults as indirect due to a lack of elaborate working methods to meet the needs of older adults with mental illness. The study’s results also show that needs assessors perceive mental illness in older adults as a sensitive topic to work with. Additionally, this study highlights that needs assessors feel restricted in their work to promote mental health in older adults as a result of organizational prerequisites in elderly care.

Bakgrund: Den digitala utvecklingen inom primärvården ökar. Hög ålder är relaterad till minskad användning av digitala tjänster och verktyg. Äldre personer löper risk att drabbas av digitalt utanförskap. Syfte: Syftet med studien är att beskriva äldre personer över 80 års hantering och upplevelser av digitala verktyg och tjänster på primärvårdsmottagning. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med tio personer över 80 år. En semistrukturerad intervju med öppna frågor utifrån en intervjuguide användes. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet kodades och bildade tre huvudkategorier med respektive två underkategorier. Resultat: Äldre personers upplevelse av delaktighet och kontroll påverkas av om de självständigt hanterar primärvårdens digitala tjänster och verktyg eller överlåter hanteringen till anhöriga. Tillgång till digitala hjälpmedel, fysiska förmågor och begränsningar påverkar upplevelsen. Begriplig information är viktig när det gäller att förstå digitala tjänster och verktyg. Mänsklig kontakt skapar trygghet medan avsaknad av det leder till oro och rädsla. Slutsats: Tillgång till digitala hjälpmedel, möjlighet till hjälp från utomstående, rätt anpassad information och tillgång till mänskligt bemötande är viktigt och ger äldre personer en känsla av trygghet och delaktighet. När dessa områden brister skapar det kontrollförlust och leder till känslor av oro och minskad delaktighet. / Background: Digital development in primary care is increasing. Old age is related to reduced use of digital services and tools. Older people are at risk of digital exclusion. Aim: The aim of the study was to describe older people over 80 years of age handlings and experiences of digital tools and services at primary care clinics. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collection consisted interviews with ten people over 80 years of age. A semi-structured interview with open questions based on an interview guide was used. The data was analyzed through qualitative content analysis. The data was coded and formed three main categories with two subcategories, respectively. Results: Older people's experience of participation and control is affected by whether they independently manage primary care's digital services and tools or leave the management to relatives. Access to digital aids, physical abilities, and limitations affect the experience. Information that is comprehensible is important when it comes to understanding digital information. Access to human contact creates security, while the lack of human contact leads to anxiety and fear. Conclusions: Access to digital tool the possibility of help from outsiders, correctly adapted information and access to human interaction are important and give older people a sense of security and participation. When these areas fail, it creates a loss of control and leads to feelings of anxiety and reduced participation.

Studien syftar till att undersöka begreppet välbefinnande hos äldre personer och vilka faktorer som kan öka de äldre personernas välbefinnande. Studien syftar även till att tillföra kunskap kring äldre inom det sociala arbetet. Det teoretiska ramverket består av fyra teorier som medför en ökad kunskap kring äldres välbefinnande. Teorierna är Eriksons psykosociala teori, teorin om gerotranscendens, känslan av sammanhang (KASAM) och Maslows behovshierarki. Den metod som har använts är kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som är yrkesverksamma med äldre personer. I arbetet har sju respondenter intervjuats. För att få fram det viktigaste från intervjuerna genomfördes en tematisk analys av de transkriberade texterna.  I resultatet framkommer det att den fysiska hälsan påverkar den psykiska hälsan och möjligheten till social interaktion. Det framkommer även att samhället har ett stort ansvar för att beakta äldre personers egna intressen, kulturer och att inte se de äldre som en homogen grupp. Detta gäller särskilt när aktiviteter för att främja äldres hälsa skapas och i arbetet för att möjliggöra en mer hälsosam livsstil. Där ingår även att skapa sociala sammanhang för äldre då resultatet påvisar hur viktigt sammanhang är för äldre.  Slutsatsen och diskussionen resonerar kring välbefinnandets betydelse för de äldre, på vilka sätt det existentiella samtalet kan öka välbefinnandet hos äldre och hur sociala aktiviteter bör se till äldres verkliga intressen och inte utgå från ett normativt perspektiv. / The study aims to explore the concept of well-being in elderly and which factors can increase well-being in the elderly. The study also aims to add knowledge to social work with elderly. The theoretical framework consists of four theories that lead to increased understanding about the wellbeing of the elderly. The theories are Erikson´s stages of psychosocial development, the theory of gerotranscendence, sense of coherence (SOC) and Maslow´s hierarchy of needs. The method that is used is a qualitative method where semi-structured interview with respondents that in their profession work with elderly. In this study seven respondents have been interviewed. Thematic analysis was used to take out the most important parts from the transcriptions of the interviews.  The results show that physical health has an impact on mental health and the possibility of social interaction. Furthermore, is shows that society has a responsibility to consider elderly´s own interests, cultures and not see the elderly as a homogenous group. This is important to consider when activities to promote the health of the elderly are created and, in work, to enable a healthier lifestyle. This also includes creating social connections for the elderly because it is an important factor for their well-being. The conclusion and discussion resonate around the importance of well-being for the elderly, in which ways the existential conversation can increase the well-being of the elderly and how social activities should look to the real interests of the elderly and not from a normative perspective.

Bakgrund: Den äldre individen kommer att bli en allt större grupp av befolkning. Med en stigande ålder ökar även risken av att drabbas av en eller flera sjukdomar, vilket kommer att ställa högre krav på sjukvården. Svensk lag säger att vården har en skyldighet att främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande, dock brister detta inom vården av de äldre. Många komplexa sjukdomstillstånd hos en äldre person gör att omvårdnaden behöver ges utifrån patientens individuella behov. Personcentrerad omvårdnad handlar om ett partnerskap mellan individen och vårdpersonalen, där individen sätts i centrum för vården. Syfte: Att belysa den äldre patientens upplevelse av vård utifrån ett personcentrerat perspektiv. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Artiklar söktes fram via databaserna CINAHL och PubMed, 13 artiklar med kvalitativ metod valdes ut. Resultat: Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader i hur den äldre upplevde sin vård: Dessa upplevelser kunde delas in i tre huvudkategorier, nämligen självbestämmande, delaktighet och integritet. Den äldre patienten hade en längtan efter självständighet och självbestämmande, dock slogs detta tillbaka på grund av en tids- och kompetensbristande vård. De äldre hade en önskan om att vara delaktiga i sin vård, där relationen och kommunikationen var en viktig grund för att skapa delaktighet. Många av de äldre kände sig ej bekräftade som en unik individ av omvårdnadspersonalen. Slutsats: För att kunna främja de äldres roll i en personcentrerad vård måste ett helhetsperspektiv och ett personcentrerat förhållningssätt appliceras, där den äldre respekteras som en unik individ. Med den äldre individen i centrum för sin vård, stärks dennes rätt till självbestämmande, delaktighet samt integritet, som i sin tur kan leda till en ökad livskvalité. / Background: The elderly is a group that will be a major part of the population in the future. With increasing age, the risk of suffering from one or more diseases increases, which will place higher demands on healthcare. Swedish law states that healthcare has an obligation to promote patient integrity, participation and self-determination, but this is invalid in the care of the elderly. Many complex illnesses in an elderly person necessitate nursing based on the patient's individual needs. Person-centered nursing is about a partnership between the individual and healthcare staff, where the individual is at the center of care. Aim: To highlight the elderly patient's experience of care based on a person-centered perspective. Method: A literature review was conducted and the data was found in the databases CINAHL and PubMed, 13 articles with qualitative method were selected. Result: The results showed that there were similarities and differences in how the elderly patient experiences their care. These experiences can be divided into three main categories: self-determination, participation and integrity. The elderly patient had a longing for independence and self-determination, however, this was reversed due to a lack of time and competence shortage. The elderly had a desire to be involved in their care, where the relationship and communication were an important basis for creating participation. Many of the elderly did not feel confirmed as a unique individual of nursing staff. Conclusion: In order to promote the role of the elderly in their care, must a holistic perspective and a person-centered approach be applied, where the elderly is respected as a unique individual. With the older individual at the heart of his care, his right to self-determination, participation and integrity is strengthened, which in turn can lead to an increased quality of life.

Inledning: Äldre personer med kognitiv svikt, exempelvis i form av demenssjukdom, delirium eller depression, är en vanligt förekommande population inom svensk sjukhusvård. Dessa äldre kan ha särskilda behov till följd av en försämrad kognition, men litteraturen tyder på att akutsjukhusens miljö, organisation och vårdprocesser inte alltid stödjer tillgodoseendet av dessa behov. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa vården av äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer. Metoder: Avhandlingen består av fyra delstudie. I studie I tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska personalens attityder till äldre patienter med kognitiv svikt, personalens tillfredsställelse med vården och arbetet samt upplevelsen av personcentrerat vårdklimat (n=391). I studie II användes en Grounded theory design för att undersöka hinder för personcentrerad vård för äldre personer med kognitiv svikt på en akutmedicinsk vårdavdelning. I studie III tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska de psykometriska egenskaperna i den svenska versionen av ”The Person-centred care of Older People with cognitive impairment in Acute Care scale” (POPAC) i ett urval av sjukhuspersonal (n=293). I studie IV användes en fenomenologisk hermeneutisk design för att belysa innebörder av att vårda äldre patienter med kognitiv svikt på akuta sjukvårdavdelningar utifrån vårdpersonals (n=13) berättelser. Resultat: Studie I visade att deltagande personal skattade en neutral attityd till äldre patienter med kognitiv svikt i spektret mellan negativa och positiva attityder, samt att faktorer som att vara yngre, undersköterska och att uppleva vården av de äldre som betungande, hade samband med mer negativa attityder. Resultaten visade också att vårdpersonal upplevde att äldre patienters kognition sällan utvärderades under vårdtiden, samt att man sällan baserade vården på evidensbaserade riktlinjer för vård av äldre med kognitiv svikt. Studie II belyste att ett organisatoriskt fokus på medicinska behov, åtgärder och rutiner bidrog till att personal hamnade steget efter i relation till att synliggöra och möta dessa äldre personers multidimensionella behov, och att detta kunde medföra tecken på vårdlidande för de äldre, utanförskap för närstående och frustration för personal. Studie III stödde en fortsatt användning av POPAC-skalan för skattningar av upplevd förekomst av personcentrerade vårdprocesser för äldre patienter med kognitiv svikt, men att ytterligare studier rekommenderades framförallt av skalans olika dimensioner. Studie IV belyste att ju större avstånd som upplevs mellan vad vårdpersonalen kan göra (verklig vård) och vad de vill göra (ideal vård) för äldre patienter med kognitiv svikt i akuta vårdmiljöer, desto meningslösare upplevs vården, och desto större blir hotet mot personalens personlig-professionella integritet. Den tolkade helheten visar på att vårda äldre patienter med kognitiv svikt inom akutsjukvård betyder att försöka ge omvårdnad i miljöer som inte stödjer vårdpersonalens personlig-professionella integritet Slutsatser: En rimlig konklusion av dessa resultat är att det i sjukhusmiljöer där äldre patienter ofta vårdas kan finnas anledning att diskutera och ytterligare studera hur attityder, synsätt på och målsättningar för vården och dess innehåll, åtgärder och interventioner kan främja eller motverka en god omvårdnad för de äldre med kognitiv svikt. Det kan också finnas anledning att se över hur personalen kan stödjas i att ge person-centrerad vård till de äldre, exempelvis genom riktlinjer för vård av äldre personer med kognitiv svikt, standardiserade skattningar av kognition, samt implementering av vårdprocesser som stödjer en personcentrerad vård för dessa patienter. Det kan också finnas behov av att ytterligare kritiskt granska hur organisatoriska och miljömässiga faktorer på avdelningar stödjer eller motverkar en personcentrerad vård för äldre patienter med kognitiv svikt. Därtill kan det finnas behov av att skapa ytterligare förutsättningar för vårdpersonalen att bevara och utveckla sin personlig-professionella integritet genom att utveckla miljöer som ger möjligheter för dem att ge en god omvårdnad till dessa äldre. / Introduction: Older people with cognitive impairment such as dementia, delirium or depression, are commonly cared for in acute hospital wards. These older people may have specific needs associated with a cognitive impairment. However, literature indicates that the milieu, organisation and care processes in acute care not always support in meeting these needs. Aim: The overall aim of the thesis was to illuminate care of older people with cognitive impairment in hospital environments. Methods: The thesis consists of four studies. Study I used a cross-sectional design to explore staff attitudes toward older people with cognitive impairment, staff satisfaction with care and work and perceived person-centeredness of the ward (n=391). Study II used a Grounded theory design to explore barriers to person-centred care for older people with cognitive impairment at an acute medical ward. Study III used a cross-sectional design to explore the psychometric properties of the Swedish version person-centred care for older people with cognitive impairment scale (POPAC) in a sample of acute hospital staff (n=293). Study IV used a phenomenological hermeneutic design to explore the meanings of caring for older people with cognitive impairment in acute hospital wards as narrated by nursing staff (n=13). Results: Study I showed that participating staff estimated a neutral attitude to older people with cognitive impairment in the spectrum between negative and positive attitudes, and that factors such as being younger, a nurse assistant and experiencing the care of older people with cognitive impairment as burdensome, were associated with more negative attitudes. The results also showed that healthcare professionals felt that older patients' cognitive ability was rarely evaluated during hospitalisation, and that care were rarely based on evidence-based guidelines for care of older people with cognitive impairment. Study II illuminated that an organizational focus on medical needs, interventions and routines contributed to staff falling behind in relation to meeting these older patients' multidimensional needs, and that this could lead to signs of suffering for older patients, feelings of being excluded for relatives, and a frustration for staff. Study III supported a continued use of the POPAC scale for ratings of perceived prevalence of person-centred care processes for older people with cognitive impairment, but further studies was recommended to explore scale dimensionality. Study IV illuminated that the greater a gap that is experienced between what nurses can do (real) and what they want to do (ideal) in caring for older patients with cognitive impairment in acute care settings, the more meaningless care is experienced and the greater a threat is experienced to the nurses personal-professional integrity. The comprehensive understanding indicated that caring for older people with cognitive impairment in acute care settings means to provide nursing care in an environment that does not support the nurses’ possibilities to protect and develop their personal-professional integrity. Conclusions: A reasonable conclusion from these studies is that there may be reasons to further discuss and study how attitudes, perspectives, and goals for care, together with the content, procedures and interventions that can support or obstruct good nursing care for older people with cognitive impairment in hospital settings. There may also be reasons to explore how staff can be supported to provide person-centred care to these older patients, for example through guidelines for care of older people with cognitive impairment, standardised assessments of cognitive ability, and implementation of care processes that supports person-centred care. In addition, to further critically examine how organisational and environmental factors in hospital wards can support or obstruct person-centred care for older patients seems needed. There may also be a need to further develop conditions that can support nursing staff to maintain and develop their personal-professional integrity, by developing environments that provides further possibilities to provide good care for these older patients. / <p>Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet </p>