I skolans uppdrag ingår att förbereda elever för att verka i samhället och möta en komplex verklighet som snabbt förändras. Många av de problem som samhället ställs inför kräver lösningar med bidrag från flera olika discipliner. Ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som hjälper elever att se sammanhang och helheter och inkluderas i många länders läroplaner, även Sveriges. I de svenska läroplanerna finns ambitioner om att arbeta ämnesövergripande men på vilket sätt och i vilken utsträckning framgår inte. Den här undersökningen har syftat till att undersöka vilka erfarenheter och attityder lärare som undervisar i svenskämnet har av ämnesövergripande undervisning. Undersökningen genomfördes genom en digital enkät som besvarades av 89 lärare på högstadie- eller gymnasienivå. Undersökningen tyder på att det finns urskiljbara mönster i hur ämnesövergripande undervisning genomförs. Samarbetet sker oftast i form av ett temaarbete där svenskan i hög utsträckning står för formen, t.ex. genom att skriva en text eller muntlig framställning. Respondenterna anser att svenskämnet oftast samverkar genom ett ömsesidigt samarbete med andra ämnen. Det finns stora likheter mellan respondenternas syn på för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning som framkommit i tidigare forskning. I den här undersökningen har det också framkommit nya perspektiv som tycks vara karaktäristiska för just svenskämnet, såsom att alla elever i samma klass kan läsa olika svenskkurser och att svenskämnet i större utsträckning tycks fungera som ett ”hjälpämne” jämfört med andra ämnen. Detta kan motivera ytterligare forskning där svenskämnet ligger i fokus.

Detta är ett gestaltande arbete som består av ett läromedel utformat som ett övningshäfte med problemlösningsövningar inom textilslöjd och som har fokus på matematiska problem. Som grund för det gestaltande arbetet har en förstudie som vilar på en kvalitativ metod använts. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tre stycken verksamma textillärare och observationer i tre klasser med en av de intervjuade lärarna. Den empiriska datan analyserades mot bakgrund av resultat från tidigare studier. Min förstudie visade att matematik och textilslöjd har många likheter med varandra, och att det finns ett behov av nya didaktiska modeller för att förbättra den pedagogik som sker i klassrummet. Syftet med det gestaltande arbetet är att bidra till utveckling av textilslöjden i avseende att synliggöra vilka matematiska problem som existerar i textilslöjden, samt att uppmärksamma alternativ till läromedelsanvändning i dagsläget. Med det insamlade empiriska materialet har jag arbetat fram ett övningshäfte för elever där uppgifterna ska utgå från elevernas verkliga värld och deras intresseområden.

<p>Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna. I undervisningsförsöken kommer vi att se på de olika sätt på vilket man kan arbeta kring dilemmasagor som ingång till tematiskt undervisning, samt att vi intervjuar lärarna om deras arbetssätt när det gäller att använda skönlitteratur i undervisningen, både traditionellt och på ett ämnesöverskridande sätt. Det vi kom fram till var att det är väldigt givande att arbeta tematiskt, både för lärare och för elever. Eleverna var entusiastiska och vi fick för den begränsade tiden, ett tillfredställande kunskapsresultat. Vi fick också reda på att lärarna på vår försöksskola redan arbetade ämnesövergripande men att de skulle vilja göra det mer. Vi hoppas att vårt arbete kunde verka inspirerande för lärarna.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmänhet, på ett ämnesöverskridande tematiskt arbetssätt. Vi har också som syfte att se skillnader på vårt sätt att arbeta jämfört med försöksskolans lärare. För att få reda på det så kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att säga i ämnet. Metoden vi använder för att svara på syftet är aktionsforskning där bl.a. undervisningsförsök och intervjuer är de viktigaste delarna. I undervisningsförsöken kommer vi att se på de olika sätt på vilket man kan arbeta kring dilemmasagor som ingång till tematiskt undervisning, samt att vi intervjuar lärarna om deras arbetssätt när det gäller att använda skönlitteratur i undervisningen, både traditionellt och på ett ämnesöverskridande sätt. Det vi kom fram till var att det är väldigt givande att arbeta tematiskt, både för lärare och för elever. Eleverna var entusiastiska och vi fick för den begränsade tiden, ett tillfredställande kunskapsresultat. Vi fick också reda på att lärarna på vår försöksskola redan arbetade ämnesövergripande men att de skulle vilja göra det mer. Vi hoppas att vårt arbete kunde verka inspirerande för lärarna.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Metoden för studien består av att granska utvalda vetenskapligt granskade artiklar samt en doktorsavhandling, för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studiens syfte är att klargöra vad tidigare forskning inom området ämnesintegrering beskriver för verkningar på skolverksamhet, med en tolkning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie undersöks vilka verkningar som beskrivs vid ämnesintegrerade arbetssätt, för såväl elevers kunskapskvaliteter som skolverksamheten. För att bringa ytterligare klarhet inom området undersöks även den efterfrågan som beskrivs för ett mer ämnesintegrerat arbetssätt från såväl samhället som skolverksamheten. I resultatdelen beskrivs metoder som använts vid ämnesintegrerande och ämnesöverskridande projekt i skolverksamhet. Det beskrivs även nackdelar och fördelar som beskrivs vid ämnesintegrerande arbeten i skolverksamheten. För att göra studiens resultatdel mer lättförstålig är denna tematiserad under rubriker inspirerade utifrån studiens syfte.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av vad olika ämneslärare i grundskolan årskurs 7-9 anser om att påbörja ett ämnesintegrerat arbete med teknikämnet. Skolan där undersökningen utspelar sig arbetar i mycket liten omfattning ämnesintegrerat men uttrycker en vilja både från lärare och ledning att göra så mer. Studien utgår från intervjuer med sex ämneslärare sammanlagt representerande tretton ämnen samt en specialpedagog och en biträdande rektor. Undersökningen utgår från Deweys lärandeteori samt tidigare forskning som analyseras mot resultaten. Av resultaten framgår att ett ämnesintegrerat arbete med tekniken kan ge en bättre helhetssyn på skolarbetet, påverka inlärningen genom att blanda teori och praktik, ge en ökad begreppsförmåga, samt att stärka det kollegiala samarbetet. Resultaten visar även på organisatoriska hindrande och möjliggörande faktorer, möjligheter och hinder i styrdokumenten samt traditionens betydelse gällande implementering av nya arbetssätt.

I den här studien har vi tagit fram de hinder som begränsar möjligheterna för utomhusundervisning för elever i grundskolan, med fokus på årskurs 4-6 och middle school. Syftet med studien var att synliggöra vilka hinder som kan stå i vägen för utomhusundervisning samt visa på behov av vidare forskning i området. Forskningsfrågan som vi har försökt svara på är: Vad utgör hinder för utomhusundervisning med elever i grundskolan, med fokus på årskurs 4-6 och middle school? Studien bygger på den pragmatiska teorin om hur undervisning genomförs. Forskningslitteratur har analyserats, sorterats och kategoriserats. Materialet som har analyserats är av varierande struktur, såsom doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter utifrån både kvalitativa och kvantitativa metoder. I resultatet presenterar vi hinder i olika kategorier så som litteraturen har framställt dem. De hinder som litteraturen visar på är relaterade till: ekonomi, kultur, läroplan, plats, utbildning, tradition, samarbete, säkerhet, elevers och föräldrars inställning till utomhusundervisning, tid, väder samt lärares inställning. Avslutningsvis kan ifrågasättas huruvida högskolan erbjuder utbildning om utomhuspedagogik och läroplanens implicita framställning av utomhusundervisning, eftersom en lösning på dessa barriärer skulle omfatta flertalet av hinder.

I dagens samhälle går teknologin snabbt framåt. Det är viktigt för individer i samhället att följa med i denna utveckling. För att alla ska ha möjlighet att göra just detta så behöver den grundläggande förståelsen för teknik börja tidigt. Syftet med denna studie är att undersöka programmeringens plats i dagens förskola. Med hjälp av en enkät som är riktad till den verksamma personalen på åtta olika förskolor undersöks vilka verktyg och metoder som personalen använder för undervisning i programmering. Studien undersöker personalens syn på undervisning av programmering i förskolan och hur de ser på möjligheten att använda det som ett ämnesöverskridande verktyg. Denna enkät består av frågor på skala samt en öppen fråga, där respondenternas personliga åsikter kring vikten av programmering inom förskolan undersöks. Resultatet visar att majoriteten av personalen inom förskolan uttrycker att programmering är ett viktigt ämne att inkludera i verksamheten. De ser även möjligheten i att arbeta med det på ett ämnesöverskridande sätt. Tidigare forskning understryker att programmering utvecklar kunskaper hos barnen som är applicerbara inom ett flertal andra inlärningsområden. Trots att tidigare forskning visar på det positiva med att inkludera programmering inom förskolan så saknas ofta kunskap, resurser och incitament från ledningsnivå för att få igång arbetet med programmering.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärares synpunkter och arbetssätt på läsförståelse och vilka faktorer de anser påverka elevers läsförståelseutveckling. Orsaken till att vi valt att lyfta dessa frågor är PISA:s undersökning som visar på att en del elever i Sverige inte uppnår basnivån. Examensarbetet bygger teoretiskt på det sociokulturella perspektivet samt critical literacy. Dessa teorier har genomsyrat hela arbetet. Genom att studera tidigare forskning fick vi en djupare förståelse för ämnet. Den tidigare forskningen användes sedan för att diskutera och tolka resultatet som framkom i vår studie. Studien är av kvalitativ karaktär, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre lärare för att samla in empiri. Intervjuerna gjordes i lärarnas klassrum och spelades in på diktafon, för att sedan transkriberas. Utifrån intervjuerna gjordes en reflexiv tematisk analys för att sammanställa ett resultat. Resultatet visar på att lärarna definierar läsförståelse på liknande sätt, där de menar att det handlar om att kunna läsa mellan raderna. Inom läsförståelseundervisningen arbetar lärarna med grupper och ett ämnesövergripande arbetssätt. Majoriteten av lärarna poängterar även vikten av ett bra textval för att läsförståelsen ska utvecklas. Slutligen sammanställs resultatet i en slutsats som visar på att en stor faktor i läsförståelseundervisningen är att samtala om det lästa för att skapa förståelse för det som står mellan raderna.

Svenska grundskoleelevers läsförmåga har försämrats och i den aktuella läroplanen för grundskolan definieras högläsning inte som ett moment i undervisningen. Detta samtidigt som forskning visar att högläsning är ett viktigt arbetssätt för att främja elevers språkliga utveckling. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av, och arbetar med, högläsning i sin undervisning. Detta självständiga arbete har en sociokulturell ansats. Genom kvalitativa intervjuer med sju lärare undersöker studien vilka faktorer som är viktiga för lärare i valet av högläsningsbok, vilka aspekter de anser vara viktiga i samband med högläsning och textarbete och om lärare använder sig av högläsning för att utveckla elevernas ämneskunskaper.   Resultaten visar att de faktorer som är viktiga för lärarna i valet av högläsningsbok är bland annat elevernas intresse, bokens uppbyggnad och teman eleverna behöver samtala om. I samband med högläsningsmomentet har både lärarens och elevernas aktiva deltagande en central roll för den gemensamma upplevelsen och lärandet. Lärarna betonar skillnaden mellan högläsning och att läsa högt. Lärarna använder sig av boken för att undervisa i läsförståelsestrategier och olika efterföljande arbetsuppgifter. Resultaten visar också att lärarna använder högläsning både i tematiskt och ämnesöverskridande arbete. Resultaten diskuteras utifrån Langers litterära föreställningsvärldar samt ämnesspråklig forskning.