<p>Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv. Slutsatser av resultatet är att bildämnet välkomnas till ett integrerat arbetssätt för att bidra i kreativa, demokratiska och meningsskapande läroprocesser. Dock är det bildintegrerade arbetet inte så självklart i  grundskolans senare år som i de lägre åren på grund av faktorer i ramsystemet och på grund av bildämnets komplicerade roll, som forskare tidigare bemödat sig att kartlägga. Härmed blir lärarnas didaktiska kompetens avgörande om det bildintegrerade arbetet genomförs.</p>

Syftet med detta arbete är att få fram orsaker till varför samverkan mellan ämnena idrott och fysik inte försiggår i större utsträckning än det gör idag och vilka möjligheter lärarna själva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda på detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lärare i fysik och 8 lärare i idrott och hälsa. Resultaten av dessa intervjuer är att lärarna vill arbeta ämnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker är organisatorisk tid och att man är osäker i relationen till den lärare man i så fall skall samarbeta med. Lärarnas förslag på lösningar är att dels få större möjligheter att mötas, både spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gällande att tydligare styra verksamheten. De viktigaste slutsatserna i detta arbete blir att lärare vill arbeta ämnesövergripande av i huvudsak två skäl; helhetssyn för eleven och roligare arbete för läraren. Verksamheten behöver styras om så att den ökar möjligheten till spontana möten mellan lärare. Dessutom skulle verksamheten tjäna på att lärarna fick goda möjligheter att bättre lära känna varandra och varandras verksamheter.

Denna studie har undersökt på vilket sätt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lärande i matematik. Studien utgår ifrån det s.k. sociokulturella perspektivet där kunskap och lärande utvecklas i samspelet mellan människor och där situationella betingelser och språket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med inspiration från den metod som på engelska benämns grounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av elevers slöjdarbeten i textilslöjdens årskurs 3-9. Observationerna har pågått under 2 års tid och utmynnat i dagboksanteckningar av elevers slöjdarbeten. Den nya svenska läroplanen, Lgr 11, och dess kursplan i matematik utgör det ramverk mot vilket elevers slöjdarbeten, och dess möjlighet att stödja elevers lärande i matematik, analyseras. Kursplanens förmågor kompletteras i analysen av Kilpatricks fem matematiska kompetenser. Resultatet visar hur matematik från kursplanens samtliga sex områden visar sig i elevers slöjdarbeten. Eleverna använder sig av matematik vid beräkningar, problemlösning och i vissa fall som inspiration till ett slöjdarbete. Det visar också på hur elevers slöjdarbeten kan bidra till att utveckla de förmågor som kursplanen i matematik beskriver och som även Kilpatrick redogör för genom sina fem matematiska kompetenser. Den teoretiska modell som arbetet utmynnat i bidrar till förståelsen av hur elevers slöjdarbete kan användas genom att visa hur matematik naturligt inspirerar elever i utformningen av slöjdarbeten och hur matematiken används som ett redskap vid exempelvis beräkningar och mätning (”in vivo”). Modellen visar också på hur slöjdarbetet skapar en kontext som hjälper till att synliggöra matematik, hjälper elever att skapa mentala bilder och stödjer elevernas utveckling av matematiska förmågor (”in vitro”). Modellen skall ses som ett försök till att skapa förståelse kring hur slöjdarbeten (och andra liknande verksamheter) kan bidra till att stödja elevers lärande i matematik. Förhoppningen är att modellen kan utgöra ett stöd vid utformningen av en mer ämnesövergripande undervisning där matematiken kan ges ett relevant och begripligt innehåll och samtidigt utgöra ett viktigt verktyg och en källa till inspiration. / This study has examined how students' craft projects can support their learning in mathematics. The study proceeds from the sociocultural perspective. This is where knowledge and learning develop with interaction between people and where situational conditions and the language play a central role for the development of knowledge. The study is based on a qualitative method inspired by the Grounded Theory approach. The empirical material consists of observations of students' craft projects in needle work from grade 3-9. These observations were made during two years and concluded in diary notes containing students' craft projects. The new Swedish curriculum, Lgr11, and its syllabus in mathematics form the framework, to which the analysis on how students' craft projects can support learning in mathematics is matched. The abilities from the syllabus are supplemented in the analysis by Kilpatrick's five strands of mathematical proficiency. The result shows how mathematics from the six areas of the syllabus is displayed in the students' craft projects. The students use mathematics in calculations, problem solving and in certain cases as inspiration for a craft project. It also shows how students' craft projects can contribute to the development of the abilities from the syllabus in mathematics and from Kilpatrick's five strands of mathematical proficiency. The study concluded in a theoretical model that contributes to the understanding of how students' craft projects can be used. This is by showing how mathematics naturally inspires students in their designing of craft projects and how mathematics is used as a tool for calculation and measuring ("in vivo"). The model also shows how craft projects create a context that will help making mathematics visible and help students creating mental images and support the students' development of mathematical abilities ("in vitro"). The model should be seen as an attempt to create understanding on how craft projects (and similar activities) can contribute to supporting students' learning in mathematics. Hopefully the model can support a more interdisciplinary teaching where mathematics can be given a relevant and comprehensible content which can also be an important tool and a source of inspiration.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket är ämnesövergripande undervisning inom skolämnena matematik och idrott och hälsa. Där idrotten ska ses som medlet för att nå fram till målet som är matematiken. Det vill säga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg. Syftet med examensarbetet är att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikområdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom ämnet idrott och hälsa. Undersökningens data samlades in genom ett tillvägagångssätt som benämns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens två infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkät (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data. Fallstudien genomfördes i en 6: e klass bestående av 24 elever där alla elever genomförde diagnoserna och tre av eleverna och två lärare intervjuades. Resultatet från intervjuerna både med elever och med lärare visar på uppfattningar om att laborativ matematik i denna form kan vara ett bra didaktiskt verktyg samtidigt som diagnosresultaten visar på varierad kunskapsutveckling bland eleverna.

Syftet med studien var att visa på de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare år bedrivs ämnesövergripande eller inte. Syftet var även att undersöka hur elever uppfattar att arbeta ämnesövergripande. Detta för att ge studien två perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lärarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar på många avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan även läraren själv. Vikten av ett väl fungerande samarbete med goda relationer och en samsyn i arbetslaget framkommer tydligt. Resultatet visar även på att elevfaktorerna väger tungt, men uppfattningarna kring vilka elever som gynnas går isär. Betyg och bedömningen är en annan faktor som påverkar. Elever uppfattar ämnesövergripande undervisning som bra och kunskapsmässigt stimulerande. Men de beskriver en trygghet i att följa ett traditionellt schema och invanda arbetsformer. Studien visar även på att det råder en allmän förvirring i begreppsdefinitionerna av ämnesövergripande undervisning både bland lärare och i litteratur.

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv. Slutsatser av resultatet är att bildämnet välkomnas till ett integrerat arbetssätt för att bidra i kreativa, demokratiska och meningsskapande läroprocesser. Dock är det bildintegrerade arbetet inte så självklart i  grundskolans senare år som i de lägre åren på grund av faktorer i ramsystemet och på grund av bildämnets komplicerade roll, som forskare tidigare bemödat sig att kartlägga. Härmed blir lärarnas didaktiska kompetens avgörande om det bildintegrerade arbetet genomförs.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik. Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats: Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning? I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet. Intryck fråndetta har gett bilder åt studenternas tidigare matematiska erfarenheter och relationer till matematiksom skolämne. Resultatet presenteras beskrivande i teman kopplade till lärande OM, I, MED och GENOM visuell gestaltning av matematik.

<p>Syftet med studien var att visa på de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare år bedrivs ämnesövergripande eller inte. Syftet var även att undersöka hur elever uppfattar att arbeta ämnesövergripande. Detta för att ge studien två perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lärarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar på många avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan även läraren själv. Vikten av ett väl fungerande samarbete med goda relationer och en samsyn i arbetslaget framkommer tydligt. Resultatet visar även på att elevfaktorerna väger tungt, men uppfattningarna kring vilka elever som gynnas går isär. Betyg och bedömningen är en annan faktor som påverkar. Elever uppfattar ämnesövergripande undervisning som bra och kunskapsmässigt stimulerande. Men de beskriver en trygghet i att följa ett traditionellt schema och invanda arbetsformer. Studien visar även på att det råder en allmän förvirring i begreppsdefinitionerna av ämnesövergripande undervisning både bland lärare och i litteratur.</p>

Hållbar utveckling är ett komplext och politiskt begrepp, vars definition och mening är omtvistad. Inom ämnesplanen i biologi för gymnasieskolan återkommer begreppet ett flertal gånger och genom kopplingen till miljöundervisning har biologiämnet en tydlig anknytning till hållbar utveckling. Det finns lite forskning kring hur lärare och elever uppfattar begreppet hållbar utveckling samt hur de ser på undervisning för hållbar utveckling. Denna undersöknings syfte är att svara på detta; specifikt hur ett antal biologilärare och elever beskriver hållbar utveckling, samt hur biologiundervisningen anses relatera till begreppet. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, vilka transkriberades och användes vid en fenomenografisk analys. Resultaten visar att lärarna beskriver hållbar utveckling olika, från en ekologisk beskrivning till en bredare sådan där ekologiska, ekonomiska och sociala intressekonflikter skildras. Lärarna ser olika motiv till utbildning för hållbar utveckling, där styrdokument, kopplingen till hållbar utveckling genom ekologi och andra arbetsområden, samt undervisning för att förändra framtiden ses som incitament. Även en skeptisk hållning till att biologiämnet borde behandla hållbar utveckling som helhet uttrycks. Lärarna beskriver att hållbar utveckling i undervisningen medför olika typer av svårigheter, som att undervisningen behandlar politiska och emotionellt laddade frågor. Elevernas beskrivning av hållbar utveckling är inte lika mångfacetterad som lärarnas och utgörs primärt av en ekologisk dimension som saknar konfliktperspektiv. Eleverna berättar att undervisningen de mött inom biologiämnet inte behandlat frågor om hållbar utveckling i särskilt stor utsträckning och att de precis som lärarna beskriver att motivet till att lära sig om hållbar utveckling är att vara bättre rustad för framtiden, samt ha möjlighet att förändra den. Didaktiska implikationer av resultaten är att undervisningen bör uppmärksamma konfliktperspektivet, att lärare måste hitta vägar till samarbete över ämnesgränserna och att undervisningens emotionella påverkan på eleverna bör tas i beaktande av läraren.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av vad olika ämneslärare i grundskolan årskurs 7-9 anser om att påbörja ett ämnesintegrerat arbete med teknikämnet. Skolan där undersökningen utspelar sig arbetar i mycket liten omfattning ämnesintegrerat men uttrycker en vilja både från lärare och ledning att göra så mer. Studien utgår från intervjuer med sex ämneslärare sammanlagt representerande tretton ämnen samt en specialpedagog och en biträdande rektor. Undersökningen utgår från Deweys lärandeteori samt tidigare forskning som analyseras mot resultaten. Av resultaten framgår att ett ämnesintegrerat arbete med tekniken kan ge en bättre helhetssyn på skolarbetet, påverka inlärningen genom att blanda teori och praktik, ge en ökad begreppsförmåga, samt att stärka det kollegiala samarbetet. Resultaten visar även på organisatoriska hindrande och möjliggörande faktorer, möjligheter och hinder i styrdokumenten samt traditionens betydelse gällande implementering av nya arbetssätt.