Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande, och stötta elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena. Avsikten med arbetet är att besvara huvudfrågan: Hur kan elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena stöttas? För att svara på huvudfrågan har vi använt oss av tre underfrågor, dessa tre underfrågor fungerar även som ett genomgående tema i vårt arbete: Vilken roll har transaktioner i språkutveckling? Hur kan genrepedagogik stötta ämnesspråken? Vilka språkutvecklande möjligheter har ämnesövergripande undervisning? Bakgrunden till kunskapsöversikten är att elever ofta upplever en språkchock under mellanstadiet då språket i skolan avancerar och ställer höga krav på eleverna. Därför undersöks vilka språkutvecklande möjligheter som transaktioner, genrepedagogik och ämnesövergripande undervisning kan bidra med. Vi har genom olika databaser funnit vetenskapliga källor i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar samt refereegranskade artiklar och bokkapitel. Resultatet av vår insamlade fakta belyser vikten av att alla lärare oavsett ämne behöver inta ett språkutvecklande perspektiv. Språk och kunskap går hand i hand, vilket innebär att undervisningen inte isolerat bör fokusera på antingen ämnesspråk eller ämnesinnehåll. Dessa aspekter bör i stället överlappa varandra i undervisningen och tillsammans utveckla elevernas ämneslitteracitet. Vidare visar kunskapsöversikten att det inte finns en generell undervisningsstrategi som garanterar en språkutvecklande undervisning. I stället behöver lärare arbeta med flera ingångar, dels i ämnesundervisningen, dels i den ämnesövergripande undervisningen, för att variera den språkutvecklande undervisningen och nå alla elever.

Skolan har enligt läroplanen ansvar för att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Det innebär bland annat att ge eleverna överblick och sammanhang genom att anlägga övergripande perspektiv och samordna olika ämnesområden så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet (Skolverket, 2022a). Detta självständiga arbete handlar om ämnesintegrerad undervisning, ett utvecklingsområde med hög aktualitet. Syftet var att undersöka hur ämnesintegrerad undervisning bedrivs, ställt i relation till rådande ramar, nedbrutet i tre frågeställningar. I vilka former praktiseras ämnesintegrerad undervisning? Hur varierar förutsättningarna mellan skolor beträffande ramfaktorerna tid, organisation och samordning? Kan man urskilja några samband mellan dessa ramfaktorer och den ämnesintegrerade undervisningen i praktiken såsom den beskrivs avseende kvalitet och kvantitet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lärare på olika skolor. Materialet analyserades utifrån ramfaktorteorin och resultatet visar på variationer bland de undersökta skolorna beträffande tid och grad av ämnesintegration samt avsatt tid för planering och samordning. Det visar även ett positivt samband mellan löpande planeringstid och samordningsfunktion å ena sidan och måluppfyllelse å den andra, det vill säga ju mer avsatta resurser desto mer ämnesintegrerad undervisning i praktiken. Ämnesintegration förekommer både i större projekt, temaarbeten och enklare former där eleverna får öva förmågan att se samband, samma sorts förmågor som enligt betygskriterierna gör skillnaden mellan höga och låga betyg i skolan. Mot denna bakgrund föreslås den ämnesintegrerade undervisningen införas i högre utsträckning som ett naturligt inslag i den löpande skolverksamheten än vad som har visat sig i studien. Med utgångspunkt från de nationella målen och som en följd av resultatet i studien föreslås bland annat en modell av praktiknära forskning med musikaliska inslag som i förlängningen kan ge den ämnesintegrerade undervisningen en starkare plattform. / According to the curriculum, the school is responsible for ensuring that students acquire and develop knowledge that is necessary for every individual and member of society. This means, among other things, giving the students an overview and context by creating an overall perspective, as well as coordinating different subject areas so that the students can perceive larger areas of knowledge (Skolverket, 2022a). This study is about subject-integrated teaching, a highly topical area of development. The aim was to examine how interdisciplinary teaching is conducted, in relation to prevailing frameworks, broken down into three issues. In what forms is interdisciplinary teaching practiced? How do the conditions vary between schools regarding the frame factors of time, organization, and coordination? Can one discern any connections between these frame factors and the subject-integrated teaching in practice as it is described in terms of quality and quantity. The survey was conducted through three interviews with teachers at different schools. The material was analysed based on the frame factor theory and the results show variations among the investigated schools regarding the occurrence in time and degree of integration as well as allocated resources. The result also shows a positive relationship between planning time and coordination function on the one hand and goal fulfillment on the other, that is, the more allocated resources, the more subject-integrated teaching in practice. Subject integration occurs both in larger projects, theme works and simpler forms where students get to practice their ability to see connections, the same kind of abilities that, according to the grading criteria, make the difference between high and low grades in school. Against this background, it is proposed that the subject-integrated teaching be introduced to a greater extent as a natural element in the ongoing school activities than what has been shown in the study. Based on the national goals and because of the results of the study, a model for practice-based research is proposed, with musical elements that can ultimately give subject-integrated teaching a stronger platform.

Studien har en ämnesövergripande ansats som undersöker lärares utsagor om hur platsbaserat lärande kan möjliggöra utveckling av elevers läs- och skrivförmågor. Ämnesövergripande undervisning innebär att flera ämnen integreras med varandra. Ett platsbaserat lärande innebär att undervisningen utgår ifrån en specifik plats i skolans närområde. Data samlades in genom en enkätundersökning som riktar sig till lärare i grundskolans årskurser F–3. En systematisk analys av materialet har skett där mönster, likheter samt skillnader har identifierats. Enkätundersökningens resultat visar att lärare gärna väver samman läs- och skrivaktiviteter.Exempelvis genom att eleverna får läsa faktatexter om ett djur för att sedan besöka platsen där djuret befinner sig och avslutningsvis skriver eleverna en egen faktatext med hjälp av fotografier från platsen. Vidare belyser resultatet att de flesta lärare arbetar ämnesövergripande utifrån ett tematiskt arbetssätt. Ekonomiska aspekter redovisas som handlar om bland annat för få resurser, för lite planeringstid och dyra transporter. Det framgår att lärare gärna vill använda ett platsbaserat lärande men att deras kunskaper om hur det ska genomföras på ett strukturerat och givande sätt kan utvecklas. Lärare uttrycker att de önskar bättre förutsättningar för ett platsbaserat lärande samt även möjligheter till vidare utbildning inom området. På så sätt, menar lärarna, kan platsbaserat lärande inkluderas i undervisningen. / The study adopts an interdisciplinary approach, investigating teachers' statements on how place-based learning can facilitate the development of students' reading and writing skills. Interdisciplinary teaching involves the integration of multiple subjects. Place-based learning is based on a specific location within the school's vicinity as the foundation for instruction. Data were collected through a survey directed at teachers of primary school grades F–3. A systematic analysis of the material was conducted, identifying patterns, similarities and differences. The survey results indicate that teachers often integrate reading and writing activities by, for example, reading factual texts about an animal, visiting the location where the animal resides and subsequently having students write their own factual texts using photographs from the location. Furthermore, the results highlight that most teachers employ interdisciplinary methods based on thematic teaching. Economic aspects are also discussed, including insufficient resources, inadequate planning time and costly transportation. It is evident that teachers are keen to use place-based learning, but their knowledge on how to implement it in a structured and beneficial manner can be enhanced. Teachers express a desire for better conditions for place-based learning as well as opportunities for further education in this area. According to the teachers, such improvements would enable the inclusion of place-based learning in their instruction.

Denna uppsats granskar forskning som gjorts kring kopplingar mellan musik och matematik i en didaktisk kontext och diskuterar hur sådana kopplingar kan användas i musikundervisning i årskurs 1–6 för att förbättra elevers matematikkunskaper. Syftet är att belysa likheter mellan musik och matematik och ta reda om och i så fall hur en konkretisering av och ett fokus på dessa likheter kan gynna elevers lärande i matematik. Resultatet visar att det finns flera olika sätt på vilka musikundervisning kan leda till att elever presterar bättre i matematik. Tydligast effekt verkar uppstå för lågpresterande elever och när likheter mellan ämnena uttrycks explicit. Några av de granskade studierna har inte sett samma effekt på lärande, medan andra ser endast en korrelation mellan musikutövande och matematikförmågor, alternativt upptäcker andra förmågor som möjligen medierar en effekt från musikutövande till matematikförmågor. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och Gardners teori om multipla intelligenser diskuteras vad som kan göra att effekten uppstår. Diskussionen leder fram till en modell som gör anspråk på att förklara att musikutövande över tid tillsammans med någon ytterligare påverkan kan leda till ökade matematiska förmågor.

Allt levande på jorden är beroende av de tillgångar som erhålls av naturens olika ekosystem. På senare tid har dock människans påverkan på miljön och naturen fått stora konsekvenser som utsätter livet på jorden för fara. Mot denna bakgrund har ett intresse utvecklats för hur lärare bedriver undervisning om hållbar utveckling i syfte att utbilda samhällsmedborgare som besitter handlingsberedskap och konsekvenstänkande. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera hur lärare undervisar ämnesövergripande om hållbar utveckling i NO och teknik i årskurs 4-6, samt vilken inställning lärare har till vikten av att behandla hållbar utveckling i dessa åldrar. De forskningsfrågor som används handlar om hur undervisningen organiseras, hur den bedrivs med fokus på de didaktiska frågorna vad, hur och varför samt hur lärarna beskriver att elever mottar undervisning om hållbar utveckling. För att uppnå syftet används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i Sävsjö kommun. Materialet analyseras med hjälp av metoden kvalitativ innehållsanalys. Genom att använda grundtankar ur det sociokulturella perspektivet och gestaltad didaktik möjliggörs ett djup i materialanalysen. Resultatet visar att lärarna i studien anser att hållbar utveckling är ett viktigt ämnesinnehåll i årskurs 4-6. Vidare framhävs att lärarna är medvetna om lärandemiljöns betydelse för inlärning och konkreta exempel ges på hur samtliga lärare arbetar ämnesövergripande om hållbar utveckling i NO och teknik. Lärarna uttrycker att det finns eventuella hinder för ämnesövergripande arbete med hållbar utveckling, men samtidigt är de fördelar som räknas upp övervägande i förhållande till antalet hinder. I beskrivningen av hur elever uppfattar undervisning om hållbar utveckling visar resultatet att de flesta är medvetna och engagerade. Slutsatsen är att ämnesövergripande arbete är positivt för elevers utvecklande av helhetsförståelse för hållbar utveckling. / Life on earth is depending on the assets received from different ecosystems. Lately, the human impact on the environment and nature has resulted in enormous consequences that imply danger to life on earth. Due to this fact, an interest evolved towards how education for sustainable development conducts with the aim to educate citizens to take action and think about the consequences of their choices. The aim of this study is therefore to investigate and analyse how teachers teach sustainable development interdisciplinary in science and technology in grades 4-6 and how important it is according to the teachers. The research questions that are being used is about how education is organized, how it is conducted with focus on the didactic questions what, how and why and how students receive education for sustainable development according to the teachers. To achieve the aim of the study it is carried through by a qualitative method in form of semi-structured interviews with eight teachers in the county of Sävsjö in Sweden. The material is analysed through qualitative content analysis. By using fundamental ideas from the sociocultural perspective on learning and didactics in terms of concretized teaching and learning a wider analysis is enabled. The result indicates that the teachers in the study think that education for sustainable development is important in grades 4-6. Furthermore, it is highlighted that the teachers are conscious about the importance of different learning environments and concrete examples of how all teachers work interdisciplinary with sustainable development in science and technology is presented. The teachers express that there are some eventual problems with teaching sustainable development interdisciplinary, however the positive aspects that are mentioned is predominant in relation to the problems. The description of how students receive education for sustainable development is mostly positive since they are conscious and dedicated. The conclusion is that interdisciplinary teaching is positive in developing students holistic understanding of sustainable development.

VET HUT! Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling Education for Sustainable Development Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development. Antal sidor: 39 Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar. I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare. Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning. Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling

<p>VET HUT!</p><p>Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling</p><p>Education for Sustainable Development</p><p>Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.</p><p>Antal sidor: 39</p><p>Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar.</p><p>I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare.</p><p>Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning.</p><p>Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling</p>

I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman. I varje tema integreras sedan de i grundskolan förekommande ämnena. Varje tema är indelat i en basdel och en forskningsdel. Basdelen tillgodoser de ämneskunskaper som krävs enligt kursplanerna medan forskningsdelen däremot tillgodoser de enligt läroplanen föreskrivna kraven på ett undersökande arbetssätt samt elevens egna intressen

Syftet med studien var att undersöka professionellas syn på den ämnesövergripande sexualundervisningen samt vilka förutsättningar professionella har att skapa en jämställd och normkritisk sexualundervisning för unga på högstadiet. Studien önskade besvara följande frågeställningar; Vad anser professionella om att sex- och samlevnadsundervisningen ska ske ämnesövergripande? Vilka brister och styrkor ser professionella med dagens sex- och samlevnadsundervisning? Anser professionella att skolan arbetar normkritiskt i sex- och samlevnadsundervisningen för att motverka att normativa könsroller begränsar unga? Utifrån en kvalitativ metod utgår studien från sex semistrukturerade intervjuer med professionella i Mellansverige som undervisar i sex och samlevnad. Studien grundar sig i ett konstruktionistiskt ramverk med inspiration från Paulo Freires kritiska teori, begreppet genus och normkritiskt perspektiv. En tematisk analys genomfördes för att utläsa likheter och skillnader i materialet vilket sedan analyserades utifrån valda begrepp. Resultatet visade att skolor inte arbetar ämnesövergripande trots att det är ett krav samt att tidsbristen påverkar undervisningens kvalitet. Dock kunde vi se att det fanns ett tydligt engagemang och en vilja hos de som undervisade att skapa en god sex- och samlevnadsundervisning utifrån ett normkritiskt och jämställt perspektiv. / The purpose of the study was to explore professionals' views on interdisciplinary sex education and what preconditions professionals have to create a gender-equal and norm-critical sex education for young people in upper secondary school. The study wanted to answer the following questions; What do professionals think about sex education taking place across subjects? What strengths and shortcomings do professionals see with today's sex education? Do professionals believe that the school works norm critically in sex education to counteract that normative gender roles limit young people? Using a qualitative method, the study is based on six semi-structured interviews with professionals in the middle of Sweden who teach sex education. The study is based on a constructionist framework with inspiration from Paulo Freire's critical theory, the concepts of gender and norm-critical perspective. A thematic analysis was carried out to read similarities and differences in the material, which was then analyzed based on selected concepts. The results showed that schools do not work interdisciplinary even though it is a requirement and that the lack of time affects the quality of teaching. However, we could see that there was a clear commitment and a will on the part of those who taught to create a good quality sex education from a norm-critical and equal perspective.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisningens praktiska moment i grundskolans årskurs 1–3 samt att undersöka vad lärarna i åk 1–3 har för attityd till sådan typ av undervisning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts. All datainsamling har följt GDPR, och Karlstads universitets riktlinjer. Alla lärare som deltagit i studien har skrivit under en samtyckesblankett. Respondenternas svar analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell och har i resultatet delats in i fem olika kategorier. Resultatet av studien visar att teknikundervisningens praktiska moment, samt lärarnas attityd till sådan undervisning, påverkas mycket av olika ramfaktorer. Lärarna anser att det bland annat krävs mycket tid, gott om utrymme ochgod materialtillgång för att genomföra teknikundervisningens praktiska moment i åk 1–3.