Petersén, E & Sälgkvist, K. Vårdpersonalens smyckeanvändning på arbetstid. En empirisk studie om vårdpersonalens smyckeanvändning inom äldreomsorg i Malmö Stad år 2014. Examensarbete, 15 hp. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap. 2015. Syfte: Syftet med empiriska studien var att studera smyckeanvändning bland vårdpersonal i äldreomsorg, utifrån observationsinspektioner utförda år 2014 i Malmö Stad.Bakgrund: Konsekvenser av smyckeanvändning på arbetstid kan leda till vårdrelaterade skador, när bakterier sprids via kontaktsmitta äventyras patientsäkerheten. Vårdpersonalens utbildningskompetens, lagar och riktlinjer tillåter inte smyckeanvändning på arbetstid. Tidigare forskning och kunskapsluckor kring smyckeanvändning finns inte i stor utsträckning.Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Inhämtat material på 271 observationsinspektioner utförda av medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) för olika stadsdelsområden i Malmö Stad, under år 2014. Resultat: Yrkesprofessioners smyckeanvändning visade inte signifikant skillnad, p-värde 0,355 (signifikansnivå 0,05). Vårdpersonalens smyckeanvändning i olika stadsdelsområden visade signifikant skillnad, p-värde 0,020 (signifikansnivå 0,05).Slutsats: Smyckeanvändning var relativt vanligt, ungefär 20 % av vårdpersonalen smycken på arbetstid. Fördelningen av smyckeanvändning bland vårdpersonal, var relativt jämn i de olika stadsdelsområdena i Malmö Stad.Nyckelord: hygien, patientsäkerhet, smyckeanvändning, vårdpersonal, äldreboende / Petersén, E & Sälgkvist, K. The healthcare personnel use of jewelry at work. An empirical study on healthcare personnel use of jewelry, at the elderly in Malmö City 2014. Bachelor of Science with a major in nursing, 15 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science. 2015. Aim: The aim of this empirical study is to investigate jewelry use among healthcare staff in the elderly, based on measurements of hygiene from 2014, in the City of Malmö.Background: Consequences of jewelry use during working hours can lead to care- related injury when bacteria is spread via contact infection and patient safety becomes harmed. Healthcare staff training skills, laws and guidelines do not allow Jewelry use during working hours. Previous research and knowledge gaps regarding jewelry use during working hours, is not widely studied.Method: Empirical cross-sectional study with quantitative approach. Collected material on 271 observational inspections made by responsible medical nurses for each area codes in the City of Malmö, year 2014. Result: Jewelry use among healthcare personnel showed no significant difference, p-value 0,355 (significance level 0, 05). Jewelry use in different area codes showed significant difference, p-value of 0,020 (significance level 0, 05) Conclusion: The healthcare personnel use of jewelry on worktime was about 20 % totally. The jewelry use in the different districts looks almost the same. Keywords: healthcare staff, hygiene, jewelry use, patient safety, retirement nursing homes

Bakgrund: Vi blir allt äldre vilket medför ett ökat antal äldre människor. Vidåldrandet sker bland annat kognitiva och kroppsliga förändringar som kan påverkaden psykiska hälsan till det sämre. Till följd av detta kan äldre uppleva sänktlivskvalitet. Därför behövs omvårdnad i syfte att stärka äldres psykiska hälsa.Djur har i tidigare forskning uppvisat positiva effekter på människors psykiskaoch fysiska hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga hur djur inverkar på äldres psykiska hälsa. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvantitativa studier. Resultat: Djurs påverkan på den psykiska hälsan hos äldre tematiserades i 11 huvudkategorier: depressiva symtom, oro och ångest, välbefinnande, livstillfredsställelse, ensamhet, agitation, stress, självständighet, social samvaro samt livskvalitet. Därefter tillkom ett bifynd: fysisk aktivitet.Slutsats: De 11 olika kategorierna är en del av psykisk hälsa och påverkades olikautav interaktionen med djur. Trots detta visade det sig att djur mestadels hade enpositiv inverkan på den psykiska hälsan hos äldre. Sjuksköterskan bör ha i åtankeatt djurs deltagande kan ses som ett alternativ till medicinsk behandling för attstärka den psykiska hälsan hos äldre människor. / Background: Our population are getting older, which leads to an increasednumber of older people. During the aging process changes occurs, includingcognitive and physical changes. As a result, elderly experience a reduced qualityof life. Therefore nursing care is needed in order to strengthen older peoplesmental health. In earlier research animals showed positive effects on peoplesmental and physical health. Aim: The aim with this literature review is to explore how animals impact on elderly peoples mental health.Method: Literature review based on ten quantitative studies. Result: Animals impact on the mental health in elderly were thematised into 11 major categories: depressive symptoms, worry and anxiety, loneliness, agitation, stress, autonomy, social ability and quality of life, an incidental finding was found: physical health. Conclusion: The 11 categories are all a part in mental health and had various impact from the interaction with animals. Despite this it occurs that animals mostly had a positiveimpact on the mental health in elderly people. The nurse should have in mind that animals participation can be seen as an alternative to medical treatment to strengthen elderly peoples mental health.

Ett projekt som samlar strategier för seniorbostäder och om relationen till hemmet. / A project about strategies for senior housing and the relationship to the home.

A home for stragers är en hybridbyggnad i Stora Vika som kombinerar äldreboende med medborgarhus. Projektet utforskar hur en öppen mötesplats skulle kunna skapa liv i en väldigt liten tätort och bli en början till vidareutveckling. Byggnaden står bestämd mitt i Stora Vika, på den stora ängen som är symbolen för samvaro och högtider. På samma sätt ska medborgarhuset bli en förlängning till detta som möjliggör mindre och större samlingar åt de boende året om. Byggnaden ska synliggöra de boende inne i huset och i tätorten till varandra och möjliggöra både aktivt och passivt samvaro i form av vardagliga möten. Huset med lägenheter för 30 pensionärer utgår från en tanke av att gradvist skapa trygga kontakter till personerna i ens omgivning. Att ha möjlighet att mötas i sina vardagliga sysslor eller att dela på en vanlig måltid med en granne ligger i fokus i gestaltningen. Allt börjar med att hälsa på sin granne vid dörren. / A home for strangers is a hybrid building in Stora Vika, in Nynäshamns municipality, that combines a retirement home with a lively community house. The project explores how an open meeting place could create life in a small community and be the start to further development. The building stands firmly in the middle of Stora Vika, on the large meadow which is the symbol of togetherness and celebrations. In the same way, the community house will become an extension to this, enabling smaller and larger gatherings for the residents all year round. The building makes both the people living inside the house as well as in the area, visible to each other. The house with apartments to 30 elderly is based on the idea of gradually creating safe contacts with the people around you. To be felt seen in your everyday-activities or sharing a meal with your neighbor are in focus in the design. Everything begins with greeting your neighbor at the door.

Bakgrund: Palliativ vård och omvårdnad syftar till att förbättra livskvaliteten hos personer med livshotande och obotlig sjukdom samt deras anhöriga. Allt fler patienter som vårdas palliativt dör på äldreboenden och det ställer krav på kompetens inom hälso- och sjukvården. Den teoretiska referensramen som användes i arbetet var det vårdvetenskapliga begreppet "lidande".Syftet: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ omvårdnad vid livets slutskede på äldreboenden.Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie med systematisk sökning och integrerad analys.Resultat: Det framkommer flera utmaningar som anhöriga upplevde när en patient vårdas palliativt på äldreboenden. Detta inkluderar brist på kommunikation och information, tids- och kompetensbrist samt känslor av skuld och ansvar. Det upplevdes även väsentligt att få känna tillit och ha goda relationer.Slutsats: I arbetet har det framkommit att tidsbrist hos personal, kommunikationsbrist mellan anhöriga och personal, kompetensbrist inom området, samt upplevda skuldkänslor hos anhöriga är områden som behöver förbättras inom den palliativa vården på äldreboenden.

Bakgrund: Att vara obstiperad innebär fysiskt och psykiskt lidande som påverkar livskvaliteten negativt. Försämrat vätskeintag, fiberfattig kost, immobilisering, sjukdom och läkemedel är riskfaktorer för att drabbas av obstipation. En hög ålder och kvinnligt kön innebär en ytterligare ökad risk för att drabbas. Vanligaste behandlingsmetoderna mot obstipation är laxantia som kan vara svår att balansera samt de invasiva åtgärderna lavemang och manuell evakuering som kan upplevas mycket påfrestande för äldre. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-invasiva omvårdnadsåtgärder för patienter med obstipation på äldreboende som är 65 år och äldre. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie av kvantitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar valdes varav fyra var randomiserade och sex var icke-randomiserade. Studierna genomgick en kvalitetsgranskning där fem artiklar graderades som grad I vilket avser hög studiekvalitet och fem som grad II vilket avser medelhög studiekvalitet. Med hjälp av analysen identifierades fyra teman; hälsosamma bakterier som omvårdnadsåtgärd, kostkomplement som omvårdnadsåtgärd, yttre påverkan som omvårdnadsåtgärd och individanpassade omvårdnadsåtgärder som strukturerade upp resultatet. Resultat: Omvårdnadsåtgärder i form av hälsosamma bakterier, kostkomplement, yttre påverkan samt en individanpassad omvårdnad påvisade god behandlande effekt mot obstipation. Obstipationsrelaterade symtom minskade, livskvaliteten förbättrades samt minskad administration av laxantia, lavemang och manuell evakuering. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien påvisade att det finns icke-invasiva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan implementera för att behandla obstipation på äldreboenden i Sverige. Omvårdnadsåtgärderna kräver en acceptans, tid och vilja från både patient och omvårdnadspersonal för genomförande. / Background: Being constipated means physical and mental suffering that negatively affects the quality of life. Impaired fluid intake, low-fiber diet, immobilization, illness and medication are risk factors for constipation. Old age and female gender mean a further increased risk of being affected. The most common treatment methods for constipation are laxatives which can be difficult to balance as well as the invasive treatments enema and manual evacuation which for the elderly can be experienced as very stressful. Aim: The aim of the literature study was to shed light on non-invasive nursing measures for patients with constipation living in nursing homes aged 65 years and older. Method: This study was conducted as a literature review with a quantitative approach. Ten scientific articles were selected of which four were randomized trials and six were non-randomized trials. The studies underwent a quality review in which five articles were graded as grade I, which refers to high study quality, and five as grade II, which refers to medium-high study quality. Using the analysis, four themes were identified; healthy bacteria as a nursing measure, dietary supplements as a nursing measure, external influences as a nursing measure and individualized nursing measures which structured the results. Results: Nursing measures in the form of healthy bacteria, dietary supplements, external influences and individualized nursing resulted in a good therapeutic effect against constipation. Constipation-related symptoms decreased, quality of life improved and administration of laxatives, enemas and manual evacuation were reduced. Conclusion: The results of the literature review showed that non-invasive nursing measures exists that nurses can implement to treat constipation in nursing homes in Sweden. The nursing measures require acceptance, time and willingness from both patient and nursing staff for implementation.

Syfte. Syftet med studien var att undersöka samband mellan nedstämdhet och kön, ålder, kommunikationssvårigheter, smärta, sömnsvårigheter samt beteende- och psykiska symtom bland vårdtagare på särskilt boende.   Bakgrund. Depression tillhör de stora folksjukdomarna. Den drabbar människor i alla åldrar och är en del i den ökande psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige. Uppskattningsvis 20-25 % av de äldre på särskilda boenden lider av depressiva symtom. Omvårdnadspersonal visar sig ha brister i att identifiera depressiva symtom hos äldre personer vilket medför sämre behandlingsprognoser än om de upptäcks tidigare. Design. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Metod. Enkätstudie där vårdtagare (n=575) på särskilt boende i Umeå skattades av personal angående förekomst av olika fysiska och psykiska symtom. Statistikprogrammet SPSS användes för att beräkna samband mellan olika faktorer och nedstämdhet. Resultat. Tre faktorer var oberoende associerat med nedstämdhet; smärta, insomningssvårigheter och psykiska symtom. Nedstämda äldre var dessutom mer benägna att ha problem att äta, vara vaken nattetid samt ha beteendesymtom. De var även skattade som mer psykiskt vårdtunga av vårdare. Konklusion. Studien visar att hos nedstämda på äldreboende finns ofta ytterligare problematik i form av smärta, insomningsproblem och psykiska symtom. Dessa faktorer är värda att ta i beaktande vid val av behandling mot nedstämdhet.

Syftet med studien är att beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i en svensk kommun beskriver arbetet med äldres välbefinnande och hur de konkretiserar den samma.  Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod i form av semi- strukturerade intervjuer tillsammans med 8 enhetschefer. Intervjuerna har transkriberats och kodats genom innehållsanalys. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och olika teoretiska ramar till begreppet välbefinnande. Enhetscheferna som deltog i studien valde att beskriva arbetet med personalen som det främsta sättet att bidra till äldre välbefinnande. Detta görs delvis genom utbildning i socialtjänstlagens nya värdegrund, och delvis i det dagliga arbetet då enhetscheferna tillsammans med personalen arbetar för att stärka den äldres självbestämmande och delaktighet. Slutsatsen från analysen tyder på att självbestämmande är lättare att tillgodose till de äldre som klarar av detta fysiskt och psykiskt. De äldre som inte har dessa förmågor får inte samma möjlighet till välbefinnande, eftersom delaktighet och självbestämmande då behövs göras genom personalen. Avslutningsvis behövs det mer resurser i äldreomsorgen både personalmässigt och utbildningsmässigt för att stärka äldres välbefinnande. Om de personalmässiga resurserna utökas kan detta bidra till mer värdefull individuell tid för den äldre. / The purpose of this study is to explore how managers of elderly care accommodations describes well-being for the elderly and the implementation of this. We interviewed eight managers of elderly care accommodations from a community in Sweden. A qualitative research method was used in the form of semi-structured interviews. The interviews were then transcribed and coded by content analysis. The results were analyzed based on previous research and different theoretical models explaining the concept of well-being.                                                               The managers that took part in this study described that well-being was mostly implemented by the care staff. The staffs are given courses about the guideline values for the care of elderly in special housing. This in accordance to the Social act law 5.kap §4 . The managers of elderly care also work together with their care staff to find ways to strengthen the elderly´s participation and decision making of their care. Our conclusion from this study is that the elderly’s decision making is easier to provide for those who have the physical and mentally strengthen for it. Those who haven’t got those abilities don’t get the chance to feel well-being, and the decision making and participation is then removed from the elderly to the care staff. One way to improve elderly’s well-being could be by expanding the care staff resources so that more individual time can be devoted for the elderly.

Syftet med studien var att beskriva och analysera anhörigas delaktighet i och upplevelse av vården på äldreboende av närstående äldre med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Vidare var syftet att beskriva och analysera hur anhörigrollen kan ha förändrats i samband med den närstående äldres flytt från egen bostad till äldreboende. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med anhöriga till närstående äldre bosatta vid ett specifikt boende. Studiens resultat visade att anhörigrollen förändrats efter flytt till äldreboende. Majoriteten av respondenterna hade tidigare agerat anhörigvårdare i hemmet och efter deras närstående äldres flytt till äldreboende, beskrev de blandade känslor av exempelvis lättnad och ensamhet. Vidare visade resultatet att respondenterna hade en positiv upplevelse av vården och kände sig delaktiga i vården av sin närstående bosatt vid boendet. / The aim of this study was to describe and analyse relative’s involvement and experience of the care in a nursing home for a next of kin who was an older person with behavioural and psychological symptoms of dementia, and how the role as a relative changed after the elderly’s move from their own home to a nursing home. We conducted five qualitative interviews with relatives related to elderly residing at a nursing home. The results showed that the role as a relative changed after their related elderly’s move to nursing home. The majority of the respondents had previously acted as a caretaker in the home and after their related elderly’s move to nursing home they described mixed feelings of relief and loneliness. The results showed that the respondents had a positive experience of the care and felt involved in the care of their related elderly residing in the nursing home.

Bakgrund: 35,6 miljoner människor lever med en demenssjukdom i världen. Denna siffra beräknas vara fördubblad år 2030 och vara tredubblad år 2050. Majoriteten av personerna med demenssjukdom (PMD) har anhöriga i form av exempelvis makar eller vuxna barn. Att leva med demenssjukdom medför intellektuella svårigheter som till exempel oro, frustration, minnesproblematik och depression något som påverkar kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en PMD som bor på ett äldreboende samt att beskriva de ingående artiklarna utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserat på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från sökmotorerna PubMed och Cinahl. Artiklarna bearbetades individuellt av författarna till den föreliggande litteraturstudien och i analysen av dessa framkom fyra huvudsakliga teman som kom att utgöra grunden för resultatet. Huvudresultat: Resultatet visade att anhöriga till en PMD ofta upplevde känslor av förlust och skuld. De hade även svårt att lita på omvårdnadspersonalen samt att de upplevde svårigheter med att ta beslut åt sin PMD. I majoriteten av artiklarna i den föreliggande litteraturstudiens resultat var deltagarna kvinnor. I vissa av artiklarna så fanns en jämnare könsfördelning. Större delen av deltagarna i artiklarna var makar eller vuxna barn till PMD men även syskon samt barnbarn fanns bland deltagarna. Medelåldern på samtliga deltagare varierade mellan 54-73 år. Slutsatser: Anhöriga till en PMD upplever svåra känslor som ensamhet, förlorad kärlek, sorg och skuld. De har även svårt att lita på omvårdnadspersonalen och kämpar med att rättfärdiga de beslut de tar åt sin PMD. Därför är det viktigt att som sjuksköterska ha en insikt i vad de anhöriga upplever för att på så sätt kunna bemöta och stötta dem. Detta främjar även vården av PMD eftersom att de anhöriga kan bidra med information om vad PMD behöver för vård. / Background: 35,6 million people lives with a dementia disease in the world. This number is set to be doubled by 2030 and tripled by 2050. The majority of the people with dementia (PWD) have relatives in the form of, for example, spouses and adult children. To live with a dementia disease involves intellectual difficulties such as anxiety, frustration, loss of memory and depression which effects the communication with the nursing staff. Aim: To describe the experiences of being a relative of a PWD who lives in a nursing home for PWD and to describe the included articles from the methodological point of view study group. Method: Literature review with a descriptive design based on 10 qualitative scientific articles from the search engines PubMed and Cinahl. The articles were individually processed by the authors of this literature review and during the analysis, four main themes where identified. These themes later became the basis of the result. Main findings: The result showed that relatives to a PWD often experiences feelings of loss and guilt. They also had difficulties in trusting the nursing staff and in making decisions for their PWD. In the majority of the articles in this literature review the participants were women. In some of the articles the was a more even gender variety. Most of the participants in the articles were spouses of adult children to PWD although there were also siblings and grandchildren amongst the participants. The middle age of the participants varied between 54-73 years. Conclusion: Relatives of a PWD often experience tough feelings such as loneliness, lost love, sorrow and guilt. They also have a hard time trusting the nursing staff and struggle to justify the decisions they make for their PWD. It is important for the nurse to have some insight in regards to what the relatives experience in order to meet and support them. This enhances the care of the PWD since the relatives can contribute with information regarding what care the PWD needs.