I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar. Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de arbetslag som valde att delta. Resultatet visade att sex- och samlevnads-undervisning är ett arbetsområde som främst bedrivs inom biologiämnet och genomförs under ett antal veckor i årskurs åtta. Rektors ansvar att ge arbetet en ämnesövergripande karaktär framgår inte på de deltagande skolorna. Innehålls-mässigt inkluderar undervisningen vanligtvis pubertet, fortplantning, onani, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel, relationer och kärlek. Slutsatserna från undersökningen var att sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli mer ämnesövergripande och återkomma i fler årskurser, fler män behöver leda undervisning inom området, kompetens-utveckling behöver erbjudas personalen, undervisningsmetoderna, samt kontakten mellan hem och skola inom arbetsområdet, behöver utvecklas.

Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till tematiskt arbete och menar att det skapar en helhet för eleverna. I arbetet anser lärarna att man integrerar alla ämnena i det arbete som utförs. Dock visas det tydligt att lärarna har svårt för att helt gå ifrån de traditionella ämnena för att uppfylla kunskapsmålen som finns. Det viktiga med tematiska arbetet är att man utgår ifrån elevernas intresse och att det är deras lärande som skall komma i första hand.

FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen. En slutledning som kan dras av den här undersökningen är att om vi skall få undervisning för hållbar utveckling inom skolvärlden krävs ett bättre stöd från skolledning och tydligare styrdokument.

Detta arbete är resultatet av en undersökning på en grundskola och en gymnasieskola som använder ämnesövergripande och tvärvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien är att jämföra initiativtagares, lärares och elevers åsikter angående arbetssättet och att dessutom jämföra de två skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gått till och hur den är organiserad. Vidare redogörs informanternas syn på för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förändringar.

Bakgrund: Klimatfrågan är ett aktuellt ämne på grund av den akuta situation världen befinner sig i. I dagens samhälle får barn kunskap om klimatrelaterade problem på många olika sätt t.ex. genom föräldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrämma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lärare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna får en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenägna och får kunskaper till att verka för en förändring mot ett bättre klimat. Vi anser därför att det är viktigt att börja tidigt med undervisningen om klimatfrågor i skolan. Syfte: Syfte med examensarbetet är att undersöka yngre elevers oro över klimatförändringarna och skolans roll i ett pedagogiskt perspektiv. Metod: En del bygger på litteraturstudier av, i huvudsak, naturvetenskaplig forskning med kvantitativ inriktning som till största delen vilar på mätningar och beräkningar av ökad global uppvärmning och stigande havsnivåer. Här ställs frågan om det objektivt finns fog för klimatoro vilket är grunden till det fortsatta arbetet. Vi har även genomfört en enkätundersökning riktad till lärare i skola och på fritids som arbetar med elever i åldrarna 6-10 år. Att prata direkt med eleverna kan skapa klimatoro, därför har vi valt att vända oss till lärarna i denna undersökning. Vi ansåg även att de var mest lämpade att svara på de frågorna vi hade. Enkäten utformades på ett sådant sätt att den skulle ta lite tid i anspråk med hänsyn till lärarna. Enkätresultaten användes i huvudsak kvalitativt. Resultat: Vår undersökning visar att det finns elever i de yngre åldrarna som visar tecken på klimatoro. Den visar också att lärarna har svårigheter i att tyda vad klimatundervisning skall innehålla, samt hur styrdokumenten skall tolkas. Vi anser inte att klimatundervisningen har den centrala roll i skolan som den bör ha om man ser på den negativa utvecklingen på klimatet som har varit de senaste 40 åren, enligt IPCC. Vi föreslår förbättringar i undervisningen, baserade på en analys av relevant litteratur och enkätsvar.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet.

Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ”Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?” och ”Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?” Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats. I den använda konstnärliga metoden väljer de en specifik position att betrakta platsen från. Denna distansering ger eleverna möjlighet att se platsen på ett nytt sätt och genom att visualisera sin förståelse i en iscensättning, skriver de en annan berättelse om den undersökta platsen. Studien visar att eleverna i sina representationer synliggör förmågor som finns inskrivna i styrdokumenten, både ämnesspecifika förmågor och förmågor som handlar om hur eleverna konstruerar och presenterar sig själva. En grundläggande tanke i socialkonstruktionismen är att subjektet konstrueras genom språket, och i de inspelade processamtalen blir det tydligt hur eleverna genom den konstnärliga metoden konstruerar egen och kollektiv identitet.

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare.   Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen. Resultatet visar att elever i olika gymnasieutbildningsprogram har skilda uppfattningar av begreppet hållbar utveckling och undervisning i hållbar utveckling och att elever som går studieförberedande program har mer positiv attityd till hållbar utveckling än elever som går yrkesförberedande program.   Studiens utgångspunkt hämtades från läroplanen för de frivilliga skolformerna, Haga deklarationen för utbildning för hållbar utveckling, tidigare forskning, vetenskapliga artiklar och översikter.  Studien använde sig av kvantitativ ansats och skälet till att jag valde kvantitativ ansats är att jag har intention att nå ett antal elever och genom en enkät samla information och beskriva om elevers uppfattningar om hållbar utveckling.   Studien visar att styrdokumenten bör implementeras och förtydligas i undervisningen och att undervisningen bör bedrivas i form av ämnesövergripande förhållningssätt. Lärarna måste ha tillräckliga kunskaper om ämnet hållbar utveckling. Elevernabör vara aktiva deltagare i undervisningen och praktisera demokrati i skolan och de lokala samhällsfrågorna. / Sustainable development, education for sustainable development, critical thinking, democratic skills, holistic thinking, ethical stance, cross-curricular teaching.

<p>Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar på frågor rörande högstadielärares syn på undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Därtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingår i kunskapsområdet samt hur man lägger upp och genomför en värdefull undervisning. De för arbetet centrala frågeställningarna är; </p><p>- Vilka mål finns för sex- och samlevnadsundervisningen? </p><p>- Uppfylls målen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? </p><p>- Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehålla för att den skall kännas värdefull? </p><p>- Vilka undervisningsformer lämpar sig för kunskapsområdet så att det skall kännas värdefullt? </p><p>Studien inleds med en litteraturgenomgång. I denna ges en historisk återblick på sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsområdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsområdets innehåll och metod. Därefter följer en redovisning av den empiriska studien i form av åtta intervjuer vilka genomförts med lärare i närområdet. </p><p>I diskussionen flätas arbetets teori och empiri samman genom en jämförelse av litteraturgenomgång och studiens resultat. Centralt i diskussionen är frågeställningarna om mål och måluppfyllelse, innehåll och undervisningsformer.</p>

A new curriculum, Lgr11, was introduced in Sweden during the Autumn Semester 2011. My aim in this paper is to investigate whether an integrated and interdisciplinary approach is possible within this new Swedish curriculum. Firstly, I will describe the approach to integration and interdisciplinary work used in the new Swedish curriculum. Secondly, I will analyze whether the curriculum allows for an integrated and interdisciplinary work. The method used in this paper is a qualitative textual analysis and analyzing the new curriculum´s approach to integration and interdisciplinary education has been the focus. The analysis has been based on the explicit and implicit basics of integration and interdisciplinary work in the curriculum. I assume theories of subject integration and curricula to come up with my results in the paper. To conclude, the results of my analysis of the curriculum show that an integrated and interdisciplinary approach is not only possible, but it is also each school Principal's responsibility as well as part of each teacher`s objective. The Principal's responsibility is to ensure that the integration and interdisciplinary approach is undertaken in school. The curriculum is clear that teachers should let their students work interdisciplinary as well as vary their methods of teaching. The results show that even language as a subject is important to have in the curriculum. The results also show that all school subjects play an important role in the overall language development of students.