Bakgrund: Sjukvården står inför utmaningar då andelen äldre personer i befolkningen ökar och det är därför av största vikt att främja hälsosamt åldrande. Distriktssköterskan spelar en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet då många sjukdomar kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Riktade hälsosamtal är en metod för att främja hälsa och friskt åldrande. Motiverande samtal användes som teoretisk förankring i arbetet.    Syfte: Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av hälsosamtal med 70-åringar i primärvården. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 14 deltagare. Manifest innehållsanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundman med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskorna erfor att hälsosamtalet underlättades av specifika verktyg då hälsokurvan gav ökad medvetenhet om hälsorisker och förutbestämd samtalsteknik var fördelaktigt för samtalet. Det framkom utmaningar med hälsosamtalets genomförande på grund av motstånd, språk och åldersrelaterade faktorer. Organisatoriska förutsättningar i form av tillräckligt med tid, stöd och samverkan var nödvändiga för hälsosamtalets genomförande. Slutsats: Hälsosamtal med 70-åringar har god potential för upptäckt och förebyggande av hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2. Metoden behöver anpassas för åldersgruppen och organisatoriska förutsättningar är betydande för att hälsosamtalet ska ge ändamålsenlig effekt. Hälsosamtal med 70-åringar är ett sätt att använda resurser effektivt för att säkerställa hållbar hälso- och sjukvård. / Background: Healthcare faces challenges with the growing elderly population, necessitating a focus on promoting healthy aging. District nurses play a significant role in health promotion and disease prevention. Targeted health dialogues are a method for promoting health and healthy aging. Motivational interviewing was used as the theoretical framework in the study.   Aim: The aim of the study was to investigate district nurses' experiences of health dialogues with 70-year-olds in primary care. Method: A qualitative method with semi-structured interviews was utilized. Three focus group interviews were conducted involving a total of 14 participants. Content analysis was performed according to Graneheim and Lundman with an inductive approach. Results: District nurses experienced that the health dialogues were facilitated by specific tools, the health curve increased awareness of health risks and a predetermined conversational technique was beneficial for the conversation. Challenges arose due to resistance, language and age-related factors. Organizational conditions such as sufficient time, support and cooperation were necessary for the implementation of health dialogues. Conclusion: Health dialogues with 70-year-olds have potential for detection and prevention of cardiovascular disease and type 2 diabetes. The method needs to be adapted for the age group, and organizational conditions are necessary. Health dialogues with 70-year-olds are a way to use resources efficiently to ensure sustainable healthcare.

Bakgrund När coronaviruset spred sig runt om i världen var det särskilt äldre personer som ansågs vara i riskgrupp för att bli allvarligt sjuka av viruset. Smittskyddsåtgärder infördes på särskilda boenden där äldre personer behövde begränsa sina sociala kontakter, aktiviteter ställdes in och besöksförbud genomfördes. Att begränsa sociala relationer och inte ha kontakt med anhöriga leder till social isolering. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva äldre personers psykiska upplevelser av att vara socialt isolerade på särskilda boenden under covid-19 pandemin. Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Artiklarna hämtades i databaserna CINAHL och PubMed och resultatet är baserat på 12 originalartiklar publicerade mellan år 2020–2023. Resultat I resultatet framkommer två huvudkategorier: Negativa känslor till följd av isoleringen och Bevarad psykisk hälsa vid isolering. Social isolering på särskilda boenden genererade i känslor av frustration och maktlöshet när de äldre inte blev lyssnade på eller fick sina känslor bekräftade. Brist på kontakt med familj och vänner samt att inte längre ges möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter skapade känslor av ensamhet. När smittspridningen ökade skapades rädslor över att tvingas bli isolerade igen och riskera att dö ensamma. Sjuksköterskan närvaro och stöd gav en trygghet för de äldre. Slutsats Litteraturöversikten visade att flera av äldre personer som bodde på särskilda boenden upplevde negativa känslor till följd av isoleringen på grund av en förändrad vardag. Vid förändrade livssituationer ställs krav på sjuksköterskan att uppmärksamma de äldres psykiska hälsa samt att se och bekräfta deras känslor / Background When the coronavirus spread around the world was it especially older people who were considered to be at risk of becoming seriously ill from the virus. Infection prevention measures were introduced in nursing homes where elderly people needed to limit their social contacts, activities were canceled and visitor bans were implemented. Limiting social relationships and not having contact with relatives leads to social isolation. Aim The aim of this literature review was to describe older people's psychological experiences of being socially isolated in nursing homes during the covid-19 pandemic. Method The study was conducted as a structured literature review. The articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases and the results are based on 12 original articles published between 2020-2023. Results The results show two main categories: Negative feelings as a result of the isolation and Preserved mental health during isolation. Social isolation in nursing homes generated feelings of frustration and powerlessness when the elderly was not listened to or didn’t get their feelings validated. Lack of contact with family and friends and to no longer be given the opporunity to participate in social activities created feelings of loneliness for the elderly. As the spread of infection increased, fears were created of being forced to become isolated again and risking dying alone. The nurse's presence and support provided safety for the elderly. Conclusions The literature review showed that several of older people who lived in nursing homes experienced negative feelings as a result of the isolation due to a changed everyday life. In the case of changed life situations, demands are placed on the nurse to pay attention to the mental health of the elderly and to see and confirm their feelings.

<p>This essay’s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vårdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power.</p><p>This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals.</p><p>One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners. All the interviewed individuals talked highly about the importance of collaboration while in reality they end up in an subliminal battle against each other. The main conclusion of this essay is that the focus of a care-plan meeting appears to be on gaining the most power, in order to influence the outcome of a care-plan, rather than giving priority to the elderly individual’s needs and concerns.</p>

No description available.

No description available.

This essay’s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vårdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power. This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals. One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners. All the interviewed individuals talked highly about the importance of collaboration while in reality they end up in an subliminal battle against each other. The main conclusion of this essay is that the focus of a care-plan meeting appears to be on gaining the most power, in order to influence the outcome of a care-plan, rather than giving priority to the elderly individual’s needs and concerns.

Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap. / The purpose of the study is to increase understanding of the factors that can lead to and affect older people's participation in a social group activity directed to lonely elderly. Since the feeling of loneliness has such a large impact on elderly, it is important to increase the understanding and knowledge of the phenomena and factors that affect and lead to increased togetherness and wellbeing.  The study is a qualitative interview study and the data collected has been analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Antonovsky's salutogenic perspective has been used as a theoretical framework. Six people aged 75-90 years participated in semi-structured interviews. The participants were part of the voluntary organization Äldrekontakt's social group activity directed to lonely elderly looking for togetherness. The result revealed three different themes that summarize the factors that led to and affected the elderly’s participation in the social group activity. The applicable themes are: incentives, essentials and benefits. The theme of incentives illuminates how the motive for the elderly to participate in the activity is based in a desire for increased togetherness since relationships had become fewer and a sense of loneliness had arisen. Furthermore, the participants approach was shown to be directed towards wellbeing by being active, by having a reinforcing strategy and by daring to expose themselves. The theme essentials describes the conditions necessary for participation in the activity. External factors were travel support to and from the activity and unpretentious expectations. The internal factor was that the participants had sufficient stamina to complete the activity. The theme of benefits shows the gains that arose in connection with the participation in this group activity. This activity enriched their everyday lives by providing a break from the mundane and something to anticipate. Participants were seen and heard since there was someone to talk to and something to talk about resulting in the creation of new acquaintances. A feeling of being taken care of arose which was expressed through gratitude for being able to participate and feeling secure while participating. The result has been analyzed via Antonovsky’s salutogenic perspective and three conclusions have been drawn. The three themes have been identified as a process. The theme incentives has been shown to be a prerequisite for the remaining process and it has also been noted that the participants have a high sense of coherence. This knowledge can help elderly and those who support lonely elderly to take the step from loneliness to togetherness.

Introduktion  Fallolyckor är den vanligaste typen av olycka hos äldre personer och det finns behov av nya fallpreventiva åtgärder där fysisk träning med mobilapplikation är en möjlighet. Syftet med studien var att undersöka om träningsmängden påverkar effekten av ett års fallpreventiv träning med mobilapplikation för äldre personer i ordinärt boende mätt i funktionell benstyrka, upplevd balans och benstyrka samt fallrädsla och hälsorelaterad livskvalité hos äldre personer.  Metod  Deltagarna medverkade i ett större projekt där de under ett år erbjudits fallpreventiv träning med en mobilapplikation. Innan studiens start samt efter 12 månader besvarades en enkät som behandlade bland annat ett 30 sekunders uppresningstest för funktionell benstyrka, upplevd balans, upplevd benstyrka, fallrädsla och hälsorelaterad livskvalité. Vid 12 månader skattade deltagarna även sin genomsnittliga träningsmängd under de senaste tre månaderna. Deltagarna delades in i grupper efter träningsmängd; ingen träning (n=13), &lt;30 minuter (n=31), 30-59 minuter (n=13), ≥60 minuter (n=25). Effekten av träningen jämfördes mellan grupperna med hjälp av Kruskal–Wallis one-way analysis of variance. Resultat 82 deltagare inkluderades i denna studie, de hade en medelålder på 76 år, varav 72% var kvinnor. Gruppen som tränat ≥60 minuter hade signifikant förbättrad funktionell benstyrka samt upplevd benstyrka i dagsläget i jämförelse med hur den var för ett år sedan vid jämförelse med gruppen som tränat &lt;30 minuter. De som tränat ≥60 minuter visade även en signifikant förbättring i upplevd balans i dagsläget i jämförelse med ett år sedan gentemot gruppen som inte tränat alls samt gruppen som tränat &lt;30. Inga signifikanta gruppskillnader sågs i fallrädsla eller hälsorelaterad livskvalité. Konklusion Fallpreventiv träning som utförs ≥60 minuter i veckan ger signifikanta förbättringar i jämförelse med mindre träningsmängd gällande funktionell benstyrka samt upplevd balans och benstyrka i jämförelse med för ett år sedan.

By 2020, the coronavirus has spread worldwide and is classified as a pandemic. The purpose of thisstudy has been to, through the perspective of home care assistants, examine the significance of thesocial isolation that the Covid-19 pandemic has meant for older people regarding their mental health.It has thus been about the home care assistants' experiences of the elderly's strategies for dealing withthe recommended social isolation. The study was conducted by using a qualitative research methodthrough semi-structured interviews with home care assistants, who work with elderly people living intheir home. A thematic analysis of the collected material was made and four themes emerged from thecoding. The results showed that the home care assistants experienced a deteriorating mental healthduring the Covid-19 pandemic of the elderly people. This was shown, for example, in the form ofincreased anxiety and sleeping disorders. Furthermore the results showed how the elderly people usedtheir resilience to handle how the virus was affecting their every-day life. Also the result showed theimportance of social stimulation and activity among the elderly and that home care assistants have animportant role for some eldelry who have a limited social life.

Syftet med denna studie var att syntetisera äldre personers erfarenheter kring användning av digital teknik samt dess betydelse för äldres delaktighet i vardagen. Studien är en metasyntes som utfördes genom en systematisk sökning av kvalitativ vetenskaplig litteratur och dess analys. Litteratursökningen genomfördes i fyra databaser och resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som ingick i studien. Dataanalysen inleddes med en kvalitetsgranskning av artiklarna och avslutades med en syntes av datan som svarade på studiens syfte. Syntetisering ledde till 34 första nivåns teman samt tre andra nivåns teman; 1. Upplevd nytta och viljan av att använda digital teknik i äldres vardag. 2. Teknikens påverkan ger känsla av gemenskap och ökat stöd för delaktighet. 3. Upplevd begränsning och bristande vilja av användning av digital teknik. Andra nivåns teman lyftes upp och resulterade i två tredje nivåns teman; 1. Äldre entusiaster omfamnar teknikens möjligheter för känslan av trygghet och delaktighet i vardagen trots utmaningar kring dess användning. 2. Upplevelse av egna existensen i livet utanför teknikens värld och hinder för eller möjligheter till delaktighet i ett digitalt samhälle. Resultatet påvisade varierande erfarenheter av användning av digital teknik. Äldre personer lyfte upp stora möjligheter att engagera sig i samt att klara vissa vardagliga aktiviteter med hjälp av digital teknik. Positiva erfarenheter som dominerade i studierna var äldres möjlighet att kommunicera med vårdgivare och myndigheter samt att vara delaktig i sociala liv. Utöver detta visade sig att vissa äldre ansåg att digital teknik var onödig i deras liv, vilket berodde på brist på intresse eller svårigheter att hantera den. Att inte kunna eller att inte vilja hantera digital teknik har lett till upplevelse av utanförskap och minskad delaktighet i samhället. / The purpose of this study was to synthesize older people's experiences of using digital technology and its significance in their participation in everyday life. The study is a Meta-synthesis that was performed through a systematic search of qualitative scientific literature and it’s analysis. The literature search was conducted in four databases and resulted in twelve scientific articles that were included in the study. The data analysis began with a quality review of the articles and ended with a synthesis of the data that answered the purpose of the study. The synthesis led to 34 first-level themes as well as three second-level themes;            1. Perceived benefit and willingness to use digital technology in the everyday lives of the elderly, 2. The impact of technology provides a sense of community and increased support for participation, 3. Perceived limitation and unwillingness to use digital technology. Second level themes were highlighted and resulted in two third level themes; Older enthusiasts embrace the possibilities of technology for the feeling of security and participation in everyday life, despite the challenges surrounding its use. 2. Experience of one's own existence in life outside the world of technology and obstacles or opportunity to participate in a digital society. The results demonstrated varying experiences of using digital technology. Older people highlighted great opportunities to get involved in and to manage certain everyday activities with the help of digital technology. Despite functional limitations and physical barriers, there is potential to perform errands digitally. Positive experiences that dominated the studies were elderly's opportunity to communicate with healthcare providers and agencies but also opportunity to participation in their social life. In addition to this, it turned out that some older people felt that digital technology was unnecessary in their lives, which was due to lack of interest or difficulties in dealing with it. Not being able or unwilling to handle digital technology has led to the experience of exclusion and reduced participation in society.