61 |
Van Hieles teori i grundskolans geometri : En läromedelsanalys fokuserad på tvådimensionella geometriska figurer i svenska läromedel för grundskolans årskurs 1–3 / Van Hiele’s theory applied to geometry in Elementary School : A textbook analysis focusing on two-dimensional geometric figures in Swedish curriculum programs for elementary school grades 1–3Strand, Jenene January 2019 (has links)
The aim of this study has been to analyze how, which, and to what extent two-dimensional geometric figures and tasks are presented in tasks in Swedish textbooks for pupils in elementary school, grades 1–3. The tasks were classified according to the Van Hiele theory, which is a model for how pupils learn geometry by developing knowledge through hierarchical levels 1–5. To reach the aim of the study, a textbook analysis was conducted with 18 textbooks from three different math book series for grades 1–3 in the Swedish elementary school: Matematik Eldorado, Favorit Matematik and Matte Direkt. The results showed that all the textbooks contained two-dimensional geometric figures and tasks that could be classified under one of the Van Hiele levels 1–3. However, the results also revealed big differences in how many, and at what level they were classified. None of the textbook series totally followed Van Hiele’s theory of hierarchical progression. The results from this study can increase the awareness of how Van Hiele’s theory is used in textbooks for Swedish pupils. However, more research is needed to get a clearer picture of how pupils meet Van Hiele’s geometric levels in the classroom.
|
62 |
Lärares uppfattningar om användandet av appar för elever i matematiksvårigheter : Appars potential i matematikundervisningenHasselblad, Malin January 2019 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder appar i matematikundervisningen för elever i allmänna matematiksvårigheter samt vilken potential lärarna upplever att appar har för matematikundervisning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fem lärare. Det finns begränsat med forskning kring användandet av appar i matematikundervisningen och deras potential för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar att lärarna i den här studien använder appar på liknande sätt i sin undervisning för elever i allmänna matematiksvårigheter. Resultatet visar också att lärarna upplever att det finns flera fördelar med att använda appar i matematikundervisningen, till exempel bidrar de till ett engagemang hos eleverna.
|
63 |
Matteboken: morot eller piska? : Lärares syn på matematikläromedel i årskurs 1-3de Ridder, Erika, Åberg, Nina January 2008 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna.</p> / <p>The purpose of this study is to learn how active teachers go perform their choice of mathematics textbooks and if the teachers regard their textbooks meet the national goals of mathematics in the syllabus for the third school year introduced in the year 2008. These issues were addressed by conducting eight qualitative interviews with teachers in the years 1-3 in four different schools located in southern Sweden.</p><p>The results of the study show that all the interviewed teachers believed they were able to influence choices and purchases of textbooks and that they all to some extent used a textbook in their mathematics education. However, the results show that all teachers in one way or another complemented the textbook whenever they found that it was not sufficient for the pupils to gain the knowledge they need to reach the goals of the curriculum and syllabus. When choosing textbooks the economical aspects and the layout in form of colors and pictures mattered most, according to the teachers. The teachers considered that their textbooks reach the national goals for the third school year in mathematics.</p>
|
64 |
Barns tankar om himlakroppar : Vad har barn för världsbild?Kolmodin, Anna January 2013 (has links)
No description available.
|
65 |
Matteboken: morot eller piska? : Lärares syn på matematikläromedel i årskurs 1-3de Ridder, Erika, Åberg, Nina January 2008 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3. Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna. / The purpose of this study is to learn how active teachers go perform their choice of mathematics textbooks and if the teachers regard their textbooks meet the national goals of mathematics in the syllabus for the third school year introduced in the year 2008. These issues were addressed by conducting eight qualitative interviews with teachers in the years 1-3 in four different schools located in southern Sweden. The results of the study show that all the interviewed teachers believed they were able to influence choices and purchases of textbooks and that they all to some extent used a textbook in their mathematics education. However, the results show that all teachers in one way or another complemented the textbook whenever they found that it was not sufficient for the pupils to gain the knowledge they need to reach the goals of the curriculum and syllabus. When choosing textbooks the economical aspects and the layout in form of colors and pictures mattered most, according to the teachers. The teachers considered that their textbooks reach the national goals for the third school year in mathematics.
|
66 |
”Kunskaperna gömmer sig lite i roliga gubbar” : Pedagogers syn på iPadsanvändning som en del av matematikundervisningen i förskoleklass och årskurs 1-3Saras, Ulrika January 2013 (has links)
Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur pedagoger i förskoleklass samt årskurserna 1-3 som har tillgång till iPads i sin matematikundervisning ser på användandet av dessa. Hur resonerar pedagoger när de använder iPadsen och finns det en tanke bakom hur iPadsen används när det gäller matematiska mål i Lgr 11? Metoden som användes för att få svar på frågeställningarna var dels en enkätundersökning för att nå ut till många pedagoger och därefter fördjupande intervjuer som baserade på enkätfrågornas resultat.
|
67 |
En historia utan framtid : En kvalitativ textanalys om historiemedvetande i läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för årskurs 1-3Gunnarsson, Theresia January 2018 (has links)
Historical consciousness can be regarded as the impact of our interpretations of our past has on our understanding of the present and expectations of the future. It also defines the researchproblems this paper focuses on; that research shows how history education mainly instills a past perspective and how influential textbooks are in shaping the schools' history education. The purpose of this paper is to extrapolate from these subjects and through qualitative textual analysis examine historical consciousness in two textbooks for primary school. Historical consciousness has been operationalized around three categories in this paper: Identity Values Narrative The results of the analysis shows that both books centers around the perceived Swedish culture through a perspective of Swedish heritage and a thorough critique can be made on the implicitexclusion of pupils with non-Swedish heritage. The results of the analysis also points at the lackof explicit expressions with regards to the future in the textbooks.
|
68 |
Lärares uppfattning om läsförståelse : En kvalitativ intervjustudieSandberg, Marielle January 2018 (has links)
Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur lärare motiverar sin undervisning i läsförståelse. Syftet är också att utifrån denna studies teoretiska utgångspunkter undersöka lärarnas syn på hur de anser en undervisning i läsförståelse ska bedrivas. Anser lärarna likt Vygotskij och det sociokulturella perspektivet att det är genom kommunikation och interaktion med andra som vi tillägnar oss nya kunskaper där den med större kunskap leder den med mindre kunskap eller anser lärarna likt Dewey och det pragmatiska perspektivet att det är skolan och dess undervisning som bland annat ska ge eleverna de redskap de behöver för att deras kunskap ska kunna växa? För att kunna följa upp mitt syfte har jag intervjuat sju verksamma lärare i ämnet svenska för grundskolans lägre åldrar. I tidigare forskning och utifrån resultaten i senaste PIRLS-undersökningen (Skolverket, 2016b) betonas det att den svenska skolan behövde bli bättre i sin undervisning med läsförståelse. Skolverket (2016a) påpekade också att läsförståelse inte bara var viktigt för en elev och dennes tillgodogörande av kunskap i ämnet svenska utan det var minst lika viktigt i alla skolans ämnen. Det framkom också att hur lärare bedrev sin undervisning i läsförståelse var betydelsefullt för elever och speciellt för de elever som ännu inte utvecklat de grundläggande och språkliga förutsättningarna som behövdes (Bråten, 2008). De flesta lärarna som ingår i denna studie var överens om hur en undervisning i läsförståelse bör vara och vilka faktorer som var viktiga att tänka på i undervisningen med läsförståelse samt att läsförståelse ska gå in i alla ämnena. Det framkom också att lärarna tyckte det var svårt att undervisa i läsförståelse och att det hade varit enklare att undervisa i läsförståelse om eleverna redan i förskoleklass hade förberetts med att kunna läsa och skriva så att de kunde läsa och skriva lite när de började årskurs 1.
|
69 |
Att göra medvetna textval : En studie om textens betydelse för litteratursamtalet / Choosing text conciously : A study of the significance of the text for literature discussionsLinander, Rebecka, Lindblad, Emma January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att få kunskap om textvalets betydelse för litteratursamtalet. Studiens empiriska material samlas in via videoupptagningar av observationer av åtta litteratursamtal med elever i årskurs 2. Observationerna är öppna, deltagande och genomförs i en arrangerad kontext. Litteratursamtalen utgår från fyra olika texter. I studien deltar 15 elever, uppdelade i två grupper. Studiens teoretiska utgångspunkt är reader-response-teorin utifrån vilken läsarens upplevelse och förståelse för en text är det intressanta. Vi kopplar de teoretiska begreppen luckor samt estetisk och efferent läsning till studiens resultat. Med luckor menas de oskrivna delar av texten som ger läsaren möjligheten att föreställa sig saker när denne läser. Efferent läsning innebär att läsa effektivt för att få ut information från texten medan estetisk läsning innefattar den egna läsupplevelsen, vilka känslor, associationer och fantasier texten väcker under läsningen. Sammanfattningsvis visar studien att olika texter kan ge upphov till att olika samtalsämnen dominerar litteratursamtalen. Texter som inte innehåller många luckor kan leda till att texten läses mer efferent och att litteratursamtalet handlar mer om det som står tydligt skrivet i texten. Texter med flera luckor kan ge eleverna större möjligheter till att fantisera och reflektera och litteratursamtalet antar då en mer tolkande och analyserande karaktär. Det innebär att läraren kan göra medvetna textval för att styra litteratursamtalen.
|
70 |
Att utveckla elevers läsförmåga genom tyst läsning : Intervjustudie om hur lärare arbetar med tyst läsning för att utveckla elevers läsförmågaMagnusson, Lisa January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med tyst läsning samt hur de uppfattar att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar: Hur uppger lärare att de arbetar med tyst läsning i klassrummet? Hur uppfattar lärare att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3? För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en intervjustudie med sju lärare som är verksamma i årskurs 1-3. Det sociokulturella perspektivet användes som stöd vid analysen av det insamlade materialet. Den forskning som ligger till grund för studien visar att det framför allt är viktigt med undervisning i läsförståelsestrategier för eleverna och att de får samtala kring läsningen samt att de får stöd under hela arbetet. Studiens resultat visar att lärare tycker det är viktigt att eleverna tidigt utvecklar ett läsintresse och får många tillfällen till att läsa tyst. Lärarna arbetar med läsförståelsestrategier för att ge eleverna verktyg att tillämpa vid den tysta läsningen med målet att utveckla deras läsförståelse. Lärarna menar att det är viktigt med samtal kring läsning, dock är dessa samtal inte lika vanliga i samband med elevernas tysta läsning. / <p>Svenska</p>
|
Page generated in 0.0278 seconds