This licentiate thesis is based on the growing interest in Swedish elderly care. The aim of this thesis is to investigate what generates satisfaction with elderly care among older persons. The dominant ideology in both privately and publically run elderly care is individualized care, also called person-centered care, which holds the older person’s satisfaction as one of the main quality indicators. The proportion of older people is increasing and to maintain high levels of satisfaction with elderly care will require more knowledge. Data from the National Board of Health and Welfare’s (2012) nationwide survey on seniors’ experiences with elderly care was collected. Statistical analyses of this sample formed the basis for the results of the thesis and were reported in two papers. Study I used Donabedian’s (1988) model of quality of care in terms of structure, process, and outcome, and all municipal units in Sweden were included (N = 324). The results showed that structural variables (i.e. budget, staff, and training level) have minimal or no relationships with older persons’ satisfaction with care, while process variables (i.e. experiences of respect, information, and influence) have strong relationships with satisfaction with care. Study II made use of the long-standing person versus situation- model in social psychology, and was analyzed on an individual level (N = 95,000). The results showed that care process factors (i.e. experiences of treatment, safeness, staff- and time-availability) had a stronger relationship, than individual factors (i.e. health, anxiety, and loneliness) with satisfaction with care. The results also showed that older persons with home care generally felt better treated than older persons in nursing homes, but also felt less safe. Mediational analyses, based on this comprehensive elderly data, suggest that the individual aging condition of loneliness can be countered by providing safeness and treatment, resulting in high satisfaction with care. In conclusion, satisfaction with elderly care in Sweden today can largely be explained from a psychological perspective by the older persons’ perception of the care process, not by the amount of structural resources or the conditions of the aging persons. These findings could help facilitate the future quality development in municipalities and care organizations.

Bakgrund: Personcentrerad vård handlar om att sätta personen i fokus, uppmuntra till delaktighet och självbestämmande samt utgå från personens behov. För detta krävs rätt förutsättningar, vårdmiljö och personcentrerade processer. Teamarbete skapar goda möjligheter för vårdpersonal och patienter. En åldrande befolkning innebär utmaningar för äldreomsorgen och behovet av vård- och omsorgsutbildad personal ökar. Syfte: Syftet var att utifrån ett vårdpersonalperspektiv utforska förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts. Instrumentet Person-Centered Care Assessment Tool (P-CAT) användes. Data analyserades med analytisk statistik. Resultat: Totalt svarade 46 personer på enkäten. Baserat på P-CAT rapporterades förekomsten av personcentrerad vård vara hög. Deltagare med gymnasium/folkhögskola som högst avslutade utbildning upplevde högre personcentrerad vård än de som gått högskola. Vårdpersonal med vidareutbildning upplevde inte högre personcentrerad vård. Ingen skillnad i upplevd personcentrerad vård påvisades mellan vårdpersonal som arbetade på demensboende och personal som inte arbetade på demensboende. Antal år inom vård och omsorg var inte associerat med grad av personcentrering. Slutsats: Möjlighet till utveckling fanns inom organisation och miljö. Utbildningsinsatser bör följas upp och stödjas. Resultatet kan bidra till underlag för vidare diskussion inom verksamheten

Bakgrund: Allt eftersom demenssjukdomen fortskrider får många patienter svårigheter att äta på grund av utvecklade kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. Problem: Patienter med demenssjukdom löper därför risk för undernäring och försämrad hälsa då deras tillstånd i förlängningen leder till måltidsrelaterade svårigheter. Kunskaper om hur måltidsmiljön kan främjas vid demenssjukdom blir därför viktig i omvårdnadsarbetet då det i vårdandet av personer med olika demenssjukdomar kan skapa förutsättningar för en god nutrition och ökat välbefinnande. Syfte: Är att skapa en översikt över hur vårdare kan främja måltidsmiljön för patienter med demenssjukdom på äldreboende. Metod: Allmän litteraturöversikt varav åtta artiklar är kvantitativa, fyra är kvalitativa och en av mixad metod. Resultat: Mynnade ut i tre kategorier: stöd, atmosfär och fysisk miljö. Patientens funktionella förmåga samt koncentrationsförmåga kan öka och oro kan minska om vårdare skapar en hemtrevlig miljö och är närvarande vid måltider. Slutsatser: Vårdaren har en central roll i att främja måltidsmiljön. Att vara närvarande vid mötet med patienter under måltider, se varje enskild patient och anpassa måltidsstöd efter patientens behov kan leda till ökat mat- och vätskeintag, ökad funktionell förmåga och minska ett matningsberoende.

Bakgrund: I tidigare forskning framgår det att sjuksköterskor upplever att det finns en brist av tid för att kunna ge äldre personer den omvårdnad han eller hon är i behov av. Det framgår även att många äldre personer är tvungna att flytta in på ett äldreboende på grund av försämrad hälsa. Anhöriga förväntar sig även att de äldre personernas vård planeras i enlighet med deras preferens och självständighet. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva på ett äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt som består av en beskrivande syntes, där elva kvalitativa artiklar användes till analysen. Resultat: De äldre personerna upplevde att det var svårt att anpassa sig till livet på äldreboendet och strävade efter att finna en acceptans, de upplevde även att de förlorade sin frihet när de blev beroende av andra för hjälp. För att kunna få en meningsfull vardag upplevde de äldre att de behövde goda relationer och givande aktiviteter. Slutsats: För att de äldre personerna ska kunna trivas behövs de ses som individer med unika behov och problem. Den äldre personen är i behov av trygga och stabila relationer till både vårdpersonal och anhörig. / Background: Previous research shows that the nurse feels that there is a lack of time to be able to give the elderly person the care he or she needs. It also appears that many elderly people are forced to move into a nursing home due to deteriorating health. Relatives also expect the elderly person's care to be planned in accordance with their preference and independence. Aim: To describe older people’s experience of living in a nursing home.   Method: A systematic literature study consisting of a descriptive synthesis, in which eleven qualitative articles were used for the analysis. Result: The elderly people found it difficult to adapt to life in the nursing home and struggled to find acceptance, they also felt that they lost their freedom when they became dependent on others for help. In order to have a meaningful everyday life, the elderly felt that they needed good relationships and rewarding activities. Conclusion: In order for the older people to be able to thrive, they need to be seen as individuals with unique needs and problems. The elderly person is in need of safe and stable relationships with both care staff and relatives.

I denna rapport har möjligheten av gemensamma lokaler för förskola och boende för äldre undersökts. Sverige har idag stora utmaningar när det kommer till att bemöta behovet av ändamålsenliga bostäder för de äldre. Liknande utmaningar gäller även läromiljöer för barn. Syftet med undersökningen är att tydliggöra förutsättningar för samordning av rumsfunktioner och yttre markanvändning. Ambitionen är att kunna presentera ett förslag på ett koncept som kan vara hållbart för miljö, ekonomi och framtida generationer. För ökad kunskap om möjligheterna kring förskoleverksamhet och boende för äldre med gemensamma lokaler har framförallt intervjuer och inläsning av så kallade funktionsprogram använts. I Umeå kommun finns två samverkanshus som kallas Nordstjärnan och Lundagård. Dessa är de två första generationskoncept med gemensamma lokaler för förskola och boende för äldre i Sverige som tagits i bruk, fler är under projektering och byggnation. Personer med olika profession har intervjuats för att ge en klarare bild över möjligheterna och förutsättningarna med ett samverkanshus. Intervjuerna visar på att det finns mycket att vinna i projekt som dessa och samtliga respondenter rekommenderar varmt byggnation av fler generationskoncept. Risker med samverkanshus har tagits i beaktande gällande lokalanvändning och åldersgruppernas olika behov. Undersökningen resulterar i tydliggörande kring vilka rumsfunktioner och yttre markanvändning som kan vara gemensam. Vilket skulle kunna vara ateljé, bibliotek och samtliga utrymmen för personal och utemiljön. Aspekten för social hållbarhet, likväl som den för ekonomi och miljö vävs in i nästa generations samhällsbyggande. / In this report, the possibility of common premises for preschool and housing for the elderly has been investigated. Today, Sweden has great challenges regarding meeting the need for suitable housing for the elderly. Similar challenges also exist for learning environments for children. The purpose of the study is to clarify the conditions for coordination of room functions and external land use. The ambition is to be able to present a proposal for a concept that can be sustainable for the environment, economy, and future generations. In order to gain more knowledge about the possibilities of preschool activities and housing for the elderly with shared premises, in particular interviews and reading of so-called functional programs have been used. In Umeå municipality, there are two cooperative houses called Nordstjärnan and Lundagård. These are the two first generation concepts with shared premises for preschool and housing for the elderly in Sweden that have been put into use, more are under planning and construction. People with different professions have been interviewed to give a clear picture of the possibilities and conditions of a collaboration house. The interviews show that there is much to be gained in projects like these and all respondents strongly recommend building more multi-generational concepts. Risks with co-operative houses have been taken into account regarding local use and the age groups different needs for these. The survey results in clarification about which room functions and external land use can be common. Which could be the studio, library, and all the spaces for staff and the outdoor environment. The aspect of social sustainability, as well as that of economics and the environment, are woven into the next generation of community building.

När personen inte längre klarar av att bo i det egna hemmet har kommunerna ansvar att verka för att äldre ska få leva och bo självständigt och under trygga förhållanden, där äldre har ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra. Arbetsterapeuten utgår från vad som är av betydelse för varje enskild person för att stödja och möjliggöra att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet. När den äldre får möjlighet att vara aktiv i sin vardag och att leva ett meningsfullt liv kan det främja till att behålla självständighet längre vilket kan bidra till en bättre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet för äldre som bor på särskilt boende. Metod: Semistrukturerade intervjuer valdes för att samla in data som sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällman Graneheim (2017). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som innehåller två underkategorier var. Huvudkategorin; Den äldres värld är centralt för aktivitet har underkategorierna; Erhålla kunskap om personen och Den äldre i centrum. Huvudkategorin; Miljön hindrar och möjliggör har underkategorierna Fysisk miljö och Social miljö samt huvudkategorin Utmaningar att möjliggöra aktivitet har underkategorierna; Förmedla vikten av delaktighet i aktivitet till andra och Faktorer i verksamheten som arbetsterapeuten har svårt att påverka. Slutsats: Arbetsterapeuten har en viktig roll för att främja äldres delaktighet på särskilt boende, men arbetsterapeutens kompetens behöver synliggöras för andra så att arbetsterapeuterna blir en naturlig del av verksamheten. / When the person is no longer able to live in their own home, the municipalities have aresponsibility for the elderly to live and live independently and in safe ratio, where the elderlyhave an active and meaningful life together with others. The occupational therapist focuses onthe person's point of view on what is important for each individual to support and enable them toperform activities in daily life in later years. When the elderly are given the opportunity to beactive in their everyday lives and to live a meaningful life, it can promote maintainingindependence, which can contribute to a better quality of life. The aim of this study was tohighlight occupational therapists' experiences of promoting participation in activities for theelderly who live in nursing homes. Method: Semi-structured interviews were chosen to collectdata which were then analyzed on the basis of a qualitative content analysis according toLundman and Hällman Graneheim (2017). Results: The analysis resulted in three maincategories containing two subcategories each. The main category The world of the elderly iscentral to activity, the subcategories Gain knowledge about the person and the elderly in thecenter. The main category Environment hinders and enables the subcategories Physicalenvironment and Social environment and the main category Challenges to enable activity, thesubcategories Convey the importance of participation in activity to others and Factors within theorganization that the occupational therapist has difficulty influencing. Conclusion: Theoccupational therapist has an important role in promoting the participation of the elderly innursing homes but the occupational therapist's competence needs to be made visible to others toenable occupational therapists to become a natural part of the organization.

Projektet startade som en reflektion av kontexten. Kvarteret Domherren är en värdig plats som bör hantera ett program som uppskattar den, och som tar tillvara på platsens alla kvaliteter. Kvarterets plats i sin omgivning bjuder in till ett dynamiskt rörelsemönster på gatuplan, och med det uppstår bra förutsättningar för offentliga platser med sociala interaktioner. Genom att integrera olika generationer i byggnaden, och låta dem dela på ett spektra av olika funktioner, från fundamentala till frivillliga, väcks tanken att vi är mer lika än vad vi förut trott. Eller kanske lika olika som vi kan vara med våra jämngamla. Först gynnas de som bor i huset, men som allt annat idag sprids det snabbt ut i samhället. Man gör inte längre en god gärning, man lever det livet. Det börjar med ett leende i trapphuset och en hjälpande hand med matkassarna och fortsätter till att man uppdaterar sin blogg med ett recept på hur man lägger in gurka och utan att reflektera ställer man sig upp för någon på bussen. Allas värde belyses när kunskaper blandas och nya resultat framträder. Synergiska resultat som skapar effekter som omöjligen hade kunnat uppstå utan de kvaliteter som olika tidsåldrar gett oss.

The purpose of our thesis is to shed light on how the work to meet the psychosocial needs of the elderly is organized in the palliative care in elderly care, and what role and significance the professional social work can have in such an activity. The purpose is concretized in the following question statements; What is the role and responsibility of the caregiver for their caregivers and elderly patients. What strategies does a health care curator use compared to care staff in general palliative care to meet the psychosocial needs of the elderly and what significance can the presence of a health care curator in general palliative care have for the psychosocial support in elderly care.  Our findings was that based on the results, there is a difference in whether the elderly receive palliative care through the specialized palliative care or through the general palliative care. The reason for this could be that the health care curator is not mandatory in the general palliative care and our findings suggest that this could be a contributing factor.  Our conclusions are that regardless of whether the elderly have lived a long life, palliative care must have high quality to meet the ethical standards. According to assistant nurses, what has emerged during the results is above all that more resources are needed for the caregivers to feel sufficient at work and at least have the opportunity to meet psychosocial needs. The interviewees have also pointed out a lack of competence at psychosocial support in the existing medical workforce. Therefore we interpret, based on the results, that it is a health and medical care curator who is needed in the palliative care to be able to ensure a dignified death.

Bakgrund: Det nya coronaviruset Covid-19 spred sig till äldreboenden och medförde att rutiner inom den kommunala äldrevården och palliativa vården påverkades negativt. Etisk stress påverkade sjuksköterskornas förmåga att ge personcentrerad och likvärdig vård. Problem: Sjuksköterskor har som uppgift att bibehålla och förbättra välbefinnandet för den palliativa patienten. När delar av den palliativa vårdens värdegrund åsidosattes uppstod brister i delar av den palliativa vårdfilosofin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den palliativa vården på äldreboenden under pandemin. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på enkät som besvarades av 100 sjuksköterskor. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter var att patienterna symtomskattades, och erhöll adekvat smärtlindring under pågående pandemi i en tillfredställande nivå. Majoriteten av sjuksköterskorna var nöjda med den palliativa vård de gav patienterna trots pågående pandemi och försvårande omständigheter och uteblivet stöd från externs palliativt team. Slutsats: Stöd för sjuksköterskor är något den kommunala vårdgivaren bör studera för att upprätthålla säker vård och trygga sjuksköterskor i den palliativa vården.

Denna kandidatuppsatsen är en komparativ studie som handlar om skillnader och likheter mellan privata och kommunala äldreboenden utifrån arbetstagarnas perspektiv. Uppsatsen har haft New Public Management teorin som utgångspunkt samt tre olika aspekter som kvalité, effektivitet och arbetsvillkor under arbetsgång. Vi har även undersökt vilket äldreboende, det vill säga privat respektive kommunal som har mer inslag av NPM teorin i deras verksamhet. Informationen hämtades från femton semistrukturerade intervjuer som bestod av arbetstagare från privata och kommunala äldreboenden i Borås Stad. Undersökningens teori och tidigare forskning har utgått ifrån New Public Management. Resultatet av studien har visat att privata äldreboenden har ett större inslag av NPM- teorin i sina verksamheter. Studien har det även framkommit att det finns en del skillnader samt likheter mellan dem privata och kommunala äldreboenden utifrån dem aspekterna vi har utgått ifrån.