Problemformulering: Äldre invandrare är en växande grupp i vårt samhälle. Äldre emigrerar till Sverige på grund av olika skäl, bland annat för krig, kärlek, ekonomiska förutsättningar eller för att vara nära sina anhöriga. Äldre invandrare har alla specifika upplevelser samt erfarenheter, vi finner det båda relevant och intressant att undersöka hur äldre invandrare ser sin integration i samhället. Syftet: med denna undersökning är hur äldre invandare ser sin integration i samhället och hur pass delaktig man är. Metoden: i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Det är sju intervjuer och alla är äldre invandrare. Resultat: vissa av respondenterna känner sig integrerade och delaktiga i samhället medan andra respondenter känner sig utanför och några känner sig isolerade. Teorier som kopplas till empirin är kommunikation och det salutogenetiska perspektivet.Nyckelord: Äldre invandrare, integration, socialt nätverk / Problem: Elderly immigrants are a growing group in our society. Elderly immigrate to Sweden for different reason like war, love, and economic conditions or to be near their families. Elderly immigrants have different and special experiences we find it both relevant and interesting to explore how elderly immigrants see their integration into society. The aim: this study is how elderly immigrants see their integration in the community and how involved they are. Method: the method in this study is selected interviews. A total of seven elderly immigrants have been interviewed. Result: some of the respondents feel integrated and involved in the community while others respondents feel left out and some feel isolated. Theories which is connected to the empirical data is communication and the salutogenesis perspective.Keywords: Elderly immigrants, integration, social network

Syftet med denna studie var att beskriva munstatus, nutritionsstatus, kognitionstatus, antal läkemedel, ålder, kön och boendeform hos äldre patienter vid inskrivning på en ortopedavdelning i Kristianstad. Studien utfördes som en tvärsnittstudie, med data inhämtad från en då pågående studie på Kristianstads Centralsjukhus.Resultatet påvisade en bristande munhygien hos deltagarna. Studiens slutsats är att det finns en utbredd munhälsoproblematik hos en grupp inom den äldre befolkningen och att fortsatt forskning krävs för att identifiera orsakssamband och utveckla ett hälsofrämjande arbetssätt.

Bakgrund: Samhällets snabba digitalisering har ställt många äldre i ett digitalt utanförskap. Samtidigt som ensamhet är ett växande samhällsproblem, särskilt för äldre individer. Ofrivillig ensamhet kan i längden ge både fysiska och psykiska konsekvenser som förhöjd risk för hjärtinfarkt, stroke, demens och depression. En del i sjuksköterskans arbetsuppgift är att verka för att patienter inte upplever ett digitalt utanförskap. Samt att identifiera ensamhet som en riskfaktor för försämrad hälsa och uppmuntra patienten att bryta ensamheten.  Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan bristande internetanvändning och ensamhet hos äldre individer. Metod: Metoden i studien är en kvantitativ deskriptiv studie som bygger på SNAC-B´s material. Urvalet i studien är från SNAC-B´s deltagarlistor i Blekinge och är ett representativt urval ur befolkningen med personer över 60 år. Datan analyserades i SPSS, version 26 där variablerna formades till korstabeller.  Resultat: I resultatet framkom det att äldre äldre (80+) oftare besväras av ensamhet än yngre äldre (60-78). Det framgår även att individer som använder internet är besvärade av ensamhet i mindre utsträckning än individer som inte använder internet. Slutsats: Slutligen kan studien inte fastslå ett direkt samband mellan internetanvändning och ensamhet. Men studien kan utläsa att de individer som använder internet är mindre ensamma än individer som inte använder internet.

Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal definierar och förhåller sig till försummelse av äldre hemtjänstmottagare (65+), som orsakats av deras anhöriga. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes i en kommun i mellersta Sverige. Respondenterna var undersköterskor inom hemtjänst med erfarenhet av försummade äldre. Data har analyserats genom teorier om ålderism och handlingsutrymme. Resultatet visar att hemtjänsten upplever att de lägger märke till att äldre hemtjänstmottagare försummas av anhöriga men att upptäckten kan dröja beroende på vilken insats som hemtjänsten ska utföra. Diskussion förs om var i organisationen ansvar att upptäcka försummelse bör ligga. Hemtjänstpersonalen bör även få utbildning, rutiner och mer resurser inom området försummelse. En slutsats är att hemtjänstpersonalens givna handlingsutrymme är litet gällande hantering av äldre hemtjänstmottagare som försummas av anhöriga.

No description available.

Socialstyrelsen har konstaterat att äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område, trots att många äldre drabbas av psykiska besvär, och efterlyser behandlingsalternativ till medicinering. Man konstaterar samtidigt att det saknas undersökningar av effekten av psykoterapi för personer i högre åldrar, något som delvis kan bero på att många studier har en åldersgräns på 75 år. Tidigare studier visar också att psykoterapeuter föredrar att ta emot yngre patienter i psykoterapeutisk behandling. Studien är en beskrivning av några psykoterapeuters upplevelser av det psykoterapeutiska arbetet med personer som är 75 år och äldre. Sju psykoterapeuter intervjuades i denna kvalitativa undersökning där datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Det som upplevs vara vanligast förekommande tema för denna åldersgrupp är förluster och skam kopplat till detta. Det finns många tankar som rör det existentiella men samtal som rör den egna döden tycks förekomma i väldigt begränsad utsträckning. Det framkommer också att samtliga psykoterapeuter i studien ser behovet och nyttan med psykoterapi för äldre men att det oftast handlar om mycket korta terapier, mellan en till tio gånger. / The National Board of Health and Welfare has found that older peoples mental health is a neglected area, despite the fact that many older people suffer from mental health problems and calls for alternative treatment to medication. It also notes that there are no studies of the efficacy of psychotherapy for people at older ages, which may partly be due to the fact that many studies have an age limit of 75 years. Previous studies also show that psychotherapists prefer to receive younger clients in the psychotherapeutic treatment. The study is a description of some therapists experiences of psychotherapeutic work with people who are 75 years and older. Seven psychotherapists interviewed in this qualitative study in which data collection was done through semi-structured interviews were analyzed by thematic analysis. What is perceived to be more predominant theme for this age group is loss and shame attached to loss. There are many thoughts concerning the existential issues but topic concerning their own dead seems to occur to a very limited extent. It also emerges that all therapists in the study sees the need and usefulness of psychotherapy for older people but it usually involves very short therapies, between one to ten times.

Bakgrund: Äldre personer i särskilt boende anses vara de mest sårbara i samhället och livskvalitet har i tidigare studier visats skilja åt, gällande ålder och kön. Med en ökande befolkning i relation till de minskade platserna i särskilt boende är det viktigt att kontinuerligt studera äldres livskvalitet och om det råder skillnad gällande ålder och kön. Mer kunskap om detta ämne kan hjälpa sjuksköterskan att utforma en mer personcentrerad omvårdnad som främjar livskvalitet i särskilt boende. Syfte: Syftet med studien var att undersöka livskvalitet avseende yngre-äldre och äldre-äldre samt kön bland personer i särskilt boende. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och analytisk statistik för att beskriva samband och förekomst. Studien var baserad på redan inhämtat material från den longitudinella studien Swedish National Study on Aging and Care i Blekinge. 537 personer i åldrarna 62–104 år inkluderandes. Mätinstrumentet Quality of Life in Late-Stage Dementia användes för skattning av livskvalitet. Resultat: Studiens resultat visade på signifikant skillnad i livskvalitet mellan grupperna yngre-äldre och äldre-äldre. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors livskvalité. Vissa enstaka frågor visade signifikant skillnad mellan män och kvinnor även om det totala resultatet inte gjorde det, exempelvis frågor gällande fysisk beröring/kroppskontakt och om personen tycker om att umgås med andra. Slutsats: Resultatet visade att det fanns viss signifikant skillnad gällande livskvalitet i särskilt boende, men det behövs vidare forskning då livskvalitet är ett svårstuderat och föränderligt fenomen. Genom att anpassa omvårdnaden utifrån varje enskild persons behov, som i vissa fall skiljer sig åt, blir omvårdnaden i särskilt boende mer personcentrerad. Detta möjliggör att de äldre personerna i särskilt boende kan erhålla hög livskvalitet, oavsett ålder eller kön.

Bakgrund: Medelåldern och antal äldre i Sverige ökar. En vanligt förekommande sjukdom hos äldre är demens och många dementa bor på särskilda boenden. Ett särskilt boende bör erbjuda trygghet och ett meningsfullt innehåll som tillfredsställer de äldres individuella behov. Många äldre på särskilda boenden känner sig ensamma och anser att personalen inte alltid har tid för att hålla dem sällskap. Vårdhunden har tidigare visat sig vara tröstingivande samt kunna förmedla engagemang och känsla av närvaro till den äldre.Syfte: Syftet var att undersöka hur vårdhundar kan påverka äldres hälsa på särskilda boenden. Metod: En systematisk litteraturstudie med tolv kvantitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån en checklista för kvantitativa artiklar. Därefter analyserades artiklarna var för sig av författarna och sedan tillsammans. Resultat: Överlag hade vårdhunden positiva effekter på hälsan hos äldre på särskilda boenden. Vårdhunden gav en positiv effekt hos de äldres ADL-förmåga och bidrog till bättre mobilisering. Vårdhunden hade också effekt på depressiva symtom och apati, samt ökade den sociala interaktionen hos de äldre. De äldre fick även förbättrad livskvalitet, kände sig mindre ensamma och återupplevde gamla minnen. Hos dementa förbättrades den kognitiva funktionen, de fick en ökad samarbetsförmåga och var mindre agiterade. Vissa dementa fick dock en ökad verbal agitation efter mötena med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden hade många goda effekter på de äldres hälsa. Trots detta observerades vissa negativa effekter hos en del dementa. Det är därför viktigt att ha i åtanke att behandling med vårdhund inte passar alla äldre på särskilda boenden och att sjuksköterskan kan avgöra vilka äldre som är lämpliga för denna form av behandling.

Bakgrund: Den äldre befolkningen i världen ökar och med den ökar även den psykiska ohälsan, där depression är en av de vanligaste neurologiska funktionsnedsättningarna hos äldre personer. Det har visat sig att kunskap om depression hos äldre personer är bristfällig inom sjukvården och att många äldre personer aldrig blir diagnostiserade och aldrig får adekvat hjälp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre personers upplevelser av depression. Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats sammanställdes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att sedan utgöra litteraturstudiens resultat. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet visade att äldre personer med depression upplevde förändring i upplevelsen av sig själv, både kroppslig förändring och en förändrad självbild. Negativa känslor framträdde såsom upplevelser av ensamhet, rädsla och självförakt. Sociala aspekter som framkom innefattade bland annat en rädsla av att bli beroende av andra och känslor inför omvärldens syn på depression. Existentiella aspekter framträdde som tankar och minnen, hopplöshet och funderingar kring meningen med livet. Konklusion: Olika faktorer har betydelse för äldre personers upplevelser av depression och det behövs mer kunskap hos vårdpersonal inom området. Ökad kunskap kring depression hos äldre personer behövs för att inom sjukvården kunna förebygga, identifiera symtom och behandla sjukdomen. / Background: The elderly population is increasing worldwide and with it comes an increase in mental illness, where depression is one of the most common neurological functional limitation in older persons. It has been shown that knowledge about depression in older persons is deficient in health care and that many older persons are never diagnosed and never receives adequate help. Aim: The purpose of the study was to explore older person’s experiences of depression. Method: Eight articles with qualitative approach were compiled and analyzed using qualitative content analysis to provide the result of the literature study. Article search was performed in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Result: The result showed that older persons with depression experienced a change in the perception of self, both a physical change and a change in self-image. Negative emotions appeared such as experiences of loneliness, fear and self-contempt. Social aspects that emerged included among others a fear of becoming dependent on others and the surrounding world’s view of depression. Existential aspects appeared as thoughts and memories, hopelessness and thoughts about the meaning of life. Conclusion: Many different factors are important to older person’s experiences of depression and more knowledge in the field is needed among health care professionals. Increased knowledge about depression in elderly persons is needed in health care to be able to prevent, identify symptoms and treat the disease.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera tjänstemäns resonemang kring webbkameratillsyn inom hemtjänsten. Det vetenskapliga problemet som denna uppsats önskar belysa är den utmaning som den kommunala hemtjänsten sannolikt kommer att ställas inför i framtiden med tanke på den demografiska utvecklingen. Denna uppsats bygger på data inhämtad från sex informanter från fyra olika kommuner i Sverige. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer som genomfördes på plats och via telefon. Resultatet visar på att informanterna ser positivt på insatsen och ser få utmaningar med webbkameratillsyn. De positiva aspekterna informanterna belyste innefattas bland annat av förbättrad sömnkvalitet hos brukaren, mindre integritetskränkande än ett ordinärt tillsynsbesök, minskad miljöpåverkan och högre kvalité i omsorgen.