Bakgrund: Äldre personer anses vara i åldrarna 65+ och ökar betydligt världen över. Tidigare studier visar att äldre personer har svårt att följa med i den tekniska utvecklingen samt har ett mindre intresse för tekniken. Kommunikation är den kontakt och det samspel som uppstår via språkliga signaler mellan människor och anses vara ett grundläggande mänskligt behov. IT inom vården är ett viktigt redskap för vårdpersonalen i deras arbete. E-hälsa innebär att ett digitalt verktyg används för att få information digitalt för att uppnå samt bibehålla hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers uppfattningar av att söka vård och hälsoinformation via internet. Metod: En kvantitativ enkätstudie i samarbete med SNAC-B. 887 enkäter skickades ut varav användes 302 till studien. Deltagarna var i åldrarna 60 år och äldre. Analys har gjorts via korstabeller och Chi2-test. Resultat: Resultatet baseras på 302 enkätformulär. Det fanns inga större skillnader angående att söka vård och hälsorelaterad information via internet relaterat till kön. Istället fanns det skillnad relaterat till ålder. Det är flest äldre personer i åldrarna 60–67 och 68–75 som använder sig av internet och e-legitimation. Äldre personer i åldrarna 76–82 och 83+ tycker det är svårt att hänga med då den tekniska utvecklingen går för snabbt fram. Ca 16% av deltagarna har någon gång bokat tid till läkare eller tandläkare via internet. Ca 15 % av deltagarna har tagit del av sin patientjournal via internet. Internetanvändning minskar i stigande ålder. Slutsats: Studien visar att äldre personer behöver mer kunskap och information om vård via internet. Dagens moderna teknik ökar i samhället och det är viktigt att sjukvården bejakar äldre personers brist på kunskap inom området och vara mer till hjälp. Denna kunskap har betydelse för sjuksköterskans utveckling med kärnkompetensen informatik. Mer kunskap, information och hjälp hade gett äldre personer mer inflytande i sin egen vård och hälsa.

Bakgrund: Ensamhet och social isolering är ett utbrett problem bland många äldre personer och kan bidra till hälsorisker och för tidig död. I takt med att befolkningen blir allt äldre förväntas ensamhet och social isolering öka vilket kommer att kräva större behov av vård och omsorg. Trots att sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal känner till de negativa effekterna av ensamhet och social isolering är det lågt prioriterat inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa hur äldre personer över 65 år upplever ensamhet och social isolering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med resultat från elva kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed och PsycINFO. Artiklarnas resultat färgkodades för att identifiera likheter och skillnader och som tematiserades i sex teman. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Känslor av ensamhet, Social ensamhet och brist på samhörighet, Förlust av partner och närstående, Fysiska hinder och förluster, Ensamhet kopplat till tid och rum och Ensamhet som en känsla av frihet. Äldres subjektiva upplevelse av ensamhet och social isolering är unik med en bred variation av känslor kopplade till olika livshändelser. Somliga uttryckte smärtsamma känslor som medförde lidande medan andra uppgav positiva känslor av frihet. Diskussion: Ensamhet och social isolering kan leda till allvarliga konsekvenser, det är därför viktigt att hälso- och sjukvården fångar upp utsatta äldre genom preventivt och hälsofrämjande arbete. Katie Erikssons teori om att lindra lidande har använts som en fördjupad del i resultatdiskussionen som stöd för sjuksköterskans arbete i att förstå och bemöta ensamma och socialt isolerade äldre personer. En holistisk människosyn är av betydelse för att lindra lidande samt att beakta de äldres grundläggande behov som är meningsfullhet och gemenskap. Sjuksköterskan har i sin profession ett ansvar att främja äldres hälsa och sociala behov vilket kan möjliggöras genom ökade kunskaper som kan införas i vården av äldre. / Background: Loneliness and social isolation are a widespread problem among older people and may contribute to bad health and premature death. As the population grow older loneliness and social isolation are expected to become an increasing problem in society and will require greater need for care. Although nurses and other healthcare professionals are aware of the negative effects of loneliness and social isolation it is low prioritized. Aim: The aim was to illustrate how older people over 65 years experiences loneliness and social isolation. Method: A literature review was performed with results from eleven qualitative articles collected from the databases CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed and PsycINFO. The results of the articles were color-coded to identify similarities and differences that were sorted into six themes. Results: The result showed six themes; Feelings of loneliness, Social loneliness and lack of affinity, Loss of partner and close relatives, Physical barriers and losses, Loneliness linked to time and space and Loneliness as a sense of freedom. Older people’s experiences of loneliness and social isolation is subjective and unique and wide-ranging emotionally linked to different life events. The older people expressed painful feelings and suffering while others stated positive feelings of freedom. Discussion: Since loneliness and social isolation can lead to serious consequences, it is important that the health care system identify older people at risk through preventive and health promotive work. Katie Eriksson's theory of relieving suffering has been used as an in-depth part of the performance discussion as support for the nurse's work in understanding and responding to lonely and socially isolated elderly people. A holistic view of humanity is of importance for alleviating suffering and for considering the basic needs of the elderly, which are meaningfulness and solidarity. The nurse responsibility is to prevent older people from bad health and social discomfort through realizing what knowledge is needed and how to apply it.

Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan för äldre personer ge en upplevelse av minskad autonomi, och förlust av förmågor/funktioner. Den äldre personen efterfrågar att få bli sedd av sjuksköterskan som autonom person och utifrån deras resurser Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: Metoden är en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Resultat: Sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdavdelning beskrevs i en övergripande kategori och med fyra kategorier. Den övergripande kategorin var att sjuksköterskor har olika förståelse för begreppet resurser. De fyra kategorierna var; möjligheter ges att låta den äldre personen göra det hen kan själv, arbetet med den äldre personens resurser bottnar i ett personcentrerat tankesätt, den äldre personens resurser kan vara dolda och den äldre personens resurser tas inte tillvara. Konklusion: Sjuksköterskor uppfattar frånvaro av arbetet med den äldre personens resurser trots teoretisk medvetenhet. Genom ett personcentrerat arbetssätt kan den äldre personens resurser tas tillvara. Att som sjuksköterska identifiera resurser är ett sätt att stärka den äldre personens hälsa och livskvalitet. / Background: Hospitalization can bestow a feeling of autonomy deprivation and loss of abilities for the elderly persons. The elderly person expects to be seen by the nurse as an autonomous person and have their individual assets identified. Purpose: Purpose is to describe the nurses´ perceptions of the work with elderly persons´s assets during inpatient stay at a Geriatric ward. Method: Method is qualitative interview study with a phenomenographic methodology. Results: Nurses’ perceptions of the work with elderly person’s assets during inpatient stay at a Geriatric ward can be described in an overriding category and four categories. The overriding category was nurses have different understanding for the term assets. The four categories were; possibilities given to let de elderly person do what him/herself can do, the work with the elderly persons assets is sprung from a person-centered mindset, the elderly persons assets can be hidden and the elderly persons assets is not taken at use. Conclusion: Nurses’ percept an absence of work with the elderly persons assets despite theoretical awareness. Thru a person-centered way of working can the elderly persons assets be taken care of. As a nurse identify assets is a way of strengthen the elderly persons health and quality of life.

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva. Exklusionskriteriet var personer som bodde på demensavdelningen. Observationerna genomfördes på ett servicehem i Växjö kommun. Syftet med studien är att undersöka frekvensen och formen av fysisk aktivitet hos rullstolsburna personer som lever på servicehem.</p>

The purpose of this study was to investigate a nursing home for people who were previously homeless. The study was based on a case study done on the nursing home Gamlebo. The fol-lowing questions were asked, (1) What conditions apply for the job? (2) How is work carried out ? (3) What are the needs of the residents at Gamlebo? (4) What distinguishes Gamlebo from other nursing homes for older people? A qualitative approach was used along with semi-structured interviews. The theory was made with standard theory. The results showed that the staff at Gamlebo had the potential to work through clear guide-lines that took into account the residents' individual needs. Work was conducted with individ-ual solutions and most importantly a good treatment. A good treatment was according to the staff crucial when working with the residents. The residents were characterized by their homelessness and had a distrust of society. To create trust towards the residents was therefore crucial and to wait out the residents own will. What distinguishes Gamlebo from other tradi-tional nursing homes is that the staff has the expertise and experience to meet older people who have been homeless in their own terms.

Bakgrund: Idag lever äldre iranier med sin kultur- och tradition bakom sig i det svenska samhället. De blir oftast beroende av vårdpersonalen på grund av nedsatt kroppsfunktion. Bemötandet bör ses som något centralt i strävan mot att ge en god vård för att höja livskvaliteten. Syfte: Syftet är att beskriva hur äldre iranier upplevde att flytta ett iranskt särskilt boende och vårdpersonalens bemötande. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerad samt öppna frågor mellan två kvinnor och två män med iranskbakgrund mellan 78 och 92 år i ett persiskt äldreboende. Resultat: I analysen framkom olika positivt och negativt faktorer som påverkar deltagarnas välbefinnande. Under analysen framkom " Upplevelse av värdigt bemötand och kräkningar" som huvudteman. Det skapades två teman; upplevelse av att flytta till det iranska äldreboendet och upplevelse av personalens bemötande. Under varje tema framkom också några subteman. Diskussion: Det var en stor omställning för deltagarna att lämna Iran, ha svenska språksvårighet, vara utanförskap, åldras, bli sjuka, vara inaktiva, beroende och sedan blev tvungna att flytta till ett särskilt boende. Upplevelse av sorg över att bli ensamma och isolerade, och behov av att känna sig trygga illustrerades. God miljö saknades inte men deras behov av bli respekterad och ha samtal med persisktalande personaler var stort. Slutsats: Det var inte essentiellt att vårdpersonalen var persisktalande. En del av persisktalande vårdpersonal behöver olika utbildningar för att kunna se boende iraniers helhet. Bemötande är någonting som vårdpersonal via kroppsspråket och beteende visar och den äldre personen förstår. / Background: Today, living elderly Iranians with their culture and tradition in the Swedish community. They often become dependent on caregivers because of impaired body function. The response should be seen as central in the quest to provide good health care to improve of life. Aim: The aim is to describe how older Iranians experienced about to move an Iranian especially nursing homes and health care staff encounter/attitude. Method: This study is qualitative study using semi-structured and open questions between two women and two men with Iranians background between 78 and 92 years old in a Persian nursing home. Results: The analysis revealed various positive and negative factors affecting the participants the health. During the analysis revealed "Experience the dignity treatment and vomiting" as the main theme. It was created two themes: The experience of moving to housing for the Iranian elderly and experience of the health care encounter. In each theme was also found in some sub-themes. Discussion: There was a big factor for participants to leave Iran, have Swedish language difficulty, be exclusion, aging, getting sick, being inactive, dependent and then had to move to a particular nursing home. Experience of sadness about becoming feeling isolated and lonely, and ness to feel safe illustrated. Good environment were not lacking, but their need to be respected and to have conversations with Persian speaking of nursing staff were great/big. Conclusion: It was not essential that health nursing staff were Persian speaking. Some of Persians peaking health professionals need different training to be able to see the residents Iranians whole. Treatment is something that a healthcare professional through the body language and behavior shows and the older person understands.

Previous research indicates that elderly people want to be independent and have the opportunity to stay in their own homes for as long as possible despite chronic disease. The district nurse can, by promoting the persons ability to self-management, create conditions for the elderly to be able to live at home. In this study, a conceptual analysis of self-management was done. Self-management is a term that has no clear definition and is under development. There is no matching swedish word. The purpose was to illustrate how self-management is used in relation to elderly people living with chronic disease. The study has an inductive approach. The method is based on Rodgers' evolutionary concept analysis, a valid method for developing knowledge in nursing science. The result shows that self-management in relation to elderly people with chronic disease can imply both benefits and risks. The benefits can be increased confidence in their own ability as well as increased knowledge about the disease. The risks may be loneliness and anxiety. In summary, the study shows that research should focus on how the district nurse can contribute knowledge in order for older people to adopt self-management, but also the importance of including the negative aspects that self-management can cause. / Tidigare forskning indikerar att äldre personer vill vara självständiga och ha möjlighet att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt trots kronisk sjukdom. Distriktssköterskan kan genom att främja personens förmåga till self-management skapa förutsättningar för att de äldre ska kunna klara sig hemma. Studien genomfördes som en begreppsanalys av self-management. Self-management är ett begrepp som inte har någon entydig definition och som är under utveckling. Det finns inte något motsvarande svenskt ord. Syftet var att belysa hur self-management används i relation till äldre personer som lever med kronisk sjukdom. Studien har en induktiv ansats. Metoden utgår från Rodgers evolutionära begreppsanalys, en metod för att utveckla kunskap inom omvårdnadsforskningen. Resultatet visar att selfmanagement i relation till äldre personer med kronisk sjukdom kan innebära både förtjänster och risker. Förtjänsterna kan vara en ökad tilltro till den egna förmågan samt ökad kunskap om sjukdomen. Riskerna kan vara ensamhet och ångest. Sammanfattningsvis så visar studien att forskningen framöver bör fokusera på hur distriktssköterskan kan bidra med kunskap för att äldre personer ska kunna anta selfmanagement. Det är viktigt att även inkludera de negativa aspekter som selfmanagement kan medföra.

Överrapportering mellan vårdpersonal som arbetar skift utförs vanligtvis bakom, stängda dörrar på en expedition. Samhället idag kräver att vårdarbetet ska vara mer förebyggande och personcentrerat från att tidigare varit sjukdomscentrerad. Detta förutsätter en ökad delaktighet hos personen som vårdas där bland annat personberättelsen är en viktig del i informationsutbytet.  Bedsiderapportering har införts för att öka den äldres deltagande och innebär att den dagliga rapporteringen sker tillsammans med den äldre personen vid hens sängkant. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av bedsiderapport vid vård av äldre. En fokusgruppsstudie genomfördes där sjuksköterskor på en medicinavdelning i södra Sverige medverkade. Totalt genomfördes tre fokusintervjuer med totalt tio sjuksköterskor, som analyserades med kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att sjuksköterskorna uppskattar grundtanken med överrapportering med bedside, men att det har förekommit problem med brist på förståelse från ledningen samt avsaknad av rutiner för vissa moment under bedsiderapporteringen. Fördelar som har setts är att patienter har varit mer delaktiga och flera sjuksköterskor har upplevt att det har varit skönt att möta personerna med dåligt allmäntillstånd redan under rapporteringen. Problem som uppkommit vid bedsiderapportering har varit när patienten har varit nedsatt kognitivt eller kommunikationsproblem uppstått. Vidare studier bör göras hur de äldre upplever bedsiderapportering. / Over-reporting between healthcare personnel has previously been carried out behind closed doors at an expedition.  Society today requires that health work should be more preventative and person-centred from previously disease-centered. This calls for an increased participation of the person being cared for, where they’re personal story is an vital part in the exchange of information.  Bedside reporting has been introduced to increase the participation of older people and means that the daily reporting takes place together with the elderly person at his/her bedside. The aim of the study was to describe the nurse’s experiences of bedside reporting in the care of elderly. A focus group study was conducted where ten nurses on a medical department in southern Sweden participated. In total three interviews were conducted which were analyzed with qualitative inductive content analysis. The results shows that the nurses appreciate the basic idea of over-reporting of bedside, but that there have been problems during the implementation. Benefits that have been seen is that patients have been more involved and several nurses have experienced that it is good to meet the patients with poor general condition already during bedside reporting. Problems that arose while conducting bedside reporting where when the patient had impaired cognition or communications problem occurred. Further studies should be made on how older people experience bedside reporting.

Bakgrund: Äldre personer lever längre och blir öppnare om sina sexuella liv och behov. Studier har visat att sjuksköterskor tycker att det är deras ansvar att agera i frågor om sexualitet från äldre personer men att det brister i kunskaper, tid, stöd och positiva handlingskomponenter. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors bemötande kring äldre personers sexuella liv samt vilka handlingskomponenter sjuksköterskor använder kring sexuella frågor. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databassökning gjordes i CINAHL, PubMed, PsycInfo och Google Scholar. Resultat: Fyra teman identifierades där sjuksköterskor med mer kunskaper och utbildning kände att de hade lättare att finna handlingskomponenter i sexuella frågor med äldre personer. Trots kortare utbildningar av sjuksköterskor om äldre personers sexuella liv så förbättrades sjuksköterskornas handlingskomponenter. Chefer och ledning sökte efter lämpliga riktlinjer och policyer för att hjälpa sjuksköterskor och äldre personer i sexuella frågor. Slutsats : Sjuksköterskor behöver mer utbildning för att kunna hantera detta ämne och utveckla positiva handlingskomponenter då de ofta känner oro att samtala kring äldre personers sexuella liv samt att de behöver ett större stöd från chefer med flera. Riktlinjer och policy som behandlar frågor gällande sexualitet och ansvar hos den äldre personen är att önska från chefer och högre instanser. / Background : Older persons live longer and become more open about their sexual lives and needs. Studies have shown that nurses feel that it´s their responsibility to act on questions about older persons sexuality but that they lack knowledge, time, support and positive components of effect. Aim: the aim was to compile the knowledge about nurses treatment among older persons sexual lives and what components of effect nurses use in sexual issues. Methods: The study was conducted as a literature review. The database´s used for the search was CINAHL, PubMed, PsycInfo and Google Scholar. Results : Nurses with more education felt that it was easier to act regarding questions of sexuality with the older persons. Nurses components of effect was improved even though short educations where held in this topic. The managements sought suitable guidance and policies to help nurses and older persons in sexual issues. Conclusion: Nurses need more education to be able to manage this topic and to develop positive components of effect due to feelings of unease to talk about older persons sexual lives and that they need more support from the management etcetera. Guidance’s from higher authorities are sought after regarding sexuality and responsibility to the older person.

No description available.