Ämnesintegrering är ett av många sätt att organisera undervisningen på. Syftet med integreringen är att kunskap från två eller flera ämnen samverkar för att skapa en helhetssyn hos eleven. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar ämnesintegration samt vilka fördelar och nackdelar lärare och elever upplever med arbetssättet. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med tre stycken elever samt fyra stycken lärare som undervisar i de gymnasiegemensamma ämnena. Resultatet visar att eleverna upplever att de lär sig nyttiga saker som de kommer att få användning av i livet. Detta syns också i lärarnas olika beskrivningar där lärarna upplever att eleverna är mer motiverade till sina studier. Resultat visar också att de intervjuade lärarna upplever betydligt flera nackdelar med arbetssättet än vad eleverna upplever. En stor frustration framkommer när det gäller samverkan med karaktärsämneslärare. / Working interdisciplinary is one of many different ways of teaching but the whole purpose of working interdisciplinary is to merge several different subjects into one and thereby giving the student a comprehensive view of how everything works together. The purpose of my study is to find out how interdisciplinary teaching is perceived by both students and teachers and what merits and demerits they might find. My study consists of qualitative interviews with three students and four core subject teachers. The results point to students feeling that their education has a purpose, that it will be useful in the future. This conclusion can also be drawn from the teacher interviews where they perceive the students as being more motivated, but the teachers also see more demerits than the students. An apparent frustration is that the core subject teachers find it problematic to collaborate with the vocational education teachers.

Rubriken på detta arbete är Ämnesövergripande arbete, möjligheter och begränsningar, sett ur Elprogrammets perspektiv. Arbetet grundar sig på två gymnasieskolors olika inriktningar, struktur och arbetssätt. Gymnasieskola Y/S har både studieförberedande och yrkesprogram medan gymnasieskola Y enbart har yrkesprogram.Mitt arbete grundar sig på två skolors arbetssätt gällande ämnesövergripande arbete. Det ena är det förändringsarbete som precis har startat på den gymnasieskola där jag under min lärarutbildning genomfört VFU. Syftet med detta arbete är att sätta samman och börja arbeta i lärarteam/lärarlag vilket har som mål att stärka och förankra ett ämnesövergripande arbete. Denna skola benämner jag i fortsättningen skola Y/S.Det andra arbetet bedrivs på den gymnasieskola där jag idag arbetar. Här sker detta arbete, till stora delar, i gemensamma arbetslag och där vissa kärnämnen bedrivs i samma som eller i närliggande lokaler som karaktärsämnena. Denna skola benämner jag i fortsättningen skola Y.Mitt mål är att försöka klara ut vad som, positivt eller negativt, påverkar detta arbete och hur man skall gå tillväga. Efter ett kort tag gick det upp för mig att, i detta läget, var det inte en fråga om HUR? utan svaret på frågan VARFÖR? och på vilka grunder och förutsättningar skall vi ha ett ämnesövergripande arbete måste först klaras ut.Mitt arbete grundar sig på de iakttagelser och intryck jag fått när jag genomfört min VFU, på det idag fungerande samarbetet men även på brister och behov i undervisningsarbetet på min nuvarande arbetsplats samt på de frågor och svar jag fått vid de intervjuer som jag gjorde med skolledningen, kärnämneslärarna och med karaktärsämneslärarna. Vid mina samtal kände jag att jag väckte liv i många tankar och funderingar som man inte tidigare reflekterat över samtidigt, som det rent allmänt, gav en positiv respons. En ständigt återkommande reflektion var ett behov av kompetensutveckling på ett antal områden och att det var viljan som styrde ett kommande samarbete. Resultatet pekar också på två bromsande faktorer för utvecklingen av det ämnesövergripande arbetet, nämligen de nationella proven och behovet av resurser i form av tid.Slutsatsen av detta är att, innan vi svarar på frågan HUR ?, så måste vi klara ut VARFÖR ? och på vilka grunder och förutsättningar vi skall fortsätta arbeta ämnesövergripande. Här är det också viktigt med kompetensutveckling, för alla berörda, framförallt med tanke på nya Gy 2011 vilket talar ett tydligt språk när det gäller ett samarbete över gränserna. Vi måste också klara ut hur vi skall förhålla oss till och hantera de nationella proven samtidigt som ökade resurser i form av tid måste beaktas. Med hänvisning till styrdokumenten så blir viljan inte avgörande utan skall betraktas som en viktig pusselbit när, inte om, arbetet tar fart.

Studiens syfte var att ta reda på hur grundskolelärare arbetar samt vad de tycker om ämnesintegrering med naturvetenskap. Studien är enbart baserad på intervjuer och hur lärare uppfattar detta sätt att arbeta. Ämnesintegrering innebär att man använder två eller flera ämnen i en och samma undervisning. Det kan till exempel innebära att man arbetar med matematik och sedan skriver en räknesaga till en viss uppgift och därmed får man med svenska i uppgiften. Ämnesintegrering har enligt tidigare forskning många fördelar. Den mest förespråkade anledningen är att eleverna får koppla sin kunskap till ett sammanhang och sitt eget liv och därför får de mer engagemang inför sitt lärande och därmed en djupare kunskap. Jag har undersökt hur grundskolelärare arbetar ämnesintegrerat med naturvetenskap. Studien är strukturerad efter en kvalitativ fenomenografisk metod. I studien har det samlats empiri genom intervjuer med fem olika grundskolelärare. Empirin har sedan analyserats genom att utvinna gemensamma teman och nyckelord från intervjuerna. Dessa teman och nyckelord har sedan kopplats till tidigare forskning om ämnesintegrering och slutligen sammanfattas för att besvara de två forskningsfrågor som studien är grundad på.I studien blev resultatet att alla lärarna arbetade ämnesintegrerat på ett likartat sätt. De fem intervjuade lärarna använde hjälpande och sammankopplade ämnessamspel. Hur lärarna arbetar berodde på vilken årskurs de arbetar i. I förskoleklass arbetar de mer med att naturvetenskap är ett hjälpämne som hjälper eleverna konkretisera och göra undervisningen elevnära. I årskurs ett till tre arbetar dem med sammankopplade ämnessamspel som innebär att de arbetar med teman eller projekt som väljs ut från ett centralt innehåll i naturvetenskapen som sedan kopplas till alla ämnen. Vidare upplever lärare att eleverna blir mer engagerade av att arbeta med ämnesintegrering. Detta tror lärarna beror på att eleverna får ett sammanhang till sin kunskap och en röd tråd genom undervisningen med naturvetenskap. En annan positiv aspekt av ämnesintegrering var att lärarna ansåg att det underlättade deras planering eftersom man får med flera olika ämnens mål i en och samma planering. Det som lärarna ansåg som negativt var att det var svårt att genomföra eftersom de upplevde att det fanns en personalbrist samt att det är negativt att inte fler lärare arbetar på samma sätt.

Syftet med undersökningen var att observera hur lärarna arbetar med matematik i årskurserna F-3, med fokus på hur estetiska verktyg används i matematikundervisningen. Studien är baserad på klassobservationer i två årskurser i de tidigare skolåren F-3 samt elev- och lärarintervjuer och ämnade lyfta estetiska lärprocesser samt hur de spelar in på elevernas upplevelser vad gäller ämnesintegration i matematikundervisning. Resultaten visar att estetiska verktyg används mer med yngre elever och mindre ju äldre eleverna blir. Lärarna i denna studie påpekade att ett ämnesövergripande arbetssätt och att blanda in olika sinnen främjar elevernas inlärning. Majoriteten av de intervjuade lärarna betonade att det gäller att hitta en balans mellan olika metoder för att skapa en varierad undervisning.

In agreement with Agenda 21, Baltic 21 Education and the UN decade for education for sustainable development 2005-2014, Sweden has agreed to reform its educational system in order to support a sustainable development. This thesis aims to examine the implications of education for sustainable development from the perspective of teachers of grade seven to nine by identifying the possibilities, difficulties and knowledge that exists around the concept today. This has been done by combining a literature review and a qualitative case-study, which was conducted through five indepth interviews with teachers. The purpose of these interviews was to identify a few different opinions regarding what sustainable development could imply in the reality of the school and classroom. The most important results derived from this study were: Firstly, that there exist problems in applying education for sustainable development in schools today. The reason for this is a lack of understanding of the need for dealing with sustainable development in schools, as well as a lack of understanding of what education for sustainable development implies for education. The second result of importance was that the teachers who took part in the case-study had knowledge and experiences that could easily be combined with education for sustainable development, but that there is a need for teacher education and training on several levels to increase the possibilities of successfully implementing education for sustainable development in the Swedish school-system. / I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare. Detta syftade till att identifiera några olika åsikter om vad perspektivet utbildning för hållbar utveckling kan innebära i skolans verklighet. De viktigaste resultaten som framkom ur denna studie var att det idag förekommer problem med att tillämpa utbildning för hållbar utveckling i skolvärlden. Detta beror dels på bristfällig förståelse för behovet av hållbar utveckling i skolan, och bristfällig förståelse för innebörden av utbildning för hållbar utveckling. Dessutom framkom att de intervjuade lärarna hade mycket kunskap och erfarenhet som är förenlig med utbildning för hållbar utveckling, men att det kommer att behövas lärarfortbildning och utbildning på olika nivåer för att lyckas integrera perspektivet i skolverksamheten.

Idag råder det delade meningar om vad som är det bästa sättet att undervisa på. Det har pendlat mellan ämnesspecifik och ämnesintegrerad undervisning i takt med olika beslut och läroplaner i vårt samhälle. Fördelar och nackdelar har lyfts fram i olika sammanhang om skolan bör undervisa ämnesintegrerad eller ämnesspecifikt. I denna empiriska studie kommer jag ta reda på fem grundskolelärares inställning till ämnesintegrerad undervisning inom SO-ämnen och hur lärarna arbetar enligt detta arbetssätt. Utifrån det insamlade materialet kommer också fokus ligga på de fördelar och nackdelar som lyfts fram med detta arbetssätt. Resultatet visade att lärare ser flera fördelar med integrerad undervisning som att det oftare arbetades i teman och att eleverna därmed fick en starkare anknytning till verkligheten. Det blir också lättare att förstå samhället genom ämnesövergripande undervisning då verkligheten inte är uppdelad i ämnen och då bör inte skolan vara det heller. Resultatet diskuterades utifrån Bernsteins begrepp inramning och klassifikation. I diskussion och slutsats tas fördelar och nackdelar upp och kopplas ihop med tidigare forskning. Resultatet kopplas också ihop med Bernsteins begrepp i en slutsats. / <p>SO</p>

SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som händer med svenskämnet i ämnesövergripande arbetssätt. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjua lärare som har erfarenhet av ämnesövergripande arbetssätt där ämnet svenska ingår. Resultatet som lades fram visade att de flesta lärare som ingick i undersökningen väljer att arbeta ämnesövergripande för att de anser att detta arbetssätt på ett bra sätt förbereder eleverna för arbetslivet. De flesta av de medverkande lärarna ser på svenskämnet som det ämne i ämnesövergripande arbetssätt som ska kontrollera elevernas språk och genresäkerhet. Språket är elevernas viktigaste verktyg eftersom man utan det inte kan uttrycka sig i skrift och tal och därför ansåg många av de lärare som ingick i vår undersökning att svenskämnet måste finnas med i ett ämnesövergripande samarbete då det är det ämne som bär huvudansvaret för utvecklingen av elevernas språk. Resultatet visade även att det ämnesövergripande samarbetet kan se ut på olika sätt, men att det vanligaste är att arbetet genomförs genom tema- eller projektarbeten. Även bedömningen av elevernas arbete kan ske på olika sätt, men flera av lärarna ser en gemensam bedömning som det mest ultimata vid ämnesövergripande arbetssätt.

I denna litteraturstudie behandlas ämnesområdet hållbar utveckling, främst utifrån den ekologiska aspekten av begreppet. Av eget intresse fanns en nyfikenhet på hur lärare runt om i världen undervisar ämnesövergripande om ämnesområdet samt vilka kompetenser som krävs för att möjliggöra en lärorik undervisning. Vid litteratursökningen upptäcktes brister av forskning kring ämnet i årskurs 4–6, vilket gjorde oss ännu mer intresserade. Syftet med studien är klarlägga hur undervisning om hållbar utveckling i årskurs 4–6 behandlas i internationell och svensk forskning inom de naturorienterande ämnena samt teknik. De forskningsfrågor som används är: hur arbetar lärare med hållbar utveckling inom de naturorienterande ämnena och teknik samt vilka förutsättningar för ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen finns? Dessutom undersöks vilket ämnesinnehåll som kan lyftas samt vilka kompetenser en lärare behöver för att möjliggöra en lärorik undervisning.   Det sociokulturella perspektivet återspeglas i läroplanen, Lgr11, och därmed finns det representerat i vår studie. För att finna relevant litteratur användes flera olika databaser i informationssökningen. Därefter kategoriserades materialet utifrån analyskriterier och sammanfattades i dokumentet Översikt över analyserad litteratur (Bilaga 1). Detta var till stor hjälp vid författandet av denna uppsats. Resultatet visar hur undervisning bedrivs enskilt i de naturorienterande ämnena och teknik samt ämnesövergripande mellan dessa ämnen. Ett flertal konkreta exempel behandlas gällande undervisning inomhus såväl som utomhus. Slutsatsen är att undervisning kring hållbar utveckling kan ske på många olika sätt och att det är av stor betydelse vad och hur läraren undervisar.

Geografiämnet är brett och ger ett holistiskt perspektiv på livet på jorden vilket skapar stora möjligheter för lärare att göra ämnet relevant och intressant för eleverna. Geografiämnet var under 1900-talet uppdelat i natur- och kulturgeografi på gymnasiet, detta har satt spår i läroplaner, läroböcker och samhället. Dagens miljöproblematik skapar möjligheter för ämnet att växa men istället ser vi ett geografiämne som minskar i timantal. I denna uppsats genomförs en frågeundersökning med gymnasieelever om deras bild av geografiämnet och en samtalsintervjuundersökning med deras lärare om undervisning och genomförande av geografiundervisningen. Det visar sig att eleverna har dåliga förkunskaper från högstadiet men att de uppskattar ämnet och lär sig mycket, speciellt om relationen människa och miljö. Lärarna vill gärna visa på sambandet mellan natur- och kulturgeografi men de flesta delar ändå upp dessa i olika moment. Samtliga lärare använder sig av mycket blandat material, lite lärobok och mycket hemsidor och bilder. Både användandet av praktiska moment och ämnesövergripande arbete varierar. Detta verkar bero på geografiämnets status på respektive skola och om lärarna vågar se möjligheterna och bryta gamla vanor när de planerar. För om det lilla geografiämnet ska leva upp till sin stora potential måste lärarna våga tänka nytt och inspirera kommande generationer.

Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers och sexologers erfarenhet av undervisningen inom sex och samlevnad i grundskolan. Syftet besvaras genom frågeställningar som undersöker vad skolkuratorer och sexologer har för kunskap om och erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisningen, på vilket sätt de medverkar i sex- och samlevnadsundervisningen samt hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna utvecklas med hjälp av skolkuratorernas kompetens. Kvalitativ metod har använts i denna studie och resultaten baseras på sju stycken intervjuer med skolkuratorer och sexologer. Det finns i dagsläget forskning som pekar på att svensk sex- och samlevnadsundervisning har flertalet brister. Resultaten i studien visar på att det inom området för sex och samlevnad finns utvecklingspotential till följd av en rad brister som framkom i intervjuerna, och att skolkuratorer i större utsträckning önskade medverka i planeringen och genomförandet av sex- och samlevnadsundervisningen. I studien skildras informanternas arbete, erfarenheter och kunskaper inom ämnet i fråga. Det framkom av studiens resultat att samverkan mellan skolkuratorer och annan skolpersonal kunde variera i sitt uttryck, men att skolkuratorns kompetens borde tas tillvara på för att främja en god undervisning. Slutsatsen i denna studie är att skolkuratorn kunde ha en betydande roll i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning.