Bakgrund: Att vara äldre innebär förluster av många olika slag, bland annat fysiska förmågor, förlust av närstående, och förmågan att upprätthålla eller skapa nya relationer. På ett äldreboende är den äldre inte objektivt sett ensam, utan har alltid andra människor omkring sig. Trots det är det många äldre som upplever ensamhet sin sista tid i livet. Tidigare forskning har visat att det är av betydelse att vårdaren är lyhörd, öppen och visar ömsesidighet i vårdrelationen. Problem: För många ensamma äldre är vårdrelationen den enda relationen de har. Syfte: Att beskriva vårdrelationens betydelse för den ensamstående äldre på äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes på elva kvalitativa studier som analyserades med en beskrivande syntes. Resultatet visade att upplevelserna på äldreboendet för de äldre utan närstående påverkades mycket av vårdrelationen. Trivsel och uppfattningar om vårdkvalitén påverkades av vårdrelationen. Vidare påverkades deras känsla av mening och tillhörighet, och vårdrelationen var betydande för huruvida de äldre upplevde sig respekterade och bekräftade som unika individer. Det är viktigt att vårdarna förstår hur mycket vårdrelationen betyder för de äldres upplevelser och vidare forskning om ensamstående äldres upplevelser av ensamhet på äldreboendet är av yttersta vikt. / Background: Being older means losses of many kinds, including physical abilities, loss o fkin, and the ability to maintain or establish new relationships. At a nursing home, the elderly are not objectively alone, there’s always other people around. Despite this there are many older people who experience loneliness their last time in life. Previous research has shown that it is important that the caregiver is responsive, open and show reciprocity in the caring relationship. Problem: For many lonely elderly the care relationship is the only relationship they have. Aim: To describe the care relationships importance for the single elderly in retirement homes. A systematic literature review was performed on eleven qualitative studies that were analyzed using a descriptive synthesis. The results showed that the experiences of the elderly without relatives at the nursing home were greatly affected by the care relationship. Thriving and perceptions of quality of care were affected by the care relationship. Furthermore their sense of purpose and belonging were affected, and the caring relationship was significant for whether the elderly felt respected and affirmed as unique individuals. It is important that caregivers understand how much the care relationship means for older people's experiences and further research on single older people's experiences of loneliness in retirement homes is of utmost importance.

Bakgrund: Politiker och forskare har börjat uppmärksamma övergrepp mot äldre på äldreboende som ett globalt problem. Studier visar att övergrepp sker internationellt som nationellt. Syfte: Denna studie syftar till att uppmärksamma övergrepp av vårdpersonal mot äldre på äldreboende, att ta reda på om det finns några faktorer som bidrar till dessa övergrepp, samt att ta reda på hur detta problem kan hanteras och helst undvikas. Metod: Två fokusgrupper deltog i studien, där ena gruppen bestod av fem undersköterskor och den andra av fem vårdbiträden. Ett snöbollsurval användes för att finna de relevanta personerna. En halvstrukturerad intervjuguide användes i intervjuerna. Resultat: Nästan alla deltagare hade sett kollegor ta till övergrepp mot äldre på äldreboendet, några specifika faktorer som verkade mer bidragande till övergreppen än andra, var framför allt stress, tidsbrist samt dåligt tålamod. Vårdpersonalen ansåg att utbildningar, extra personal och att anpassa sig efter kundens önskemål var åtgärder som skulle minska övergreppen på äldreboendet. Fler och bredare studier behövs för den här typen av ämne. Att lära sig mer om faktorerna som bidrar till övergreppen, kan ett förebyggande arbete påbörjas och en minskning av övergreppen ske. / Background: Politicians and researchers have become to pay more attention to abuse against elderly in retirement home and it has become a global problem. Aim: Therefore was the aim of this study to investigate abuse against elderly by staff in retirement home and it was also to investigate if there were any possible risk factors which contributes the abuse and how to deal with it. Method: Focus group interviews was used, one group consisted of five nurses and the other by five nursing assistants. A snowball selection was used to find the relevant selection. Results: The results showed that almost all participants had witnessed abuse against elderly. It appeared that some risk factors may be more contributory to abuse than others, including stress, lack of time and poor patient. Education, more staff and adaptation to the elderly requirements would reduce the abuse. More and wider studies are relevant and needed for this type of topic. By learning more about the factors that contributes the abuse, it might reduce or learns how to work preventive against this problem.

Bakgrund: Allt fler patienter på äldreboende lever längre på och har kvar sina egna tänder. Ifall en god munvård inte upprätthålls kan sjukdomar i munhålan uppstå, detta kan skapa lidande till patienter vilket påverkar deras livskvalitet och välbefinnande. Vårdpersonal har ansvar att förebygga, åtgärda och förhindra att sjukdomar uppstår i munhålan. Problem: Munvård till patienter på äldreboende uppfattas vara en bristande vårdaktivitet, detta genererar i uppkomst av följdsjukdomar och andra konsekvenser till patienter. Syfte: Syftet är att göra en översikt över omvårdnaden av munhälsan hos patienter på äldreboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med fyra artiklar med kvalitativ metod, fyra med kvantitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Anledningar som påverkade vårdpersonal att utföra munvård var utbildning och kunskap, attityder och arbetsförutsättningar. Regelbundna utbildningar ökade vårdpersonals kunskap och förståelse kring vikten av munvård. Den ökade kunskapen och förståelsen ledde till bättre attityder, de förändrade attityderna och förståelsen ledde till att munvård blev utfört även fast vårdpersonal ansåg att deras tid inte räckte till. Slutsats: De funna anledningarna vilka framkommit kan bidra till att patienter på äldreboende får ett ökat välbefinnande och vårdpersonals självkänsla kan bli bättre kring utförandet av munvård.

Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen. Studiens resultat visade att undersköterskorna hade viss bristande kännedom inom undersökningens tre huvudområden. Störst kännedom hade undersköterskorna om kommunikation, minst kännedom hade de om hörsel och hörselnedsättning. Trots att viss kännedom fanns bland undersköterskorna uppgav en betydande majoritet att de skulle ha nytta av ett skriftligt material som belyser de tre huvudområdena.

I denna studie redovisas resultatet av tio kvalitativa intervjuer med personal från äldreboendenoch förskolor som deltagit i intergenerationella möten. Dessa möten utgör en av många olikaaktiviteter som aktivitetsansvariga på äldreboenden är med och organiserar för att stimulerade äldre som bor där. Studien syftar till att undersöka både äldrepersonalens ochförskolepersonalens uppfattningar om aktörernas roller under intergenerationella möten.Uppfattningar om de konkreta rollerna har relaterats till uppfattningar om förväntningar ochideal kring rollerna. Aktörerna begränsas till äldre, barn och personal. Metoden som använtsär kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserats med stöd av tematisk analys ochrollbegrepp hämtat från Goffmans dramaturgiska perspektiv. Centrala teman som presenterasi resultatdelen utgörs av personalens uppfattning om att de i sin yrkesroll utgör en länk mellanäldre och barn under mötet och att de agerar med en professionell inramning i enlighet medden omsorgsorganisation de representerar. Äldrepersonalen utgår från ett mer vårdandeperspektiv och förskolepersonalen utgår från ett mer pedagogiskt perspektiv. Personalenuppfattar de äldres roll som vårdtagare främst som passiv med behov av att livas upp men deäldre tillskrivs också glimtvis en aktiv position i mötena som fortfarande kapabel vuxen medförmåga att dela med sig till barnen av erfarenheter. Förskolebarnen uppfattas som elever imångfald och social kompetens men även som en del i vården av de äldre genom att barnenfungerar som glädjespridare. Generellt förväntar sig personalen ett aktivt beteende undermötena från barnens sida som de äldre bör svara positivt på. När barn och äldre själva driverinteraktionen under mötet kan personalen ta ett steg tillbaka - något som personalen uppfattarsom en ideal mötessituation.

Ett arbete om att bo urbant på äldre dar.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och utnyttja de positiva aspekterna av att bo tillsammans till att skapa en varierande och stimulerande och samtidigt trygg, tillgänglig och hemtrevlig miljö. En av grundidéerna har varit att föra in andra program i det särskilda boendet såsom förskola och trygghetsboende, för att skapa många olika typer av mötesplatser, både inom den enskilda målgruppen, för anhöriga och över generationsgränserna. Det ger unika möjligheter för de olika generationerna och bidrar till att låta de äldre vara fortsatt integrerade i samhället och uppleva en meningsfull vardag även om man skulle ha det svårare att ta sig ut på egen hand.

Hemma i staden - bostad för äldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgångspunkt från trygghetsbosteden. De äldre har en egen lägenhet med tillgång till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman.

Coronaviruset har spridits sedan år 2020 och ändrade påtagligt vardagen runt om i världen. Seniorerna begränsades i möjligheter till aktiviteter. Syftet med denna studie har varit att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser att möta seniorers behov av aktiviteter och social stimulans under Coronapandemin. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fem deltagare som arbetade som omvårdnadspersonal på äldreboende. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes genom analysering av det insamlade datamaterialet. Resultatet under första kategorin beskriver hur personalen har strävat efter att upprätthålla vardagen för seniorer med försök att behålla rutin och struktur genom ett förändrat arbetssätt. Andra kategorin lyfter att personalen upplever att de har ett stort ansvar och att de måste ta över en stor roll och att aktiviteterna bland seniorerna tappade mening. Under den tredje och den sista kategorin har det identifierats att personalen upplever ett bortfall av mellanmänskliga interaktioner på grund av behovet att hålla avstånd till varandra. Det har gjort att personalen upplevde en minskad nära relation till seniorerna. Deltagarna uttrycker också att de upplevde en avsaknad av samarbete med andra både hur andra äldreboenden har tillgodosett behoven av aktiviteter och social stimulans. Deltagarna uttrycker även en saknad av övriga aktörer som till exempel kyrkan som brukade ha gudstjänster eller musikskola med seniorerna.  Slutsatsen blev att personalen har försökt att ha fungerande rutiner med aktiviteter och social delaktighet trots restriktioner vilket har resulterat i både medgång och motgång. Sökord: Covid-19, äldre, välbefinnande och äldreboende

Bakgrund: Den äldre befolkningen i Sverige förväntas öka. Många äldre är i behov av kommunens vård- och omsorg som exempelvis äldreboenden. Undersköterska är det vanligaste yrket i Sverige och många av dessa arbetar inom äldreomsorgen. På äldreboenden är det sjuksköterskan som är ansvarig för omvårdnaden men det är undersköterskan som är den som arbetar närmast den, oftast multisjuka, äldre personen. Motiv: Området kring undersköterskors erfarenheter att arbeta på äldreboende är inte vida beforskat trots att de utgör en majoritet av de yrkesverksamma inom äldreomsorgen, därför är det intressant att få en djupare förståelse för undersköterskornas arbete på äldreboende.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva undersköterskors erfarenheter av arbetet på ett äldreboende. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med undersköterskor (n=9) från fyra äldreboenden genomfördes. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorier som framkom i analysen var god omvårdnad, undersköterskans kompetens samt samarbete.  Konklusion: Undersköterskorna arbetar personcentrerat på äldreboendena och de försöker skapa en meningsfull vardag med aktiviteter. Arbetet underlättas vid gott samarbete mellan kollegor och sjuksköterskor. Svårigheter att arbeta på ett äldreboende som undersköterska kan vara kommunikationssvårigheter med kollegor och personalbrist. Studien visar hur viktigt undersköterskornas arbete på äldreboenden är för den äldre personen, men att de behöver mer resurser i form av personal, tid och i vissa fall språkkunskaper.