Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera relevant forskningsunderlag som behandlar ämnesövergripande undervisning i SO. Kunskapsöversikten kommer att besvara frågan: “Vad säger forskning om ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena?”. Detta arbete presenterar, undersöker och jämför vetenskapliga texter med utgångspunkt i ämnesrelaterad forskning. Sökningar i olika databaser har resulterat i ett brett utbud av källor som berör ämnet. Kunskapsöversikten är uppbyggd av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Genom hela vår kunskapsöversikt är det tydligt att ämnesövergripande undervisning skapar en helhet och ett sammanhang. I kunskapsöversiktens slutsats presenteras en sammanfattning utifrån arbetets övergripande frågeställning. Ämnesövergripande undervisning kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna men arbetssättet ställer högre krav på lärare utifrån en bedömningsaspekt.

No description available.

Att utbilda för en hållbar utveckling är en viktig del av det svenska skolväsendets uppdrag. Inte minst för att kunna uppnå det hållbarhetsmål som antagits genom Agenda 2030, att erbjuda en utbildning som ska främja ett lärande och en förståelse för hur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samverkar och kan bidra till en hållbar samtid och framtid. Samtidigt finns det indikationer på att lärare upplever ett bristande stöd i det didaktiska och ämnesövergripande arbetet vid undervisning för hållbar utveckling, vilket har lett till en granskning på uppdrag av Skolinspektionen för att undersöka hur undervisningen bedrivs. Granskningen har pausats på grund av coronapandemin, men agerar vägledande för denna studie som syftar till att undersöka och besvara hur lärare utformar sin naturvetenskapsundervisning för att stödja ett lärande för hållbar utveckling i årskurs F-3, samt vilka möjligheter och utmaningar som lärare upplever. Studiens data bygger på kvalitativa intervjuer som genomförts med sex yrkesverksamma lärare som undervisar mot de yngre åldrarna. Analysen av datainsamlingen har främst haft en deduktiv ansats med utgångspunkt i tidigare forskning som fokuserar på tre didaktiska val som kan stödja ett lärande för hållbar utveckling. En induktiv tematisk analys har sedan gjorts på det empiriska material som inte platsade i den deduktiva analysen. Analysen resulterade i fem teman, där de första tre svarar till den teoretiska utgångspunkt som utgjorde den deduktiva ansatsen. Utöver dessa framkom ytterligare två teman. Resultatet visar på att den naturvetenskapsundervisning som utformats för att stödja elevers lärande för hållbar utveckling överensstämmer med tidigare forskning, med en tonvikt på ekologisk hållbarhet kombinerat med estetiska uttrycksformer och undervisning i utemiljö. Det framkommer även att ett ämnesövergripande arbetssätt ökar förståelsen hos eleverna. Frågor av mer etisk och moralisk karaktär syns stundvis i undervisningen, men upplevs av lärare som svårt att tillämpa på ett objektivt sätt. Begreppet hållbar utveckling tenderar även att uppfattas som ett eget ämne i sig, och inte ett perspektiv som genomsyrar hela läroplanen. Samtidigt upplevs såväl läroplanen som begreppet hållbar utveckling som diffust och svårt att konkretisera vilket således resulterar i en svårighet att utbilda för hållbar utveckling. Resultatet visar på att konsekvenserna av detta är att den utbildning för hållbar utveckling som erbjuds är avhängd lärares kunskap, intresse och engagemang i hållbarhetsfrågor. Av den anledningen är behovet av fortbildning stort för att säkerställa en likvärdig utbildning för alla och att det hållbarhetsmål som antagits har en chans att uppfyllas.

Syftet med studien är att bidra med kunskap ur lärar- och elevperspektiv om hur skolan genomför och stödjer undervisning för nyanlända elever. Detta med bakgrund i ämnena svenska som andraspråk samt hem- och konsumentkunskap. Studiens frågeställningar ämnar att undersöka tre lärares och tre elevers perspektiv på hur undervisning genomförs och skildras av elever som varit i Sverige och gått i svensk skola i mindre än fyra år. Studien gör nedslag i min tidigare arbetslivserfarenhet och varför jag valt att undersöka just den här elevgruppens situation i skolan. Vidare i bakgrunden lyfts delar ur den reviderade läroplanen för grundskolan från 2018 och valda stycken ur kursplanerna för de två ämnena som nämns ovan. Tidigare forskning och Skolverksrapporter lyfts och kopplas sedan till resultatet. För att besvara studiens syfte och tre frågeställningar utfördes sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med de informanter som i studiens inledande skede valts ut på en skola i Norrland. Empirin från intervjuerna resulterade i en tematisk innehållsanalys som redovisas genom tre olika teman och som sedan bryts ner genom att besvara studiens frågeställningar i diskussionen. Resultatet visar att lärarna upplever att de vill ha mer kompetensutveckling i att arbeta med elevgruppen. Att de behöver mer tid för att arbeta ämnesövergripande med exempelvis ämnesord och begrepp för att främja elevernas lärande. Eleverna är trygga med deras lärare i svenska som andraspråk och i det klassrummet men behöver mycket stöttning både i och utanför klassrummet av studiehandledare.

Det står ingenstans i styrdokumenten att skolan ska vara rolig och att det är det undervisningen ska fokusera på. Men det är oftast mer intressant för elever att lära om undervisningen är rolig. Ämnesintegrerat arbete beskrivs i den här kunskapsöversiktens artiklar som ett roligt sätt både att undervisa på och att ta in nya kunskaper. Vidare står det i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) (Skolverket 2011, rev. 2019, s. 8) att ”alla som arbetar i skolan ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.” Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka lärares tankar kring ämnesintegrerat arbetssätt. Det här syftet mynnade ut i frågeställningen ”Vad är grundskollärares inställningar till ämnesintegrerat arbete?”. Inställningar syftar till lärarnas åsikter, känslor och attityder till att arbeta ämnesintegrerat. Efter att vi identifierat kunskapsöversiktens syfte kunde vi ta fram nyckelord med hjälp av syftet. Nyckelord nummer ett var ämnesintegrering och vi försökte sedan finna synonymer och begrepp på engelska. Anledningen till att vi ville finna synonymer var för att bredda vår möjlighet till urval av sökresultat. Ämnesintegrering kan benämnas som exempelvis ämnesövergripande vilket det gör i Lgr11 (Skolverket 2011, rev. 2019). Nyckelorden sökte vi på i databaser och de artiklar vi fick fram läste vi titeln på. I de artiklar vars titlar som var relevanta till syftet läste vi sedan abstract. Ansåg vi fortfarande att artikeln besvarade syftet läste vi igenom hela artikel. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att den främsta anledningen till att arbeta ämnesintegrerat är den vinst som det ger eleverna. Eleverna får ett meningsfullt lärande genom att de får ett helhetsperspektiv på området och kan göra vardagsanknytningar till sitt liv utanför skolan. Vi kunde också finna att lärarna hade två olika sätt att se på begreppet ämnesintegrerat arbetsätt. Det ena sättet var att arbeta integrerat med närbesläktade ämnen och det andra vara att integrera två eller flera av skolans ämnen som inte var närbesläktade, som exempelvis matematik och musik.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares förhållningssätt till ämnesövergripande undervisning på gymnasiet. Fem svensklärare på gymnasiet intervjuas om vad det innebär att arbeta ämnesövergripande, varför de arbetar ämnesövergripande samt med vem de arbetar över ämnesgränserna med.Metoden är kvalitativ och tillvägagångssättet är muntlig intervju. Materialet analyseras med hjälp av tidigare forskning om ämnesövergripande undervisning och utifrån teoretiska ramverk om ramfaktorer och ämnessamspel.Resultatet av studien är att ett ämnesövergripande arbete för svensklärare på gymnasienivå till stor del handlar om ett samarbete med sig själv och den egna ämneskombinationen men även samarbete mellan olika lärare, olika ämnen och olika kurser. Ramfaktorer såsom planeringstid och ett flexibelt schema spelar in för att samarbetet ska kunna bli av. Skolledningen har ingen framträdande roll för att samarbeten över ämnesgränser blir av, även om det föreskrivs av Gy11.Svenskämnet får ofta stå för formen och innehållet tas från ett annat ämne, gärna ett karaktärsämne från ett yrkesinriktat program. Svenskämnet har då en stöttande samspelsfunktion. Anledningen till att svensklärarna arbetar ämnesövergripande beror främst på personlig övertygelse om att det finns fördelar med arbetsformen än vad som står skrivet i styrdokument eller utifrån skolledningens direktiv. En fördel är att lärarna kan spara tid när de samarbetar över ämnesgränserna och eleverna examineras endast en gång på samma kunskapsområde. En annan fördel är att man kan se helheter och större sammanhang.

Den nuvarande läroplanen beskriver att undervisningen ska organiseras så att olika former av kunskap beaktas samt att varierade uttrycksformer tillämpas i elevernas lärande. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om på vilka olika sätt estetiska lärprocesser med bild, drama, musik och dans, kommer till uttryck i undervisningen i förskoleklass och årskurs 1–3. Utifrån detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats: Hur uppfattar lärare begreppet estetiska lärprocesser? På vilka olika sätt arbetar lärare med estetiska lärprocesser i undervisningen? Hur motiverar lärare sina val av estetiska uttrycksformer i undervisningen?Studien är baserad på en kvalitativ metod med lärarintervjuer som datainsamlingsmetod som har analyserats utifrån ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv. Resultatet visar lärarnas beskrivning av hur estetiska lärprocesser tillämpas i form av en ämnesintegrerad undervisning där varierade uttrycksformer ses som ett sätt att skapa förståelse, befästa kunskaper och skapa motivation. Det ses även som ett sätt att utforma undervisningen så att alla elevers olika sätt att lära beaktas samt skapa ett lustfyllt lärande. Resultatet visar även på utmaningar i form av tid, material och osäkerhet. / The current curriculum describes that the teaching should be organized so that different forms of knowledge are considered and that varied forms of expression are used in the student's learning. The purpose of this study is to increase the knowledge of the way aesthetic learning processes with art, drama, music and dance are used in pre-school teaching and grades 1-3. For this purpose, three research questions have been formulated: How do teachers perceive the concept of aesthetic learning processes? In what ways do teachers work with aesthetic learning processes in teaching? How do teachers motivate their choice of aesthetic expressions in teaching?The study is based on a qualitative method with teacher interviews as data collection method that has been analyzed from a sociocultural and pragmatic perspective. The result shows the teacher's description of how aesthetic learning processes are applied in the form of a subject-integrated teaching in which varied forms of expression are a way of creating understanding, consolidating knowledge and creating motivation. It is also seen to design the teaching so that all student's different ways of learning are considered as well as creating a joyful learning. The result also shows challenges in the way of time, materials and uncertainty.

Syftet med undersökningen var att undersöka några lärares syn på och erfarenheter av ämnesövergripande undervisning med huvudfokus på de naturorienterande ämnena. I samband med detta undersöktes också om organiseringen av elevergrupper, åldersblandade eller åldershomogena, kan ha någon inverkan på lärares ämnesövergripande arbete. Studien är genomförd med hjälp en enkäter och intervjuer med sju lärare från sex olika skolor. Resultatet visar en genomgående positiv grundinställning till ämnesövergripande undervisning bland lärarna i denna studie. Merparten av de intervjuade lärarna har goda erfarenheter av ämnesövergripande undervisning och nämner främst positiva effekter ur ett elevperspektiv, som att det blir en röd tråd i undervisningen. Flera ämnen tillsammans bildar en helhet för eleverna vilket medför att kunskaperna inte blir som isolerade öar utan istället sammanhängande. Att dra generella slutsatser utirån samband mellan ämneövergripande undervisning och åldersblandade/åldershomogena elevgrupper har varit svårt, även om studien visar en något högre frekvens av ämnesövergripande undervisning i de åldersblandade elevgrupperna.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på sin egen undervisning utifrån en ämnesövergripande praktik i SO. Syftet undersöks med utgångspunkt i frågeställningen: Hur ser lärare på ämnesövergripande undervisning i SO? Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning där mellanstadielärares livsvärld analyseras och utgör det empiriska materialet. Den teoretiska utgångspunkten och kunskapssynen som studien vilar mot är den sociokulturella. Undersökningens empiriska data analyseras, med en hermeneutisk metodansats, genom att tolka lärares erfarenheter, tankar och förståelsehorisont utifrån del och helhet. Resultatet av studien visar att det råder delade meningar om undervisningsmetoden och dess planering. Undersökningen påvisar att ämnesövergripande undervisning i SO kan bidra till en holistisk undervisning då eleverna får en helhetsbild av undervisningen, och därmed även ökar och fördjupar sin förståelse för ämnets innehåll. Även åsikter som är emot ämnesövergripande undervisning har lyfts. Dessa menar att det finns risker med undervisningsmetoden då vissa ämnen kan riskera att hamna i skymundan. Studiens resultat går att koppla till tidigare forskning som även den har påvisat liknande åsikter hos lärare gällande deras inställning till undervisningsmetoden. Med utgångspunkt i studiens resultat dras slutsatsen att lärares åsikter om ämnesövergripande undervisning varierar. Ämnesövergripande kan bidra till en kunskapsutveckling men metoden behöver genomföras på ett sätt som möjliggör för en utveckling i samtliga ämnen som integreras.

AbstractDet här arbetet syftar till att undersöka sambandet mellan ett ämnesövergripande arbetssätt i grundskolan med inriktning 4–6 och elevers studiemotivation. Fokus kommer främst ligga på hur lärare ser på att arbeta ämnesövergripande jämfört med ämnesindelat inom de samhällsorienterande ämnena. De teoretiska utgångspunkterna som vi utgått ifrån är konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju olika lärare runt om i Sverige. Vi har undersökt lärares syn, erfarenheter och hur de ser på att arbeta ämnesövergripande utifrån läroplanens kunskapskrav och förmågor.Resultatet visar på att majoriteten av lärarna i teorin föredrar att arbeta ämnesövergripande men att det i praktiken medför vissa svårigheter. Olika svårigheter som tas upp rör bland annat schema, samarbetssvårigheter, lärarbrist samt hur läroplanen är utformad med separata betygskriterier. På frågan ”I vilken utsträckning på en skala mellan 1–10 anser du att din undervisning är ämnesövergripande?” Placerade sig majoriteten av lärarna i mitten av skalan. Till stor del berodde det på, förutom svårigheterna vi nämnt ovan, att samtliga lärare även undervisade i matematik och ansåg ämnet vara svårare än andra att integrera.Slutsatser som kunde dras av vårt sammanställda resultat med hjälp av den tidigare forskningen var att den ena arbetsformen inte bör utesluta den andra och att variation är en viktig aspekt att ha i åtanke vad gäller studiemotivation hos eleverna. Samtliga lärare ansåg att ämnes- övergripande undervisning skapade mer motiverade elever, antingen i stor eller i ganska stor utsträckning, där elevernas betyg antogs höjas. Efter att ha studerat detta område har vi insett att arbeta ämnesövergripande inte är så enkelt som vi först antagit, arbetsformen uppfattas som enklare i teorin än vad det visat sig vara i praktiken.Arbetet riktar sig främst till verksamma lärare, lärarstudenter samt övrig skolpersonal.