Syftet med studien är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer få kunskap om slöjdlärares upplevda hinder och gynnsamma faktorer i ämnesövergripande samarbeten. Studien ämnar även att undersöka hur elevernas betyg i slöjd påverkas av ett ämnesövergripande arbetssätt. Intervju som metod har valts för att urskilja mönster av gemensamma erfarenheter av ämnesövergripande undervisning hos undervisande slöjdlärare. Mönstren har sedan tolkats in i olika teman som presenteras i studiens resultat. Resultatet visar att de intervjuade slöjdlärarna är relativt överens om vilka hinder och gynnsamma faktorer de upplever i utveckling av ämnesövergripande samarbeten. Resultatet identifierar fyra teman vilka nämns likväl inom kategorin hinder som kategorin gynnsamma faktorer. Denna studie visar dock ingen signifikant skillnad i betygsresultat när ämnesövergripande undervisning förekommer.

Trots att både läroplanen och vår lärarutbildning uppmanar att arbeta ämnesövergripande så har vi utifrån våra erfarenheter upplevt att det är en arbetsform som inte förekommer så ofta. Vår intention med detta arbete är därför att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som lärare på lågstadiet upplever med en ämnesövergripande undervisning ur ett NO-perspektiv.Vi utgick från ett fenomenologiskt perspektiv då vi var intresserade av lärares uppfattningar om fenomenet ämnesövergripande undervisning. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare. Där ställde vi frågor kring deras syn på ämnesövergripande undervisning ur ett NO-perspektiv och vad de upplevde som fördelar och nackdelar.Resultatet av vår studie visade att lärarna upplever mycket fördelar med ämnesövergripande undervisning. De var av åsikten att ämnesövergripande undervisning skapar ett sammanhang för eleverna och ger dem möjligheten till repetition då de får uppleva samma innehåll i flera ämnen. De menade också att det finns möjligheten att samverka med ämneslärare, så som musik och idrottslärare, och att inkludera de naturvetenskapliga ämnena även i de ämnena.Samtidigt upplevde lärarna saker som kan vara utmanande med ämnesövergripande undervisning. De menade att en ämnesövergripande undervisning inte alltid passar den elevgruppen man har beroende på deras ålder eller storleken på gruppen eller individuella elever som behöver mer struktur än den ämnesövergripande undervisningen kan ge. De ansåg också att det är svårt att genomföra en ämnesövergripande undervisning när man inte undervisar i alla ämnen, då detta kräver mer samarbete och planeringstid för att få ihop det med de andra lärarna.

SammanfattningResultat från tidigare forskning visar att många lärare som arbetar ämnesövergripande anser att det är ett fördelaktigt sätt att arbeta på, både för dem själva men även för eleverna. En ämnesövergripande undervisning kan hjälpa eleverna att se sammanhang och förstå innehållet, inte minst inom de informationsrika naturvetenskapliga ämnena. Trots detta påvisar forskning att ämnesövergripande undervisning inte förekommer i någon större utsträckning i de lägre årskurserna. Detta trots uppmuntran till att arbeta ämnesövergripande både i lärarutbildningen utifrån olika lärandeteorier och enligt läroplanen. Därav har jag gjort en fallstudie för att försöka få syn på hur och i vilken omfattning lärare på lågstadiet arbetar ämnesövergripande. I min studie har jag observerat en lärare i årskurs ett under två lektioner, en no-lektion och en bildlektion. För att få en djupare förståelse för det som sker har jag även intervjuat den undervisande läraren efter de båda lektionerna. Eftersom jag är intresserad av lärarens upplevelse av undervisningen som sker så utgår jag från ett fenomenologiskt perspektiv.I årskurs F-3 utgår undervisningen oftast från elevernas vardag och erfarenheter. Elevers upplevelse av världen är inte indelad i skolämne vilket i sin tur innebär att undervisningen i årskurs F-3 ofta rör sig över ämnesgränserna. Undervisningen som jag observerade var ämnesspecifikt planerad men när min analys var klar hade jag hittat ett flertal tillfällen där läraren rört sig över ämnesgränserna. Ämnesövergripande undervisning är ett inte helt klart definierat begrepp. Undervisningen i min fallstudie rör sig mer över ämnesgränserna än vad som tidigare framkommit men om den definieras som ämnesövergripande eller inte är upp till den undervisande läraren att avgöra. Nyckelord: fallstudie, fenomenologi, F-3, no, tematisk undervisning, ämnesövergripande undervisning

SammandragSyftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa tidigare forskning genom att svara på frågorna, vad säger forskning om för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning, och hur påverkar en ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap elevernas lärande.Forskningsmaterialet har inhämtats genom en systematisk informationssökningsprocess där databaserna Swepub och ERC varit tongivande. I tillägg till informationssökningsmetoden har vi även använt oss av forskningsmaterial och litteratur vi hittat genom kedjesökning. Rapporter från Skolverket och Skolinspektion bidrar också med relevant underlag till denna kunskaps-översikt. I resultatet presenteras det insamlade materialet genom tre olika perspektiv, ett ämnesmässigt, ett pedagogiskt och ett organisatoriskt. Resultatet visar att det finns fler fördelar än nackdelar med en ämnesövergripande undervisning. De nackdelar som framkommer i resultatet kan framförallt kopplas till det organisatoriska perspektivet och en upplevd tidsbrist bland lärare. Vidare visar resultatet att ämnesövergripande undervisning kan gynna elevers lärande och samhällskunskapsämnet. I diskussionen och slutsatsen av den här kunskaps-översikten framkommer att ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap kan leda till att eleverna utvecklar en handlingskompetens och därmed en förmåga att agera som samhällsmedborgare.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad lärare i andra ämnen än idrott och hälsa anser är kunskap i skolan såväl som i ämnet idrott och hälsa. Det undersöktes även hur eller om samarbete sker mellan lärarnas ämnen tillsammans med idrott och hälsa. Den tidigare forskningen lyfter hur lärarna i idrott och hälsa ser på vardagen i skolan både svensk och internationell kontext. Forskningen visar även hur samarbeten kan ske mellan ämnen och att det har blivit mer förekommande att lärare i idrott och hälsa arbetar närmare med andra kollegor. Metoden för studien har varit semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Det teoretiska perspektivets utgångspunkt har varit bildningsteorier och en modell om kollegialt lärande. Resultatet visar att det finns en relativt enhetlig kunskapssyn. Det finns en god grundsyn på idrott och hälsa men det finns potential att utveckla undervisningen. Vad gäller samspel mellan olika ämnen har några uteslutit det helt medan två respondenter har samarbetet ämnesövergripande. Det finns potential bland flera om ämnesövergripande arbete. Slutsatserna som dras är att idrott och hälsa betraktas som ett viktigt ämne och det finns potential från andra ämnen att samarbeta med idrott och hälsa. Det konstateras även att olika tävlingsmoment ska undvikas.

No description available.

Denna uppsats behandlar ämnet förintelselitteratur i undervisningen. Det skrivs om vad man som lärare ska tänka på när man väljer ut förintelselitteratur till sina elever, hur man arbetar med dem på bästa sätt och hur man skulle kunna använda dem i en ämnesövergripande undervisning. Det finns mycket att tänka på kring val av skönlitteraturen, i arbetet skriver jag några exempel på romaner som går att använda, samt för- och nackdelar med dem. Det finns även en rad utmaningar gällande ämnesövergripande undervisning där jag uppmärksammar de vanligaste fallgroparna och hur man som lärare kan undvika dem.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som påverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans närmiljö, organisation och ekonomi är faktorer som på olika sätt är av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svårare att identifiera men som också påverkar om och på vilket sätt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få en förståelse för hur idrottslärare tolkar och tänker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i ämnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka värden som lyfts fram, vilket är något som kan avslöja hur man ser på friluftslivet och dess roll i skolan, har jag använt ett kvalitativt arbetssätt och gjort intervjuer. Att använda sig av läroplaner och läroplansteori blir naturligt, då jag utgår från kursplanen i idrott och hälsa när lärarna ska tolka begrepp, när det handlar om vilken position friluftslivet har i läroplanen. Hur man arbetar med friluftsliv analyserar jag därmed genom läroplansteori, men även genom teori om meningsskapande processer. En slutsats är att ett ämnesövergripande arbetssätt, tillsammans med en friluftslivspedagogisk inventering och didaktisk diskussion, skulle kunna utveckla både friluftslivsverksamheten och idrottsämnets status och roll, något som jag ser som absolut nödvändigt för att kunna möjliggöra en likvärdig och natur- och miljöupplevelsefokuserad undervisning.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett ämnesöverskridande arbete på industriprogrammet med inriktning mot Träteknik.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ämnesöverskridande arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som består av fyra lärare, på ett industriprogram såg på ett sådant arbete. Jag har även intervjuat platschefen för att få skolledningens syn på ämnesöverskridande arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att förutsättningarna finns för ett ämnesöverskridande arbete. De jag intervjuade såg positivt på möjligheterna för ett ämnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna såg har med tid och samordning att göra. Lärarna och platschefen är alla överens om att det ger eleverna en helhetssyn på lärandet och gör dem mer motiverade

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattning, dels hur de ser på estetiska uttrycksformers integrering i ämnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med ämnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgångspunkt i vår undersökning. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbeten på den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska ämnen förekommer men att estetikens funktion i många fall är oklar. Om en integrering med estetiska ämnen förekommer så är det främst ämnet bild som integreras. Och om bild integreras i ett ämnesövergripande arbete så är det i den gamla formen som ett lustfullt inslag frånkopplat en verklig mening, så kallad modest estetik.