Frågeställning: Vilka behov behöver tillfredsställas hos de boende och anhöriga för att stärka en relation till äldreboendet? Kan digital marknadsföring användas som metod för att stärka relationer och i så fall hur? Syfte: Syftet är att undersöka hur relationen mellan äldreboende och deras målgrupp kan stärkas. Metod: Ansatsen har varit en deduktiv ansats och en kvalitativ metod har använts där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Resultatet visar på fem faktorer som samtliga respondenter identifierat skulle tillfredsställa deras behov. Dessa fem faktorer är identifierade som: smak- och näringsrik kost, närheten till natur och möjlighet att komma ut, trygghet i form av kompetent personal, socialt umgänge, att den boende hamnar i centrum samt mental stimulans. Dessa faktorer kan kopplas till samtliga behovssteg i Maslows behovspyramid. Resultatet visar generellt på en positiv inställning till digital kanaler som en marknadsföringskanal, dock visar resultatet att de boende inte själva har någon direkt nytta för detta för egen skull, men ser positivt på att deras anhöriga skulle ha värde av det. De anhöriga påvisar en mycket stark bild av att de skulle finna digital marknadsföring värdefullt för dem. Genom att påvisa att behoven ovan är tillfredsställda kan relationen stärkas, då anhöriga inte alltid har möjlighet att fysiskt besöka sina anhöriga. På så sätt kan de anhöriga få en inblick i sin närståendes vardag genom digital marknadsföring utan att fysiskt vara på plats, detta ökar deras känsla av trygghet och tillit till att de närstående har det bra. / Research questions: What needs of the elderly and their relatives need to be satisfied to strengthen the relationship with the retirement home? Could digital marketing be employed to strengthen the relationship and in that case how? Purpose: The purpose is to examine how the relationship between retirement homes and their target audience can be strengthened. Method: A deductive approach has been used in this report with a qualitative method and seven semi-structured interviews have been conducted. Conclusion: The study results in five factors that all respondents have identified as factors that would satisfy their needs. These five factors are identified as: a tasteful and nutritious diet; closeness to nature and the ability to be out in the fresh air; safety in form of qualified staff; social interaction; that the elderly is in focus and; mental stimulation. These factors can be linked to every step in Maslow’s hierarchy of needs. The result show an overall positive attitude towards digital channels as a marketing tool. However, the result also shows that the residents would not benefit directly from digital marketing, but are positive that their relatives would find it valuable. The relatives are showing a strong, positive attitude towards the value of digital marketing channels. The above mentioned needs should be in focus in the digital marketing, so that the relatives who do not have the opportunity to visit their elderly as often as they would like may see that their needs are satisfied. That way, the relatives may get an insight in how their relative’s everyday life looks like without being on set in person, which may increase their feeling of safety, and faith in that their relative is in a good place.

Bakgrund: Antalet individer över 65 år  blir fler. Vid stigande ålder ökar risken att drabbas av fysiska och mentala sjukdomar vilket leder till ett ökat vårdbehov. Omsorgspersonalens kunskaper om vårdtagarens orala hälsa har då en betydande roll för att förhindra sjukdomar eftersom ett samband mellan allmän och oral hälsa förekommer. Syfte: Syftet med studien var att studera kunskap hos omsorgspersonal inom äldrevården gällande vårdtagarnas oral hälsa samt hur omsorgspersonalen upplever Folktandvårdens externa munvårdsutbildningar. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie som genom enkätfrågor besvarades av omsorgspersonal från sex äldreboenden i Kalmar län. Resultat: Av totalt 120 respondenter visade 19 % på låg kunskapsnivå angående vårdtagarens orala hälsa, 53 % visade på medelhög kunskap samt 28 % visade på hög kunskap i ämnet. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan  formellt utbildad omsorgspersonal och omsorgspersonal utan vårdutbildning. En stor del av omsorgspersonalen upplevde det svårt praktiskt att utföra en god munvård på vårdtagarna. Slutsats: Studien visade att en majoritet av omsorgspersonalen på de utvalda äldreboendena har en medelhög till hög kunskapsnivå om äldres orala hälsa. Praktiska övningar i samband med Folktandvårdens externa utbildningar kan skapa bättre förutsättningar i syfte att förbättra vårdtagarens allmänna och orala hälsa. / Background: The number of individuals over the age of 65 have increased, which leads to a crucial need for support of individuals with physical and mental illness. By having good knowledge in health and nursing among caregivers, better conditions are created to give the patient a good oral hygiene and prevent oral and other general diseases Aim: To study knowledge among caregivers regarding oral health in the care of the elderly and how external oral health education is perceived Method: A quantitative cross-sectional study with questionnaires that was answered by caregivers at six elderly homes in Kalmar County Results: 19% in total of the respondents showed a low level of knowledge regarding the patient's oral health, 53% showed medium-level knowledge, 28% showed high knowledge. A significant difference could not be ensured regarding the knowledge of oral health and oral care needs for elderly's between educated staff and non educated caregivers. It showed that a large part of caregivingers found it difficult to practically perform a good oral care on their patients Conclusion: The study showed that a majority of caregivers at the elderly homes in the study had a medium- high level of knowledge regarding oral health. The  introduction of practical exercises associated with the dental care external oral health education can create better conditions for the purpose of improving the patient´s oral and general health.

Bakgrund: För äldre personer som inte längre klarar sig själva i hemmet är oftast alternativet en flytt till ett äldreboende. Att flytta innebär för de allra flesta en väldigt stor omställning och förändring i livet där den äldre personen behöver göra sig hemmastadd på en helt ny plats sent i livet. Både den fysiska och psykosociala miljön på äldreboendet kan spela stor roll för beteende och livskvalitet hos den äldre. Denna litteraturöversikt söker finna de faktorer i just den fysiska miljön som kan göra äldreboendet till en plats som gynnar livskvalitet. Syfte: Att sammanställa forskningsbaserad kunskap om sambandet mellan den fysiska miljön och äldre personers beteende på äldreboende med ett fokus på hur det påverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturöversikt med resultat hämtat från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att faktorer i den fysiska miljön har stor betydelse för beteende och livskvalitet hos de äldre personerna. Några av de faktorer som framkom var: betydelsen av en hemlik fysisk miljö, en planlösning som gynnar mobilitet, orientering och säkerhet samt tillgång till utomhusmiljöer. Slutsats: Uppbyggnaden av äldreboenden bör utföras så att de gynnar bland annat mobilisering, orientering och livskvalitet för den äldre personen. Att ta del av äldre personers önskemål och behov innebär att använda sig av ett personcentrerat förhållningssätt med patientens delaktighet och självbestämmande i fokus. Detta kan i sin tur leda till ökad livskvalitet. / Background: For older people who no longer live at home, the option is usually to move into a retirement home. Moving away from home at such age often means a great readjustment in life. Both the physical and psychosocial environment at the retirement home can be of great matter to behaviour and quality of life. This literature review aims to find the factors that influence behavioural aspects and quality of life of the elderly person. Aim: To compile research-based knowledge about the relationship between the physical environment and the elderly's behavior in retirement homes, focusing on how it affects quality of life. Method: Literature review with results obtained from the databases PubMed and Cinahl Results: The result shows that factors in the physical environment are of great importance to the behavior and quality of life of the elderly. Some of the factors that emerged were: the importance of a homelike physical environment, a plan solution that promotes mobility, orientation and security as well as access to outdoor environments. Conclusion: Construction of retirement homes should be conducted to promote mobilization, orientation and quality of life for the elderly. To address the wishes and needs of the elderly means using a person-centered approach with the patient's involvement and self-determination in focus. This can lead to increased quality of life.

No description available.

2015 avled cirka 16 000 personer på äldreboende, många hade anhöriga hos sig den sista tiden i livet. Tidigare forskning har inte kunnat påvisa bästa sättet att ge anhöriga stöd.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slut på äldreboende.Resultatet grundades på 13 vetenskapliga originalartiklar av kvalitativ- och mixad design, från länder med hög kvalitet på palliativ vård. Dessa analyserades induktivt och presenterades i tre huvudkategorier: Förståelse för vad som händer i livets slut, att vilja vara delaktig och klara av att hantera situationen. Anhöriga vill få information, ha regelbundna samtal, delta i omvårdnad och beslutsfattande, har ett behov av kontroll och dela på ansvaret samt önskar bli sedda.När anhöriga inte fick information och delta i vården blev situationen inte hanterbar. Detta ledde till svårigheter att släppa kontrollen vilket skapade missnöje. Sjuksköterskor behöver mer kunskap för att kommunicera och informera, så anhöriga känner sig delaktiga i vården i livets slutskede och får en hög känsla av sammanhang. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakgrund: I Sverige finns det en ökad population av äldre människor som behöver vård. Vård för äldre kan ske i äldreboenden där de står i kontakt med sjuksköterskan. Äldreboendet betraktas som ett andra hem med utrustning där äldre patienter kan använda sina resurser till att leva ett självständigt liv. Syfte: Att belysa hur äldre patienter erfar mötet med sjuksköterskan inom äldreboende. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman och fyra subteman. Det första temat är Erfarenheten av välbefinnande med tillhörande subteman; Att vara tillfredsställd i vårdmötet och Att ha behov behov av närhet. Det andra temat är Vikten av kommunikationen med tillhörande subteman; Att anpassa sig till den nya miljön och Att ha en meningsfull relation med sjuksköterskan. Slutsats: Erfarenheter av trygghet kunde uppkomma när sjuksköterskan behandlade de äldre patienten som en unik människa genom att intressera sig för dem, visa respekt, förståelse och initierande av kommunikation. Otrygghet kunde uppkomma när sjuksköterskan styrdes utifrån egna attityder och fördommar genom att ignorera eller inte visa hänsyn till äldre patienterna. / Background: In Sweden there is an increased population of elderly people who need care. Care for elderly can take place in elderly homes where they are in contact with the nurse. The elderly home is regarded as a second home with equipment in which the patients can use their resources to live an independant life. Aim: To illustrate older patient's experiences of meeting with the nurse within the elderly home. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis. Result: The analysis resulted two themes and four sub-themes. The first theme is The experience of well-being with the sub-theme; To be satisfied with the care meeting and To have a need for closeness. The second theme is The importance of communication with the associated sub-theme; To adapt to the new environment and To experience a meaningfull relationship with the nurse. Conclusion: Experience of security could arise when the nurse treats older patients as uniqe person by being interested in them, showing respect, understandning and initiating communication. Insecurity could arise when the nurse is guided by his or her own attitudes and prejudices by ignoring or disregarding older patients.

<p>Bland den äldre befolkningen är det relativt vanligt med någon form av sväljsvårigheter, dysfagi. Tidigare studier har visat att mellan 30 och 70 procent av boende inom äldreomsorgen har sväljbesvär. I dagsläget har de flesta äldreboenden i Östergötland inte tillgång till logoped. I föreliggande studie användes metoden Single Subject Experimental Design med upplägget ABB. Flera måltidsobservationer utfördes på de två deltagarna. I dessa observationer studerades tecken på s såsom hostningar, rosslingar, upprepade sväljningar och trögutlöst sväljreflex. Pulsoximeter användes för att öka säkerheten i mätningarna. I interventionsfaserna hölls två föreläsningar om dysfagi för personalen på det berörda äldreboendet. Syftet var att undersöka huruvida dessa föreläsningar förbättrade deltagarnas sväljförmåga. Dysfagi fanns hos båda deltagarna, dock med olika slags symtom. Personalen på boendet konsistensanpassade viss mat som primärt sväljfrämjande åtgärd redan innan studiens början. När detta utfördes hade det en positiv effekt hos båda deltagarna i form av färre tecken på dysfagi vid måltidsobservationerna. Vid föreläsningarna var deltagarantalet lågt, vilket kan ha bidragit till att ingen markant förändring hos deltagarna kunde observeras. Det kan konstateras att ett interventionsupplägg i form av två föreläsningar inte är tillräckligt för att göra skillnad när det gäller dysfagi. Tydligt är dock att behovet av kunskap om dysfagi på äldreboenden är stort.</p>

<p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva vilken inverkan sällskapsdjur har på äldre personers hälsa och välbefinnande. Totalt 18 vetenskapliga artiklar inkluderades dessa återfanns i databaserna Cinahl, Science Direct och Academic Search Elite samt via andra artiklars referenslistor. Studierna som gjorts om djurens inverkan på äldre personer som bor i det egna hemmet genomfördes med enkäter och intervjuer. Resultatet visade att djurägarna var mindre missnöjda med sin sociala och emotionella situation än de som inte ägde djur. Hos hemmaboende personer med Alzheimers sjukdom visade det sig att interaktioner med sällskapsdjur minskade humör- och psykomotoriska störningar såsom aggression, hyperaktivitet, hallucinationer och känslor av oro. Även en påverkan på den fysiska hälsan hos djurägare återfanns då de fick mer motion än vad icke djurägare fick. Djurägarnas ADL förmåga bibehölls i större utsträckning över tid i jämförelse med de äldre som inte ägde något djur. De flesta studier som gjorts om sällskapsdjurens påverkan på äldre personer inom äldreomsorgen har varit av experimentell karaktär. Sällskapsdjuren hade flera effekter på de äldre; det sociala samspelet och de verbala interaktionerna ökade, känslan av depression och ensamhet minskade. En klar fysisk förbättring kunde påvisas i form av minskade muskelspänningar och trötthet, ökat nutritionsintag och lägre blodtryck. Bland äldre dementa personer påvisades en markant minskning av oro och aggressivitet då de deltog i djurterapi.</p> / <p>The aim of this descriptive literature review was to describe the impact of pets on the health and well being of elderly persons. A total of 18 studies were included which were found in Cinahl, Science Direct and Academic Search Elite and from other article references. Questionnaires and interviews were used to asses the impact of pets on elderly persons living at home. The result showed that pet owners were more satisfied with the social and emotional situation compared to non-pet owners. Persons with Alzheimer’s disease living at home and interacted with pets showed a lesser degree of aggression, hyperactivity, hallucinations and anxiety than non-pet owners. Pets also had an influence on the physical health of the pet owners. They took longer walks more frequently than non-pet owners. Pet owners preserved their ADL to a greater extent compared to non-pet owners. Most studies exploring the impact of pets on elderly living in nursing homes were experimental. Pets had several effects on the elderly; the social connection and the verbal interactions increased, depression and loneliness decreased. Pets also affected the physical condition of the elderly; they had less muscle tensions and fatigue, higher nutritional intake and lower blood pressure. Among the elderly with dementia the anxiety and aggression decreased when they participated in animal assisted therapy.</p>

<p><strong>Många och gamla! - Hur vill 40-talisterna ha sin framtid inom äldreomsorgen?</strong></p><p>Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra informanter, vilka är födda mellan åren 1940 till 1949, ser på sin framtid som eventuellt hjälpbehövande inom äldreomsorgen samt vilka behov, farhågor och förväntningar de har.  För att utföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer, där fyra informanter, två kvinnor och två män deltog. Intresset för studien och framtidens äldreomsorg är stort. Det märktes inledningsvis i studien att många ville få chansen att komma fram och berätta om deras känslor i ämnet. Intervjuerna baseras på ostrukturerade frågor som öppnar upp för informanten att berätta mer än vad strikt strukturerade frågor gör, och intervjuerna fortlöpte mer som samtal. Arbetet bygger på resultatet av intervjuerna och är analyserade med hjälp av livsloppsperspektivet, Eriksons utvecklingsteori och rollteorin.</p><p> </p><p>En av de delar som uppmärksammas i undersökningen är att åsikterna skiftar hos våra informanter om hur dagens äldreomsorg bedrivs och hur de vill ha det i framtiden. En slutsats som dras utifrån studien är att våra informanter inte tror att 40-talisterna kommer att ha mer krav på framtidens äldreomsorg. Det viktigaste för våra informanter var att få vara frisk så de kan få göra det som önskas göra, men även att bli behandlade som människor om och när de blir kunder inom äldreomsorgen är något de prioriterar. En av informanterna upplever den tid han är i nu som en tid då krämporna börjar komma och arbetet blir tyngre att sköta, han ser tillbaka på sin uppväxt och ser att det arbete han haft i ungdomen nu tycks ha satt sina spår. Flertalet av informanterna i studien uppger att de känner att de är på de nedre trappstegen i livet, detta till trots, har ett par av dem som medverkade i studien, svårt att tala om framtiden som hjälpbehövande, då de helst vill se bort, och inte tänka på detta. Ett par av våra informanter tar förgivet att deras anhöriga och då främst barnen kommer att finnas där och strida för dem då det behövs. Det är många i denna generation som inte vågar bli gamla på grund av den vård som finns idag, <em>"Som äldreomsorgen ser ut idag hoppas jag att jag avlider innan det blir dags att få hjäl</em>p" uttrycker sig en av våra informanter och härigenom ser vi den rädsla som vi talar om inledningsvis i arbetet. </p>

<p>I den här studien undersöks ett särskilt boende som satsat på att bland annat få anhöriga att känna sig delaktiga i omsorgen om den äldre genom dels något som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vårdplan för den äldre. De har kallat projektet för ”Det goda boendet.”</p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gäller de anhörigas situation. Våra frågor har rört de anhörigas situation före, och efter att den närstående flyttade till det särskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vårdplanen. Vi ville också undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i så fall vilket stöd som efterfrågades.</p><p>Resultaten bygger på intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen är kommunikationsteori och rollteorin</p>